Småkryp har alltid fascinerat mig, men det har tilltagit på senare år. Som med allt annat i livet så växer ett intresse ju mer man lär sig om ämnet. Den enorma mångfald och variation som dessa utgör är imponerande! Och skönheten hos de flesta gör dom dessutom till lockande motiv för den som likt mig har ett stort fotointresse.
Torvmossemätare hör nog inte till de allmänt kända fjärilarna. Här nedan några fler småkryp (bilderna kan förstoras).
För den som ryser vid tanken på allt som är smått och har många ben - låna en bok på biblioteket och läs in! Det effektivaste sättet att bota rädslor är utan tvekan med utbildning och ökad kunskap! Det funkar med det mesta i livet. Rädslor är för det mesta irrationella och sitter i huvudet.
Femprickig nyckelpiga. Ett ur mänskligt perspektiv "trevligt" småkryp!
---
Nu till fjärilshåven!
Nu är rätt årstid för innepysslande, inte minst med tanke på det hopplösa väder som varit här i Västerbottens kustland denna vinter, med -5 och snöfall ena dan, +5 och regn nästa... Det lockar inte direkt till uteliv, så man kan ta tillfället och pyssla med annat.
Själv har jag byggt mig en fjärilshåv. Det tog förvisso inte mer än ett par dar. Som småkrypsfanatiker så är det en väldigt bra sak att ha, men om inte annat så även för att fånga felflugna insekter hemma i bostaden... Vill man kunna titta närmare på och artbestämma det mesta man hittar i naturen så är den nästan ett måste. Den brukar kallas fjärilshåv, men kan förstås användas till allt smått som flyger, och hoppar, och springer.
Se bara till att vara försiktig med dom, och släpp tillbaka dom där du fann dom. Hantera alla med respekt!
Jag tänkte först bygga alla delar själv, men valde till slut att köpa en färdig metallbåge som håller nätet, mest för att få den ihopvikbar och därmed enkelt kunna packa ner håven för att tas med på utflykter. (Diametern är annars 40cm). Att på egen hand bygga in en sån vik-funktion hade blivit i svåraste laget. Kostnad för bågen 125kr. Färdiga delar till håvar finns att köpa bl a på Naturbokhandeln.se och Station Linné i hög kvalitet. Nätet och skaftet har jag dock byggt ihop själv utifrån saker jag köpt begagnat hos Röda korset och liknande butiker.
Nätet är gjort av en gammal luftig gardin i syntetmaterial, skaftet av en gammal skidstav i plast. Total kostnad 40kr.
Ihopvikt tar håven inte stor plats, och ryms ledigt i ryggsäcken! Skaftet får man fästa utanpå, om man inte vill bära på det.
Ett annat krav var att skaftet skulle vara löstagbart, eljest skulle man inte ha mycket nytta av den ihopvikbara funktionen på håven. Detta var den knepigaste detaljen att lösa. På metallbågen satt en skruv, tänkt att passa till färdiga skaft som finns att köpa. Jag grävde i gömmorna och hittade ett par muttrar som passade skruven. Dessa i sin tur visade sig passa perfekt inuti änden på den ihåliga skidstaven, efter att ha filat ned kanterna på muttrarna en aning. Lite tur ska man ha!
Efter att ha passat in muttrarna i skaftet drog jag fast dom ordentligt med hjälp av två små slangklämmor på utsidan. Slangklämmorna blir även en förstärkning av plastskaftet i änden så att det inte spricker - påfrestningen är som störst i denna del när man svingar håven.
Skaftet monterat.
Skaftet avtaget.
Lite pyssel och problemlösning är alltid uppfriskande! Nu är det bara att vänta sådär 3 månader tills småkrypen börjar flyga igen...
Har du limmat fast muttrarna i den f.d. skidstaven eller sitter de enbart med slangklämmorna?