Detta fantastiska hus får mig att vilja ha ett eget nu direkt. Jag älskar platsen, storleken på huset och dess fönster. Jag pratar såklart om den vedeldade bastun vid sjön Langas nedan Saltoluokta Fjällstation. Den är full av historier, charm och i stort behov av renovering. Samtidigt får det massvis av kärlek och det är som huset står idag jag föll pladask. Det är platsen där vi åt vår bröllopstårta och dansade långt in på natten. Det var där många av våra gäster såg norrsken för första gången. Det var där en del av gänget badade i en fjällsjö kvällen innan. Jag har fått äran att tillbringa tid här flertalet gånger under september månad då fjället är klätt i sin bästa höstskrud ända in på husknuten. Det är huset som många kollar på när man anländer med båten utan att se. Ett fantastiskt hus med enormt mycket själ som har klubb Sinkadus som sin granne. Har du någongång blivit serverad där så vet du.
Kort om mig
För mig händer det storslagna längs vägen. När skorna åker av och jag sitter och njuter med fötterna i blåbärsriset, eller när vattnet från en bäck sakta färdas mellan fingrarna. Mentalt försöker jag tänka att jag färdas mot ett mål och inte till ett mål, oavsett längden på turen.
Jag har växt upp med skogen bakom knuten och har alltid varit ute på äventyr – stora som små. Fokuset har skiftat genom åren, men nyfikenheten och viljan att komma ut har alltid funnits där. Jag har bland annat fotvandrat Karlskrona–Treriksröset och Smygehuk–Ytterhogdal, spenderat över nio månader på olika cykeläventyr och pilgrimsvandrat från Saint-Jean-Pied-de-Port till Santiago de Compostela med min mamma.
Jag träffade min fru på ett löparevent i Sylarna och bad om uppmärksamhet när hon stretchade genom att peta henne i örat med förpackningen från en ölkorv. Vi förlovade oss i Porto något år senare under en pilgrimsvandring och gifte oss samma år på Saltoluokta fjällstation efter att, tillsammans med vänner, ha vandrat genom ett höstklätt Sarek.
Min filosofi
Att tänka gå mot istället för gå till är ett sätt för mig att få folk att stanna upp och andas. Att inte fokusera blint på dagens etappmål, utan istället ta sig tid att se saker längs vägen. Att ha en jag är redan där-mentalitet gör det lättare att njuta av nuet. Visst, vi ska färdas till målet, men vi skyndar långsamt.
Det råder en pausovilja hos många människor idag. Vi ska fika om en stund, där framme, vid den kullen i horisonten, vid nästa bäck… Det gäller att hitta balansen mellan att färdas långt nog för att klara av den distans man har satt upp för sig själv, och att sakta ner så pass att man fortfarande hinner uppleva och processa allt.
Äventyrar CV
Sarek på skidor, 2003, 2015, 2019, 2020, 2021, 2022, 2023,2024
Höstvandring i Sarek, 2014, 2017, 2021, 2022, 2023
Porto - Santiago de Compostela, ~300 km till fots 2017
Lissabon - Santiago de Compostela, ~620 km till fots 2015
Nikkaluokta - Kilpisjärvi, ~310 km till fots 2015
Fjällräven Classic, Sverige 2009-2015, 2017-2019, 2022-2024
Camino Frances, ~800 km till fots 2015
Fjällräven Classic, Danmark 2014, 2016, 2017
Kungsleden, Sverige, ~550 km till fots, 2013
REcycle Australia, en cykeltur på ~4000 km 2011
Karlskrona - Treriksröset, Sverige, 2200 km till fots, 2009
Skåneleden Kust-kustleden, ~230 km walk, 2006
Skåneleden Ås-åsleden, ~160km walk, 2005
Island, en sagolik cykling, 1 månad på MTB, 2007
Australien, 115 dagar och 5600 km på MTB, 2003/2004
Svenstavik – Björkö, ~500km midsommarcykling, 2004
Smygehuk - Ytterhogdal, en 3 månader lång vintervandring, 2003
Publikationer
Inspirational Outdoors, ISBN-13: 9789180277686
Egenpublicerad bok på engelska om mindset och filosofi samt med handfasta tips relaterade till grunderna i ett bra friluftsliv.
Intressen: Vandra, springa, turskidåkning, skriva, foto, sitta och iakta.
Läs mer i bloggen
Med hjärtat i resan
Sarek. Ja, det är ett område, en nationalpark, för många ett kall och något som jag ofta kallar för hem. Jag har fått frågan om varför man ska resa med mig, varför jag förespråkar ryggsäcken Kajka, varför tälten på bilderna ofta är stora och rejäla, om man är tillräckligt tränad eller varför jag har tio dagar för turen när den går att genomföra på färre.
Många, liksom jag, säljer in Sarek som norra Europas sista vildmark – men samerna har verkat här länge. På vintern kan jag känna mig som en pionjär, när jag skidar först och skapar spåret de andra följer – men om jag inte är glad, om jag inte njuter och om jag inte är först, spelar det någon roll? Jag är i upplevelsen och får mitt äventyr, det jag drömt om så länge.
Samtalet jag aldrig förstod – men ändå kände
Ett oväntat möte i Portugal blev ett av mina finaste minnen under vandringen mot Compostela.
Såvitt jag minns, reste sig den äldre kvinnan inom några minuter och satte sig bredvid mig. Vi log mot varandra och satt tysta en stund. Sedan började hon prata. Hennes röst var lugn och fylld av värme, som om vi hade känt varandra hela livet. Jag försökte förklara att jag inte förstod ett ord, både på engelska och svenska. Men snart insåg jag att det egentligen inte spelade någon roll. Jag valde att bara lyssna tills hennes ord tystnade.
Naturlig tystnad
Tystnad är en sällsynt skatt, där naturens ljud får tala fritt, långt bortom stadens ständiga brus och människans påverkan.
Naturlig tystnad har kallats en av de mest hotade resurserna på planeten. Och tystnad, när man väl tittar närmare på det, är inte alls en fullständig frånvaro av ljud. Det är snarare ett tillstånd där naturens egna ljud får tala för sig själva – vinden som susar genom träden, fåglarnas kvitter, bäckarnas porlande eller kanske ljudet av ett avlägset åskväder. Det är en tystnad som är fylld med liv, men som inte störs av människans aktiviteter.