vargar och bönder

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Re: Re: Vad är genomförbart?

Gujo; sa:
Om vi tänker oss att vi inte hade lika många vargar i Sverige som vi har nu. Så skulle de varg intresserade skulle kunna åka till öststaterna och kolla på vargar. Detta skulle staten kunna bjuda på bara genom de pengar de spar när de slipper spåra vargar, betala elstängsel & slippa en massa polis arbete. Polisen i sin tur skulle kunna lägga resursrena på andra betydligt viktigare saker.
______________________________________________________

FJS90/91; sa:
Men så kan man ju inte resonera, det skulle se nått ut om nykterhetsorganisationerna i Sverige ville ha skattelättnad för att inte betala för att Polisresurser läggs på rattfylleri, kan inte spritintresserade åka till Danmark och supa å köra fulla, spriten e ju billigare där... Tänk vad mycket vettigt Polisen kunde göra om de inte var tvungen att hålla på med allt annat.. Det snacket håller inte!
______________________________________________________


Ja ja... har börjat tröttna på alla smilies och ironi tecken men man får väl tänka om...


Nåväl Freddan75 angående Rumänien som kommer på tal så fort varg frågan ventileras, tror du att de skulle ha Europas största vargstam om de fick välja?

Jag har oerhört svårt att tro iaf, de får ju vakta sina får och getter dygnet runt för att vargen inte ska ta dem. Trots att de har hundarna till hjälp.

Vad berättigar alla fiskare att i vissa fall plocka upp hinkvis med fisk för nöjets skull, utan i somliga fall ens ha orken att bryta nacken av dem.

Om man har en tjärn med ett naturligt bestånd av öring och väljer att anordna gäddfiske för att öringarna ska ha chansen att överleva kallas det fiskevård.

Om sen jägarna skulle vilja minska vargstammen för att älgstammen ska överleva kallas de typ. blodstörstande skjutgalningar. Det går iof inte att jämföra på detta viset, men klart värt att betänka.

Sen kommer ju frågan hur man ju till frågan hur man ska jaga vargen. Jag har ju själv svårt att tro att Naturvårdverket kommer nöja sig med 200 vargar, tror snarare att man går upp på 500st. Med en föryngring på som tidigare nämnts 20% så blir det 100 vargar som ska skjutas.
Hur kommer man att klara av det? Norskarna fick ju problem som bekant trots att man till och med använde helikopter.

För många jägare är det bara älgjakt som bedrivs. Om man inte har några älgar kvar att jaga hur många kommer då att ställa upp på vargjakt?

En annan aspekt som de blodtörstiga jägarna åtar sig är viltolyckor. När du/ni/jag kommer i bilen från fjällen och kör på en älg/rådjur. Du/ni/jag ringer till polisen som ringer till ett eftersöks ekipage som beger sig ut för att leta reda på djuret.

Ligger inte djuret direkt inne i skogen så kan det ta timtals att leta upp djuret. Engagerar ett halvjaktlag med en spotstyver i ersättning till hundföraren.

Jag säger absolut inte att man inte ska snabbt ut och avliva ett skadat djur, utan jag försöker bara visa på att jägarna gör ett förbannat bra jobb emellan åt också fast vissa har svårt att tro det.



//G Jones inbiten fiskare och stolt jägare!
 
dexecupen; sa:
dave1; sa:
Att staten samtidigt betalar 6.50 kronor för varje krona renskötseln drar in gör det inte mindre märkligare.
/Dave

Var fann du denna siffra? /ola

I sammanfattningen till en departementsrapport:
169
How much does a reindeer cost? A Summary
Reindeer husbandry is the exclusive right of the Sami population in Sweden. This is because the husbandry plays a central role for the survival of the Sami culture. In the Swedish industrialization and urbanization process in the 1900’s, the reindeer husbandry has, of course, as with other types of area husbandry, seen radical changes in many different ways. This report analyses the reindeer husbandry’s economic development and how it interacts with other
sectors of the community. The study deals with the post-1960 period with particular focus on the situation at the beginning of the 1990’s.
Reindeer husbandry is carried out over an area which covers slightly more that a third of Sweden’s total land area. It is estimated that some two thousand persons are engaged in this activity, operating through about one thousand private firms which, in turn, form about fifty Sami communities. Reindeer
husbandry involves fewer people these days than at the beginning of the 1960’s, but the production volume is appreciably greater. The reindeer herd at the beginning of the 1990’s was so large that one had to go back as far as the 1890’s to find an equivalent size of herd. The number of firms tending to reindeer had been falling for a long time but the number stabilized at its present level in the 1980’s. The fact that the numbers stopped falling would seem to
be mainly accounted for by the splitting up of the previously closely connected firms into a larger number of smaller units.

