Finns det överhuvudtaget någon natur att tala om eller är det endast asfalt och betong?

Även frilufsare önskar ibland lite omväxling, mot allt det gröna. Och det går alldeles utmärkt att finna natur i storstäders närhet. Vandringen kan bli både spännande och strapatsrik.

Det handlar som vanligt om god planering och att hitta de där guldkornen.

Sen är det aldrig fel att fylla ut vandringen med en och annan skröna.

Och ja, det går även att undvika asfalt. Det blir lite omvägar men så mycket skönare för fötterna och vaderna. Dessutom har stadsnära vandring den fördelen att det är enkelt och tillgängligt. Blir du trött av någon anledning är det bara att knata ett kort stycke till allmänna kommunikationer. Nog med övertalning, nu sätter vi igång.

Vi vänder de kända turiststråken ryggen och väljer de mindre kända utmarkerna runt huvudstaden.

Tar tåget från Malmö, men stiger av vid Örestad station.
Stadsdelen Örestad skulle (förhoppningsvis) hjälpa Köpenhamn ur 1980-talets ekonomiska depression. Vi trasslar inte in oss politiska krumbukter utan konstaterar att Örestad med dess megalitiska byggnader skulle bli det nya internationella fönstret.

För att skapa en levande stadsdel blandades kontor med bostäder och universitet.

För att mjuka upp betongen anlades kanaler, som tog tillvara regnvattnet. Visserligen gör kanaler Örestad hemtrevligt, men motorvägar och viadukter förtar tyvärr intrycket.

Vi hastar förbi Örestad och befinner oss plötsligt i en tätskog. Går på smal stig dit inte solljuset når. 

Växtligheten tätnar.

Men lika plötsligt upphör skogen och vi tvingas passera några motorvägsviadukter.

Vi går på Amager Faelled, det tidigare militära övningsområdet som ombildats till ett uppskattande naturreservat. Ett kuperat stäpplandskap med insprängda våtmarker och små sjöar. Här stortrivs vadare och grodor.
Amager faelled, har även en betydligt mörkare historia som gammal avrättningsplats.

Men när dödsstraffet avskaffades användes ängarna till avstjälpningsplats för invånarnas latriner. Det nya namnet blev Lortön.

Det ger en lite surrealistisk känsla av att vandra på naturreservatet och samtidigt se skorstenar torna upp sig runt omkring.

En svart granitpelare sticker upp ur buskaget. Konstverket heter Kaerleksöen, och avbildar kvinnotorson, från nu levande människor.

Det kommer några regndroppar och vi tar skydd under ett färgat glastak.

Taket ska symbolisera de fyra elementen och ger ett märkligt eko.

Mer kanaler.

Det tidigare gamla hamnkvarteren har omvandlats till chica bostäder och kontor.

Över vattnet slingar sig de uppseendeväckande broarna. Gångbroarna ska föra tankarna till sjöormar, skräckinjagande havsmonster som skrämde slag på forna tiders sjömän.

- Några modiga kastar sig i det kylslagna vattnet.

Multinationella företag visar sin ekonomiska styrka i det som många kallar brutalism.

Störst av dem alla är, Sorte Diamant.

Den oregelbundna kuben i absolut svart granit och inhyser nationalbiblioteket.

Christiania är ett sorts självstyrande stadsdel i de gamla militärkasernerna på Christianshavn. ”Fristaten” är mest känd för sin öppna droghandel, men vi ska leta upp de mer genuina invånarna som sägs bo längs med lummiga kanaler.

Hastar förbi turistiga Pusherstreet. Passerar broar och plötsligt upphör sorlet från turisterna.

- Ett UFO har landat i vassruggen. Det märkliga glashuset smälter bra in mot strandkanten.

Fantasifulla hus kantar kanalen. Växtligheten har fått härja fritt sedan 1970 talet och ger ett mer än lummigt intryck.

Den vita röken härrör från Köpenhamns nya avfallsförbränningsanläggning, ARC, Amager Resource Center.

Det futuristiska kraftvärmeverket är mest känd för sin skidbacke.

En brant backe leder upp till toppen med hänförande utsikt över huvudstaden. Dessutom helt gratis.

Från toppen och längs med fasaden har det anlagts en skidbacke i konstgräs.

För att skapa illusionen av att du befinner dig ovanför molnen, släpps det ut kondensånga i backen.

Längs med fasaden har det anlagts Europas högsta klättervägg. 85 meter rakt upp mot himlen.

Holmen, ytterligare kanaler som bildar små öar och där de gamla skutorna blivit trendiga hus.

Noma, den världsberömda restaurangen med lika höga priser som små portioner. Inget för oss hungriga vandrare.

Nej, vi fortsätter ut mot Refshalvöen, även kallad Reffen. På Reffen finns Copenhagen street food. Mat från hela världen till bästa utsikten.

Operahuset, ett av världens dyraste. Har lika många våningar under som över markplan. Operans märkliga tak som sticker ut 32 meter över vattnet. Utan stöttning.

Kraftfulla skeppsmagasin ombyggda till exklusiva bostäder med industriell känsla. Skeppsvarv och industri gifter sig med nordiska trät. Jo då, några tackel och tåg återfinns som rekvisita. Fler svängda broar för enbart gående och cyklister.

Dags att vända hemåt! Tvingas ta genvägen över turiststråken Nyhavn och Ströget mot Hovedbangården.

Stort tack för trevligt sällskap från den, Alternativa vandringsgruppen (inom Skåne Vandring Community.

Ps: Ja, naturligtvis är det tillåtet att vandra direkt till Copenhill, eftersom det är häftigast.

Text: Anders Hermansson

Foto: Andreas Andersson och Line Ryan