Vimmerby - Hok
Skriv en egen recension
Det finns 0 ägare på Utsidan Lägg till i Min utrustning
Plus: Fin miljö, lagom trafik
Minus:Asfalt dålig på sina ställen
Kommentar: Efter två års funderande bestämde jag mig för att åka inlines från Vimmerby till Hok (ca tre mil söder om Jönköping). Det är en sträcka på ungefär 12 mil. Jag tänkte åka hemifrån till mina föräldrar.
Jag hade en lätt packning: Några äpplen, spritkök (primus), real expedition meal, sport lunch, en 2 liters platipus, 2 powerade, 4 paket dextrosol, extrakläder, extrahjul plus små verktyg, plåster och sånt.
Utrsustning jag åkte med: Inlines K2 Xcelerate, Team Labeda 80 mm hjul 82 A, cyklehjälm Limar, stavar Swix, handskar Newline, Nike 3/4 shorts, tröja Craft.
Måndagen den 2/8 -04 klev jag upp 06.00 och kom iväg vid 06.30. Ute var det fuktigt och lätt dimma men friskt. De första två milen till Mariannelund var sega. Asfalten är dålig, jag hade hela resan framför mig och jag började undra vad jag gett mig in på. Jag funderade dock aldrig på att vända. Väl i Mariannelund tog jag en fem minuters paus innan det bar vidare mot Ingatorp, Bruzaholm och Eksjö. Vägen här var helt ok. Jag åkte mot trafiken för att kunna hålla undan vid möte. Nackdelen när man håller ut är att asfalten blir värdelös, men i bilspåren är den hårt packad och slät. Sträckan gick ganska fort. Precis innan Eksjö kom en kort regnskur. Mest irriterande.
I Eksjö hade jag planerat att äta, men jag var ej hungrig. Under hela resan åt jag två sport lunch, ett paket dextrosol och fyra äpplen. Två liter vatten och två Powerade gick åt också. Jag tog en tio minuters rast i Eksjö och det var första och enda gången innan målet jag hade av mig mina inlines.
Från Eksjö till Nässjö började det gå tungt. Vänster fot värkte mycket, uppförsbackar kändes som enorma berg och vinden från mötande lastbilar kändes som stormar. Den mentala biten var på topp och jag kände mig glad även om kroppen inte var så lycklig. I Nässjö kom nästa regnskur, men då hade jag skydd i en busskur.
Från Nässjö till Malmbäck är det ganska plant, inte så mycket upp- eller nerför så den sträckan gick ganska bra. När jag åkte på plan asfalt undvek jag att använda stavarna. För mig var det snabbare och lättare att åka utan, men uppför var de till stor nytta.
Från Malmbäck till Hok är det däremot mycket upp- och nerför på enormt dålig asfalt. Jag var till och med tvungen att åka en halv mil på oljegrus. Det gjorde mig både arg och frustrerad. Det gick sakta och det gjorde ont i mina ben, fötter och knän. Jag visste från början att asfalten skulle vara dålig på olika ställen och kan givetvis inte begära att det skulle vara annorlunda. Men med målet i sikte bet jag ihop och åkte vidare.
Jag kom till hok klockan 15.00. Snabbare än jag räknat med, men precis vad jag hoppats på. Snitthastigheten hela resan låg runt 15 kilometer i timmen. Helt ok för mig som ej är elit.
På det hela taget var det toppen och jag kände mig nöjd när jag kom fram. Visst värkte det i kroppen, men den sköna känslan av att jag klarade av detta lilla äventyr är väl värd all smärta!