170
The poor profitability of reindeer husbandry has been an underlying theme extending over the whole period covered by our study. In the mid-1960’s it was considered to be at an unacceptably low level which is why two official inquiries (in 1968 and in 1980) set out to show the revenue situation of such husbandry. The inquiries resulted in a proposal whose main effect has been to increase various subsidies from public funds in support of husbandry. The level of income is still too low. In 1980, a reindeer owner’s average working income, expressed in 1993 prices, was reckoned to be SEK 18,000. An income study
undertaken by the National Audit Bureau (RRV) in 1993 put the middle income per reindeer husbandry unit at SEK 21,200. If one ignores the smallest units and concentrates only on those with more that two hundred reindeer, the profitability figure improves but the level is still very low. The average earnings for such a unit doubled from about SEK 20,000 in 1980 to SEK 40,000 in 1993. A comparison between income and subsidy made in 1980 establishes that reindeer husbandry received a government subsidy of SEK 3 for every SEK 1 earned as income. If one includes funds
provided to husbandry from revenue sources outside of the state budget the subsidy increases to SEK 4 for every SEK 1 of earned income. An income study relating to 1993 shows that husbandry was provided with SEK 61.7 million from the state budget and
SEK 20.3 million from outside the state budget. When compared with earned income, it reflects a state subsidy of SEK 3 for every SEK 1 of earned income. If one also includes the subsidy which supports the husbandry outside of the state budget (primarily the
Lapp fund and district funds) the husbandry received SEK 4 for every SEK 1 earned as income. The ratio of income/subsidy has also been unchanged since 1980. If compensation for reindeer killed by cars, trains and animal predators and cesium damaged reindeer is taken into account, external provisions (i.e. income not
related to the sale of reindeer products) will be SEK 132.1 million, in other words approximately SEK 137,000 per firm. According to such calculation, reindeer husbandry was subsidised to the extent of SEK 6.5 for every SEK 1 of earned income in 1993.
 
Sen tycker jag att pajkastningen mellan norrland och stockholm/södra Sverige är ganska patetisk, om än ganska roande att läsa. Jag är själv uppvuxen i björnrika trakter i Boden och tycker bara det är fascinerande med att ha stora rovdjur i de nära markerna och endast två gånger har jag haft nöjet att möta björn. Både björn och varg är ju dock djur som ofta återfunnits i myter där de utmålats som hemska bestar. Som med allt annat tycker jag dock att kunskap ska gå före fördomar, vidskeplighet och annat trams. Jag förstår dock att man kanske inte vill ha en björn rotandes i soporna. Stödet för att vi ska ha starka rovdjursstammar är starkt i Sverige idag om man bortser från vissa minoritetsgrupper som jägare och samer med egenintressen i frågan. Det är enligt mig ett oerhört allvarligt brott att ta lagen i egna händer och döda rovdjuren, men de som tycker det är okej kanske likväl tycker det är okej att kasta gatsten och krossa skyltfönster, släppa ut minkar eller elda upp Scanlastbilar. Civil olydnad som civil olydnad!?

/David
 
Re: Re: Re: Vad är genomförbart?

-----------------------------------------
Nåväl Freddan75 angående Rumänien som kommer på tal så fort varg frågan ventileras, tror du att de skulle ha Europas största vargstam om de fick välja?

Jag har oerhört svårt att tro iaf, de får ju vakta sina får och getter dygnet runt för att vargen inte ska ta dem. Trots att de har hundarna till hjälp.

------------------------------------------

Jag har nagra saker att saga om Rumaniens vargar och boskapsskotsel! Jag delar upp dem i tva avdelningar.

1. Varfor skulle Rumanska jagare vara samre an Svenska? Vilket val har svenska jagare haft som inte Rumanska har? Det ar mycket mojligt att det finns ett vettigt svar pa den fragan och jag vill garna ha ett svar (fragan ar alltsa inte retoriskt stalld).

2. Joda, jag har varit i nara kontakt med rumansk boskapsskotsel (Jag vet att det later javligt tillrattalagt). Jag har till och med vandrat forbi en stor hjord i sken av en fullmane (hogt uppe pa 1200m hog gras/betes/skogsplata i Transsylvanien), med min flickvan som var kladd i skinande vita klader. Plotsligt springer 15 stora javla byrackor med varghalsband, skallandes som satan efter oss och tvarstannar cirka tre meter fran min flickvan och mig. Vi holl oss lugna och gick langsamt vidare som om inget hade hant upp over en as och forsvann bakom den. For att uttrycka mig manligt: Det var ganska spannande.

