Det har kommit en hel del snö sista veckan. Måste kämpa för att hålla slädhunds spåren öppna. Hundarna behöver komma ut och träna. Ska sanningen fram så behöver jag själv komma ut! Man blir lite trött på att titta på snöflingor genom fönstret. Tog en kort skidtur igår kväll med min jämt hund. Det hade redan hunnit komma ca 5 cm i spåret. Uppe på fjällsidorna är det bitvis hårt. Det beror på blåsten som varit. Med mitt liv som hundförare och guide blir man lite av en nörd när det gäller snöförhållanden. Det ändras hela tiden. Har själv kört hund aktivt hela mitt liv. Känner att jag nu på nåt vis börjar förstå hur snön fungerar. Gläder mig till att komma ut på tur igen. Här en bild från närområdet.
Läs mer i bloggen
Nya kängor och fjäll poesi.
Många kortare turer och nya kängor. De gamla hade krympt faktiskt. Men de hade gjort många mil för mig. Sulorna rätt nötta. En sak som för mig ingår i att leva naturnära är att odla en del av min egen mat. Min mor har ett potatis land som är stort. Det är liksom ett mat kollektiv. Vi är många som hjälps åt och får mat därifrån.I år har jag inte kunnat vara med så mycket som jag önskat. Men tänker hjälpa henne att ta upp i år.
Mandel potatis är basfödan för oss. Så fisk och kött. Så närproducerat som vi kan få. De flesta skulle kunna ordna mycket mat själva. Vi odlar grönsaker med. Sallad, rotsaker och i växthus en del annat.
Sommar till höst.
Länge sedan jag skrev nu. Det kanske beror på att jag mest varit ute hela tiden. Därför ska jag välja att skriva lite utifrån några bilder jag fastnade vid. Jag har så mycket mer. Men det får bli en annan gång.