Denna natt hade vi klockan på ringning. Vi visste att solen skulle gå upp 04.50. Därför ringde klockan redan 03.00, och det gick förvånansvärt lätt att komma upp. Förberedelserna var gjorda redan kvällen innan, så även om vi hade någon mil att åka var vi på plats på höjden strax söder om Södra Hällsjömossen redan 03.45. På en av grusvägarna på vägen dit rusade en älg tvärs över vägen precis framför oss. Det gjorde att vi sänkte farten betydligt.
Om inte den älgen skrämde vettet ur oss, så var det nära att det hände strax efter att vi klivit ur bilen vid Södra Hällsjömossen. Det var fortfarande mycket mörkt när vi klev upp på kullen. Precis nedanför oss - 10 meter bort - fanns en lövdunge och bortom den... mörker...
Plötsligt brakar det till från dungens håll. Vi hör tydligt hur ett mycket stort djur klampar fram och frustar(?). Så börjar det vaja i buskarna och klampandet ökar i intensitet... åt vårt håll...? Vi har hört orrspelet på avstånd, så vi drar oss skyndsamt till bilen. Vi står onödigt oskyddade på vår kulle...
Nästa mål är Berga - där vi såg nattskärran för ett par nätter sedan. Här står vi och inväntar soluppgången...
(Några av bilderna - alla? - vinner verkligen på att förstoras.)
...hittills hade det varit ganska tyst, men nu...
Ett praktfullt trumpetande! Ett par tranor - inte långt bort - hälsar morgonen högljutt. Sedan tyst igen...
...knäpptyst...
...tills storlommen låter sitt spöklika ljud eka mellan bergstopparna...
.. och sedan spillkråkan...
... och så plötsligt... hela rymden fylls av ljud när en flock mindre korsnäbb passerar... och sedan lövsångaren, koltrasten... alla!
Åt andra hållet hade vi denna utsikt...
I en sådan här situation är jag så oändligt lycklig att jag har någon att dela allt detta med...
... Livskamraten...
På hemväg sickade och sackade vi på diverse småvägar i Kilsbergen, och fick då vara med om en av våra "all-time-high"-obsar:
Precis bredvid vägen sitter... en lappuggla!
Ingen har tidigare vetat om att det finns en sådan uggla i dessa trakter. Nu hoppas "fågelskådar-Närke" att det är fråga om en häckning...
(Positioneringen gäller soluppgångs-bilderna. Jag har blivit ombedd att inte positionera lappuggle-observationen.)
Hans: Visst är det roligt. På ett annat ställe i Närke hittades landskapets första säkra häckning tidigare i år.
Btw, din senaste text om Kilsbergen inspirerade mig till en liknande färd med syster och svåger.