Hur som helst ar val herdesystemet i Rumanien knappast vargarnas fortjanst, utan snarare det outvecklade jordbrukets med sin extensiva boskapsskotsel.

Mer varg i Sverige.


Fredrik

En oerhort hangiven sportfiskare och wannabe-jagare
 
dave1; sa:
dexecupen; sa:
dave1; sa:
Att staten samtidigt betalar 6.50 kronor för varje krona renskötseln drar in gör det inte mindre märkligare.
/Dave

Var fann du denna siffra? /ola

I sammanfattningen till en departementsrapport:
169
How much does a reindeer cost? A Summary
Reindeer husbandry is the exclusive right of the Sami population in Sweden. This is because the husbandry plays a central role for the survival of the Sami culture. In the Swedish industrialization and urbanization process in the 1900’s, the reindeer husbandry has, of course, as with other types of area husbandry, seen radical changes in many different ways. This report analyses the reindeer husbandry’s economic development and how it interacts with other
sectors of the community. The study deals with the post-1960 period with particular focus on the situation at the beginning of the 1990’s.
Reindeer husbandry is carried out over an area which covers slightly more that a third of Sweden’s total land area. It is estimated that some two thousand persons are engaged in this activity, operating through about one thousand private firms which, in turn, form about fifty Sami communities. Reindeer
husbandry involves fewer people these days than at the beginning of the 1960’s, but the production volume is appreciably greater. The reindeer herd at the beginning of the 1990’s was so large that one had to go back as far as the 1890’s to find an equivalent size of herd. The number of firms tending to reindeer had been falling for a long time but the number stabilized at its present level in the 1980’s. The fact that the numbers stopped falling would seem to
be mainly accounted for by the splitting up of the previously closely connected firms into a larger number of smaller units.

170
The poor profitability of reindeer husbandry has been an underlying theme extending over the whole period covered by our study. In the mid-1960’s it was considered to be at an unacceptably low level which is why two official inquiries (in 1968 and in 1980) set out to show the revenue situation of such husbandry. The inquiries resulted in a proposal whose main effect has been to increase various subsidies from public funds in support of husbandry. The level of income is still too low. In 1980, a reindeer owner’s average working income, expressed in 1993 prices, was reckoned to be SEK 18,000. An income study
undertaken by the National Audit Bureau (RRV) in 1993 put the middle income per reindeer husbandry unit at SEK 21,200. If one ignores the smallest units and concentrates only on those with more that two hundred reindeer, the profitability figure improves but the level is still very low. The average earnings for such a unit doubled from about SEK 20,000 in 1980 to SEK 40,000 in 1993. A comparison between income and subsidy made in 1980 establishes that reindeer husbandry received a government subsidy of SEK 3 for every SEK 1 earned as income. If one includes funds
provided to husbandry from revenue sources outside of the state budget the subsidy increases to SEK 4 for every SEK 1 of earned income. An income study relating to 1993 shows that husbandry was provided with SEK 61.7 million from the state budget and
SEK 20.3 million from outside the state budget. When compared with earned income, it reflects a state subsidy of SEK 3 for every SEK 1 of earned income. If one also includes the subsidy which supports the husbandry outside of the state budget (primarily the
Lapp fund and district funds) the husbandry received SEK 4 for every SEK 1 earned as income. The ratio of income/subsidy has also been unchanged since 1980. If compensation for reindeer killed by cars, trains and animal predators and cesium damaged reindeer is taken into account, external provisions (i.e. income not
related to the sale of reindeer products) will be SEK 132.1 million, in other words approximately SEK 137,000 per firm. According to such calculation, reindeer husbandry was subsidised to the extent of SEK 6.5 for every SEK 1 of earned income in 1993.

Tack, intressant läsning. Jag antar att detta betyder att det vore billigare att låta renskötande samer gå arbetslösa än att låta dem jobba med renskötsel, dvs att det är politik som, via konstgjord andning, försöker bevara lite samisk kultur. /ola
 
dexecupen; sa:
Tack, intressant läsning. Jag antar att detta betyder att det vore billigare att låta renskötande samer gå arbetslösa än att låta dem jobba med renskötsel, dvs att det är politik som, via konstgjord andning, försöker bevara lite samisk kultur. /ola

Inte nog med det.. Sen har dom mage att gnälla på att soppan e för dyr till nya helikoptern. Bidrag skall endast utgå till dom som driver renskötsel på gammalt ekologiskt sätt.. Resten stryper vi pengarna till, dom får jobba på LKAB! MUHAHAHAHA!!!
 
