Jag tycker att det är grymt tråkigt att plocka blåbär. Däremot följer jag ibland med Livskamraten "som sällskap" när hon vill plocka. När hon släpar på plastburkar, svampkorg, renskniv och vad mer hon behöver, så har jag med mig kamera och kikare.
Tja... jag har faktiskt en plastpåse i fickan om jag skulle råka springa på något svampställe, och någon enstaka gång har jag tagit med en liiiiten plastburk att lägga blåbär i - utan några som helst löften att något kommer att hamna där...
Senast vi var ute i blåbärsskogen tillsammans var nog ambitionen att bidra med någon deciliter... men jag hamnade som i trans när jag hittade...
Stigen...
Den var smal men mycket tydlig, alldeles för vältrampad för att enbart vara en djurstig. Den kan inte ha blivit till enbart av blåbärsplockare heller, så... Vem eller vilka har trampat här? Och varför?
Och vart leder stigen?
Jag följer den några hundra meter. Då delar den sig plötsligt! Och där framme till vänster skymtar...
... Muren!
... en lång, vacker och mossbelupen stenmur...
Hur gammal är den? Stora träd har vuxit ovanpå muren och sedan dött...
Vem har byggt den och till vilken nytta?
Plötsligt tar den bara slut... och där finns en orienteringskontroll! Så finns det alltså någon användning för muren även idag...
Jag fortsätter i murens längdriktning lite på måfå...
Men!? Visst kan man ana en förhöjning i marken under allt ris och all mossa? Och... där dyker den upp igen!
Ett bastant träd mitt på muren...
Så ändrar muren plötsligt karaktär. Den löper över en berghäll och plötsligt är all mossa som bortblåst!
På andra sidan berghällen gömmer sig muren åter under mossa och blåbärsris.
??? Hur länge har jag varit borta? Undar om Livskamraten börjat bli orolig? Bäst att vända tillbaka...
Jag var ute och gick i dag på lunchen och hittade rimskivlingar i närheten av jobbet. Blir till att ta med sig svampkorgen i morgon.......