Tråden om försvunna ankarkarbiner vid Bistaberget innehåller en principiellt intressant frågeställning som är värd en egen tråd och diskussion, nämligen om vem som skall betala för nyturer resp. om någon, och isåfall vem/vilka , som sedan har ett ansvar för att bultade sportleder underhålls och förblir säkra för framtida klättring.
Det kostar att göra nyturer. Det gäller även tradturer även om det där handlar om arbetstid för rensning m.m. inte så mycket om rena utlägg för matriel. För sportleder så kan det senare vara betydande, i synnerhet för de entusiaster som gör ett stort antal nyturer.
Hittills har ju varje nytursmakare fått finansiera sina egna nyturer. Några enstaka har kunnat få klubbidrag eller privat sponsring men det hör i Sverige till undantagen. Beträffande underhåll av befintliga leder så finns väl på ett par håll bultkommiteer hörande till lokala klätterklubbar som tar på sig både ansvar och kostnader för ledunderhåll, men inte heller det sker och kan ske överallt.
Några frågor:
1. Skall det finnas ett gemensamt ansvar hos klätterkollektivet för kostnader i samband med nyturer och ledunderhåll eller inte?
2. Om svaret på fråga 1) är JA så blir följdfrågan hur det skall ske praktiskt. Skall enbart det "organiserade" klätterkollektivet stå för kostnaderna och inte de som klättrar utan att vara med i en klätterklubb? Känns inte det fel? Å andra sidan, hur är det praktiskt möjligt att få in bidrag från icke-organiserade klättrare?
3. Om vi tycker att det organiserade klätterkollektivet ändå skall vara dom som står för kostnaderna, skall det då ligga på klubb eller förbundsnivå? Jag är böjd för att tycka det senare. Exemplet Bistaberget visar på en klippa som har en popularitet och ett besökarantal som vida överskrider medlemsantalet i TKK (som dessutom har flertalet av sina medlemmar utanför Nyköpingsregionen). Små klubbar kan eventuellt ta på sig arbetsansvaret för ledunderhåll om det fanns en "bultfond" att söka bidrag ifrån. En sådan skulle gärna finnas på förbundsnivå där ju RF-bidragen hamnar.
Det finns säkert fler aspekter på detta ämne men detta får räcka till att börja med.
Det kostar att göra nyturer. Det gäller även tradturer även om det där handlar om arbetstid för rensning m.m. inte så mycket om rena utlägg för matriel. För sportleder så kan det senare vara betydande, i synnerhet för de entusiaster som gör ett stort antal nyturer.
Hittills har ju varje nytursmakare fått finansiera sina egna nyturer. Några enstaka har kunnat få klubbidrag eller privat sponsring men det hör i Sverige till undantagen. Beträffande underhåll av befintliga leder så finns väl på ett par håll bultkommiteer hörande till lokala klätterklubbar som tar på sig både ansvar och kostnader för ledunderhåll, men inte heller det sker och kan ske överallt.
Några frågor:
1. Skall det finnas ett gemensamt ansvar hos klätterkollektivet för kostnader i samband med nyturer och ledunderhåll eller inte?
2. Om svaret på fråga 1) är JA så blir följdfrågan hur det skall ske praktiskt. Skall enbart det "organiserade" klätterkollektivet stå för kostnaderna och inte de som klättrar utan att vara med i en klätterklubb? Känns inte det fel? Å andra sidan, hur är det praktiskt möjligt att få in bidrag från icke-organiserade klättrare?
3. Om vi tycker att det organiserade klätterkollektivet ändå skall vara dom som står för kostnaderna, skall det då ligga på klubb eller förbundsnivå? Jag är böjd för att tycka det senare. Exemplet Bistaberget visar på en klippa som har en popularitet och ett besökarantal som vida överskrider medlemsantalet i TKK (som dessutom har flertalet av sina medlemmar utanför Nyköpingsregionen). Små klubbar kan eventuellt ta på sig arbetsansvaret för ledunderhåll om det fanns en "bultfond" att söka bidrag ifrån. En sådan skulle gärna finnas på förbundsnivå där ju RF-bidragen hamnar.
Det finns säkert fler aspekter på detta ämne men detta får räcka till att börja med.