Paddling längst Stångån
Skriv en egen recension
Det finns 0 ägare på Utsidan Lägg till i Min utrustning
Kommentar: En uppgiven kanske besviken underton. Strapatser brukar av egen erfarenhet framträda o i backspegeln kanske växa till turens största upplevelse. Men viss ihållande regn är jobbigt. För övrigt går ju stångån ända till Roxen och sträckan Horn via Åsunden-Järnlunden-ärlången är fantastisk. Efter Ärlången "blir det en å -igen" fram till Linköping och Roxen.
Plus: Åns sträckning man kan ta sig långt
Minus:När vi paddla, regnet
Kommentar: Moln på himlen när vi vaknar upp. Detta bådar inte gått för kommande dagars äventyr. Jag, min flickvän Therese, min bror Peder och Hans flickvän Åsa skall paddla längst Stångån. Packningen är klar sedan i går och vi färdas i bil till Kröngården placerad vid Sjön Krön strax utanför Vimmerby. Vi hämtar våra kanoter och packar dem. Strax efter klockan tolv tar vi våra första paddeltag och resan börjar. Den första sträckan visar sig vara den tråkigaste. Vi färdas över hela Krön och verkar inte komma någonstans. 13.30 kommer den första regndroppen. 14.00 är krön avklarad och vi beger oss in på Stångån. En halvtimme senare går vi iland för en första paus där vi också tvingas regnskydda utrustningen bättre. Åsa tar fram ett hopfällbart metspö ur sin packning som blir imponerande tre meter utvecklat. Hon agnar med majs men fiskelyckan är dålig. Regnet slutar falla. Vi fortsätter och jag måste erkänna att Stångån imponerar mer än jag trott, jag hade förväntat mig åkermark och en och annan björk men naturen är riktigt fin. Snart breder ån ut sig i en namnlös liten sjö med otroligt mycket vass och vassdungar och ett magiskt lugn sprider sig över resan. Vi håller ihop kanoterna och låter strömmen föra oss framåt. Sjön försvinner bakom oss och ån smalnar återigen. Det är nu Peder tar ett ödesdigert beslut. Han öppnar en kexchoklad och låter sig väl smaka. Dock misslyckas Åsa hantera kanoten och in i vassen far de. Skratten ekade länge över vattnet. Strax dyker en jordvall upp på våran högra sida och åkern på andra sidan vallen är helt översvämmad. Vi stannar till en stund och går upp på vallen. Coolt. Vi fortsätter våran färd och stannar snart för middag. Från våran rastplats ser vi ett rådjur på håll. Jag observerar det ett tag med kikaren. Kvällen börjar närma sig och så även sjön Juttern. Dagens sista etapp blir precis som den första en tråkig färd över en sjö. Inne på ån går det fort framåt och man ser landskapet ändras konstant. På sjön försvinner framåt rörelsen.
Vi går iland på en halvö och slår läger för kvällen. På klipporna lagar vi god mat. Therese hade tagit med rotfrukter som blev en god gryta. Efter maten läger jag mig på rygg på klipporna och sträcker ut kroppen efter en heldag i kanoten. Miljoner knot och myggor flyger surrande över mig. Häftigt men även skrämmande om man sett alldeles för många skräckfilmer. Therese och jag delar på världens minsta tvåmans tält som när morgonen kommer dryper av kondens. Tio minuter efter vi vaknat till och kommit upp börjar regnet falla. Snabbt binder vi upp en presenning mellan fyra träd och under denna äter vi frukost.
Klockan halv elva är lägret nere och vi sitter återigen i kanoterna. Regnet ger inte med sig utan snarare ökar. Luften kändes dock ovanligt varm. Vi lämnar Juttern bakom oss. Stångån är bredare på denna sida av Juttern och nästan obemärkt kommer vi in i sjön Årlången. Regnet som bara ökat och ökat i styrka har fyllt botten av kanoten med vatten och min platypus får ett nytt användningsområde. Något som tillverkaren säkert inte funderat på. Jag viker platypusen och nyttjar den som ett öskar för att få ut större delen av vattnet. Vi kommer fram till en bro över ån och där stannar vi till för lunch. Regnet börjar avta och vi ger oss iväg igen. Klockan 13.40 är det uppehåll. Klockan 13.45 regnar det igen. Bortsett från regnet flyter allt på bra fram till Blomsfors där utan förvarning en damm dyker upp. En damm ingen av oss kände till. Vi tvingas nu bära kanoterna med packningen på ryggen till andra sidan dammen och genom en stugby för att komma tillbaka till ån. Behöver jag tillägga att regnet föll under hela denna strapats.
Väl i vattnet igen börjar regnet avta och blir till ett duggregn och nu börjar en tjugo minuter behaglig paddling. Av intresse för vandrare kan vara att Stångån här går exakt jämte Östgötaleden. Från strax innan Blomsfors till Horn. Vid Horn ser vi stranden som är vårat slutmål. Tro det eller ej men regnet slutar helt och solen tittar fram. Typiskt!
