Det är många som vandrar, och fler har det blivit. Jättekul tycker jag. Sverige har så vacker natur, som är till för alla. I början är man nybörjare och ställer frågor om olika saker. Som erfaren vandrare kan man svara om man vill. Det blir konstiga diskussioner ibland, men oftast inte av den som frågar, utan av andra som spinner loss ordentligt i sina svar. Det är inte detta jag vill diskutera nu, och förväntar mig att det inte diskuteras i denna tråd. Så...gå inte igång på det nu.
Frågan jag vill diskutera är varför man vandrar.
För mig är det enkelt:
Då jag är uppvuxen med camping och friluftsliv och sedan vandringar, har intresset för vandringar ändrat inriktning. Från början vandrade man på en led, och visst kunde man göra avstickare men det var inget vi gjorde. När utmaningarna blev större blev det helt naturligt att vandra obanat. Sareks nationalpark är en av våra största vildmarker och ett av mina favoritområden. Kan man bli klar med Sarek? Tror inte det
Efter att ha längtat och väntat i 30 år tog jag mig i kragen och besökte Muddus nationalpark i september 2019. Det blev vandring både på Rallarstigen, obanat i nationalparken och vandring på Muddusleden. Drömmen hade gått i uppfyllelse. Jag ska tillbaka dit 2021.
Det är det vilda och ej utstakade jag är ute efter nu. Känslan av att inte ha koll på allt , utan att lösa det på plats, lockar. Oftast har jag bra koll på det mesta, men det behöver finns lite "utmaningar" för att jag ska lockas och utmanas. Trist att ha 100 koll på allt, och bara knata på för att "prestera".
Numera är det upplevelsen jag är ute efter. Natur, kultur, miljö...med en kompis eller att jag vandrar själv. Egentiden vid vandringar är guld värd när man till vardags ofta springer runt i ekorrhjulet. Självklart ska ekorrhjulet vara någonting man gillar.
Varför vandrar du?
Frågan jag vill diskutera är varför man vandrar.
För mig är det enkelt:
Då jag är uppvuxen med camping och friluftsliv och sedan vandringar, har intresset för vandringar ändrat inriktning. Från början vandrade man på en led, och visst kunde man göra avstickare men det var inget vi gjorde. När utmaningarna blev större blev det helt naturligt att vandra obanat. Sareks nationalpark är en av våra största vildmarker och ett av mina favoritområden. Kan man bli klar med Sarek? Tror inte det
Efter att ha längtat och väntat i 30 år tog jag mig i kragen och besökte Muddus nationalpark i september 2019. Det blev vandring både på Rallarstigen, obanat i nationalparken och vandring på Muddusleden. Drömmen hade gått i uppfyllelse. Jag ska tillbaka dit 2021.
Det är det vilda och ej utstakade jag är ute efter nu. Känslan av att inte ha koll på allt , utan att lösa det på plats, lockar. Oftast har jag bra koll på det mesta, men det behöver finns lite "utmaningar" för att jag ska lockas och utmanas. Trist att ha 100 koll på allt, och bara knata på för att "prestera".
Numera är det upplevelsen jag är ute efter. Natur, kultur, miljö...med en kompis eller att jag vandrar själv. Egentiden vid vandringar är guld värd när man till vardags ofta springer runt i ekorrhjulet. Självklart ska ekorrhjulet vara någonting man gillar.
Varför vandrar du?