[QUOTE
Tack, intressant läsning. Jag antar att detta betyder att det vore billigare att låta renskötande samer gå arbetslösa än att låta dem jobba med renskötsel, dvs att det är politik som, via konstgjord andning, försöker bevara lite samisk kultur. /ola [/QUOTE]

Nu är jag ju medveten om den centrala betydelsen renskötseln har för den samiska kulturen, men om det krävs att man utrotar björn, järv, lo, varg och kungsörn från renbetesområdena för att uppnå lönsamhet så tycker jag det verkar vara något som är fel. Jag tycker inte man kan betrakta all mark ovan dalälven som potentiell renbetesmark som man ska hålla fritt från dylika bestar till förmån för de fromma djuren, samer och en och annan nöjesjägare.

/David
 
dave1; sa:
Nu är jag ju medveten om den centrala betydelsen renskötseln har för den samiska kulturen, men om det krävs att man utrotar björn, järv, lo, varg och kungsörn från renbetesområdena för att uppnå lönsamhet så tycker jag det verkar vara något som är fel. Jag tycker inte man kan betrakta all mark ovan dalälven som potentiell renbetesmark som man ska hålla fritt från dylika bestar till förmån för de fromma djuren, samer och en och annan nöjesjägare.

/David

Kraven på utrotning av våra rovdjur är bara en dålig ursäkt för en industri som aldrig kan få bärighet då renprodukternas efterfråga inte är stor nog, det hjälper inte hur många Japanska turister dom skickar dit för att köpa renhorn, speciellt då renhornet har blivit utkonkurrerat av viagra.. Skall renskötslen finnas kvar så skall det vara i rent kultursyfte och då helt utan helikopter, MC och skoter!!
 
FJS90/91; sa:
dave1; sa:
Nu är jag ju medveten om den centrala betydelsen renskötseln har för den samiska kulturen, men om det krävs att man utrotar björn, järv, lo, varg och kungsörn från renbetesområdena för att uppnå lönsamhet så tycker jag det verkar vara något som är fel. Jag tycker inte man kan betrakta all mark ovan dalälven som potentiell renbetesmark som man ska hålla fritt från dylika bestar till förmån för de fromma djuren, samer och en och annan nöjesjägare.

/David

Kraven på utrotning av våra rovdjur är bara en dålig ursäkt för en industri som aldrig kan få bärighet då renprodukternas efterfråga inte är stor nog, det hjälper inte hur många Japanska turister dom skickar dit för att köpa renhorn, speciellt då renhornet har blivit utkonkurrerat av viagra.. Skall renskötslen finnas kvar så skall det vara i rent kultursyfte och då helt utan helikopter, MC och skoter!!

Vad har den moderna renskötslen för kulturvärde förutom att samerna slipper jobba?
 
FJS90/91; sa:
Vad har den moderna renskötslen för kulturvärde förutom att samerna slipper jobba?

Om man gjorde en undersökning bland samer där man ställde frågor om vad som var centralt och utmärkande för deras kultur skulle "renskötsel" få höga poäng. Det är det jag menar med att rennäringen har en "central betydelse för den samiska kulturen".
 
dave1; sa:
Om man gjorde en undersökning bland samer där man ställde frågor om vad som var centralt och utmärkande för deras kultur skulle "renskötsel" få höga poäng. Det är det jag menar med att rennäringen har en "central betydelse för den samiska kulturen".

Naturligtvis så har du rätt i detta.. Det jag på mitt blygsamma sätt ville belysa är det faktumet att det känns som rennäringen har gått förlorad i sig själv, där kultur har bytts mot profit och bitterhet mot den Svenska Staten som trots allt sätter bröd på bordet.. Sedan så är staten lååååångt ifrån felfri!

Jag tycker dock att det som framförallt kännetecknar samekulturen är ett j*vla gnällande.. Detta är synd då dom har ett otroligt hantverk och en väldigt intressant historia!
 
FJS90/91; sa:
dave1; sa:
Om man gjorde en undersökning bland samer där man ställde frågor om vad som var centralt och utmärkande för deras kultur skulle "renskötsel" få höga poäng. Det är det jag menar med att rennäringen har en "central betydelse för den samiska kulturen".

Naturligtvis så har du rätt i detta.. Det jag på mitt blygsamma sätt ville belysa är det faktumet att det känns som rennäringen har gått förlorad i sig själv, där kultur har bytts mot profit och bitterhet mot den Svenska Staten som trots allt sätter bröd på bordet.. Sedan så är staten lååååångt ifrån felfri!

Jag tycker dock att det som framförallt kännetecknar samekulturen är ett j*vla gnällande.. Detta är synd då dom har ett otroligt hantverk och en väldigt intressant historia!

Har inte riktigt tagit ställning i frågan men det e klart att det ligger mycket i det du säger!
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg