Förvirringen vid stillestånd blir ibland ännu värre än vad som antytts ovan.
Speciellt om mottagningen är besvärlig (mycket träd, speglande husfasader eller liknande), kan den uträknade positionen varier lite grand, trots att man står stilla. Mottagaren uppfattar detta som om den rör sig lite hit och dit. Om då kartan orienterats i färdriktningen, vilket ofta är lättast att använda, kommer den att svänga hit och dit, efterhand som rörelseriktningen till synes ändrar sig.
Om mottagaren automatiskt kopplar om till magnetisk kompass vid låg hastighet slipper man detta fenomen. Observera dock den grundläggande filosofiska skillnaden: Den av GPS framräknade "kompassen" visar vart mottagaren är på väg. Den magnetiska visar var mottagaren pekar. Håller man mottagaren vettigt framför sig, när man går, kommer de två kompasserna att vara överens. Men om man vinklar mottagaren i sidled, kommer de att skilja sig mycket. Det blir samma fenomen som i en båt, där kompassen visar vart fören pekar, medan GPS visar vart hela båten är på väg. Ligger man och driver kan det skilja hur mycket som helst.
I min GPS använder jag oftast den magnetiska kompassen om jag ska leta upp en viss punkt, som är för liten för att synas bara man kommer i närheten. Är man tio meter från ett hus kvittar det. Det ska vara ett bra dåligt hus om det inte ska synas på det avståndet. Men tio meter från en geocache behöver inte alls innebära att den syns. Då kan jag slå till den magnetiska kompassen, lägga GPS stilla på lämplig plats och gå och snoka lite. Med jämna mellanrum återvänder jag, för att se om positionsbestämmningen har blivit bättre. Ofta blir den bäst om mottagaren får ligga stilla en stund. Men om den då inte hade haft magnetisk kompass, hade jag fortfarande bara vetat att nu anser den att det är 6,43 meter till punkten, men inte i vilken riktning. Även om man rör sig i ett sådant läge, blir det ofta opålitligt, då rörelserna är korta och sker långsamt. Inte mycket att räkna på.
De som använder mottagare som saknar magnetkompass använder sig då ibland av knepet att jämföra siffror i latitud och longitud, och därmed "nolla" varje huvudriktning för sig.
Ska man bara drälla omkring i fjällen och se var man är då och då, kvittar det naturligtvis. Dock kan man ju tänka sig att man vill syfta mot en fjälltopp, som syns vid ett visst tillfälle, men inte senare, när man är nere i en dal. Då kan oftast modeller med magnetisk kompass tillåta sådan syftning (Garmin kallar det Sight-N-Go), under förutsättning att de har magnetisk kompass. Annars vet de inte vart du pekar, när du står stilla och syftar.
Anders