Vatten i Pyrénéerna

[joanna]

Ni som vandrat i de mer alpina delarna av Pyrénéerna - har ni verkligen renat ALLT vatten?
Konstaterar lite frustrerat när jag nu läser in mig på ämnet, att folk tydligen gör det. Själv tänkte jag inte inte alls i de banorna när jag var där. Givetvis undvek jag vattentag nedanför betande får etc, men verkar ha klarat mig fint med lite vanligt folkvett.

De flesta diskussioner om detta domineras av filterfrälsta amerikaner, som verkar filtrera ALLT överallt.

Är det jag som är dum (alternativt utrustad med plåtmage), eller är det jänkarna som har bacillskräck?

 

[Fjällkjell]

Överdrivet

Det är nog amerikanerna som har virus och bakterieskräck. Dom dricker ju flaskvatten för 18 miljarder dollar årligen trots att deras kranvatten är drickbart i stort sett över allt. Jag har dessutom sett ett stort antal mellaneuroper (och en del svenskar!) som sitter och filtrerar vatten högt upp i svenska fjällen. Tydligen så konstruerar vi problem när det inte finns verkliga problem att skydda sig mot.

 

[30-06]

Vandrade i Aigües Tortes-Sant Maurici för ett par år sedan, renade aldrig något vatten. Dock så vet man ju aldrig ifall det ligger ett dött djur lite längre upp i strömmen som man tar vatten ifrån, är ju drygt att åka på magsjuka där uppe.

 

[nermander]

De som renar vatten gör det väl just för att slippa åka på den där magsjukan en gång av tusen. Med dagens filter är det relativt enkelt att filtrera, så det ger inget stor merarbete och man få en "försäkring".

Det är ju lite samma sak som med bilbälte.

 

[camoscio]

Jag har vandrat i Pyreneeerna 8 somrar, totalt 161 dagar, med c:a 80 fria övernattningar. En enda gång blev jag magsjuk, men det med besked. Det var på min längsta tur, 2005, 31 dagar. Jag blev så häftigt (men snabbt övergående) sjuk på en campingplats att jag inte kunde behålla vätska -- det jag inte spydde upp gick rakt genom kroppen. Natten innan hade jag tältat vid en övergiven fäbodby och tagit vatten ur en brunn, fånigt nog, när det fanns en bäck. Under etappen hade jag också tagit långsamt rinnande vatten ur pump vid någon ödeby. Vad av detta som orsakade magsjukan vet jag inte.

Jag kan bara minnas en enda gång när jag renat vatten; det var i den nedre delen av Val Soulcem, c:a 1650 m ö h. Mycket boskap och många tältare (normalt tältar jag inte i närheten av andra), då kändes det säkrast.

 

[joanna]

Tack, alla!
Jag har hittills bara renat/kokat/filtrerat vatten när jag vandrat utanför I-världen - och inte heller då alla gånger. Men visst verkar giardia vara vanligt i USA, så det är kanske det de tar höjd på.

Nuförtiden finns det ju lätta och smidiga hålfiberfilter , så min motvilja att bära på ett sådant har minskat betydligt. Det kanske faktiskt minskar den vattenvikt man bär på "för säkerhets skull", när man tror att det kan bli ont om (rent) vatten att fylla på.

Så jag kommer nog att landa i lite klor/filter som plan B för enstaka tillfällen. Stor skillnad mot att behöva processa allt vatten man dricker.

Fortsätt gärna att komma med synpunkter, skräckhistorier uppskattas

 

[wima]

vattentemperaturen och typen av djur som finns

Jag vet inte så mycket om utevatten i pyrenerna. Men lite mer om vattnet i Schweiz.

En vandringsledare som jag känner väl och tillika är läkare avrådde ganska bestämt från att dricka vattnet utom möjligtvis väldigt högt uppe.

Då jag påpekade hur vi gör norr om Dalälven och kanske över trädgränsen var den spontana förklaringen (även om hon sa att hon gissade lite) vattentemperaturen och typen av djur som finns.

Låter rimligt, i mina ögon är det skillnad på ko och renskit. Nötkreatur kan beta högt uppe. Temperaturen i sSiveige har inte lika myket kast som söderöver. Det innebär ju att lite mer stående vatten blir varmare.

Men som sagt, en spekulation som låter välgrundad.

 

[camoscio]

Din kunskap består inte av egen erfarenhet. Och färdledaren, handlar det i hans/hennes fall om erfarenhet, eller övertagen kunskap? Färdledare vet ju också vilka skor man ska ha, i strid med många vandrares (t ex min) erfarenhet.

Till mina 160 dagar i Pyreneerna kan läggas 490 i Alperna (oräknat en hel del dagsutflykter 88-89), med 177 fria övernattningar. Jag har vad jag kan minnas aldrig (möjligen ett ensiffrigt antal gånger) rent vatten i dessa berg.

2015 blev jag faktiskt magsjuk efter att ha korsat det högsta passet på le Tour du Queyras. Det kan ha berott på lite vadsomhelst, kanske dåligt diskat kokkärl, kanske tillfälligt försummad hygien. Middagsmålet gick förlorat och nästa dag var jag lite darrig, vilket sannolikt förklarar en förarglig felnavigation.

1999, på en 15dagars tur på GR5, från St Gingolph till Modane, blev min mage en smula tjänstvillig; inget allvarligt, dock. Det var sen snösmältning och från lokalt håll hette det att vattnet i bäckarna var "trop mineralisée".

Dessa två incidenter är allt jag kan minnas från dessa 490 etapper.

Jag har klarat av att bli magsjuk i fjällen. Det var efter en övergång på Loralia, från Lesjaskog till Lordalen, vid övernattning strax under trädgränsen (över var för blåsigt). Nästa dags etapp företogs i dimma (jag kunde inte se från ena änden av sjö till den andra, och klarade orienteringen bl a genom att räkna biflöden till en bäck jag följde. Magsjukan var skert ingen hjälp. Jag bev också sjuk en gång efer en tur i bl a Breheimen, men det kan ha berott på campingne i Bismo, eller ett buffémål unde bussfärden från Bismo till Lillehammer.

Så vad jag kan bidra är: shit happens. Inget som påverkat mig att förädra mina vanor.

 

[wima]

@Camasico.

om det var mig du svarade. Läs igen. Tänk , det vet jag att du kan.
Jag ställde en fråga till en inhemsk person som säkerligen vandrat 25 - 30 år i Schweiziska alperna som dessutom är kvalificerat medicinskt utbildad.

Men naturligtvis vet du bättre. I Sverige har man ju en annan modell för det mesta.

Däremot, jag förundras över kontraster och motsägelser.
Jag förundrades över att man inte dricker vattnet från bäckar härnere. Jag tycker ju att det borde fungera. Men svaret vad det jag fick. Jag har fått liknande svar från andra personer för några år sedan.

Jag har en hel del andra teorier och fundering kring denna skillnad. De är mera åt entnologihållet men där jag inte heller har någon större aning.

Jag kan bara säga att där jag vandrar räcker väl en literflaska som jag kan fylla mellan brunnarna eller stugorna.

 

[joanna]

(...) Då jag påpekade hur vi gör norr om Dalälven och kanske över trädgränsen var den spontana förklaringen (även om hon sa att hon gissade lite) vattentemperaturen och typen av djur som finns. (...).

Intressant, låter ju inte orimligt, åtminstone om man jämför ungefär samma höjd över havet och samma årstid. Vilka höjder vandrade ni på?
Jag tror att jag (grovt räknat) rör mig något tusental meter högre i snitt därnere, och 1-2 månader senare in på hösten, så det kanske jämnar ut sig temperaturmässigt. Känns som mina turer pendlar runt nollgradigt var jag än befinner mig .
Frågan är om man kan tänka så, eller om det generellt kallare klimatet inte låter vissa "kulturer" etableras överhuvudtaget i nordiska fjäll.

Jag har i alla fall inte lyckats bli magsjuk någon enda gång, fast jag aldrig renat vatten i några europeiska berg.

 

[JMel]

dvärgbandmask

I alperna och Frankrike finns rävens dvärgbandmask. Kan det finnas i vattnet på lägre nivåer?

 

[wima]

Å ena sidan, temperatur, solens intensitet mängden och sorten av djur.
Å andra sidan, kulturella och traditionelle beteenden.

När det gäller det sista så kan ju även de ha sin empiriska grund.
Folk har byggt byggt brunnar och tappat från källor för att det av olika anledningar varit bättre.

Trädgränsen i Schweiziska alperna ligger på ca 2000 meter. En fäbod (även det Alp på schweizertyska men Alm på tyska) kan ligga på upp till drygt 3000 meter.

Min egen slutsats är att jag undviker vatten från bäckar om jag kan ta från en brunn.

Och med brunn menar jag inte brun med hink utan en tapp som någon bonde har gjort för att vattna sina djur och som är märkt "trinkbar" eller "eau potable" .

Men skulle jag gå ikring och vara nervös eller rädd om jag efter visst karttittande och nyttjande av sunt förnuft tagit mig en kåsa från en bäck? Nej.