Varför blir det inte av?

[Kalle E]

Variation

Det är helt riktigt att man måste noga överväga vilket pris man är bered att sälja bort sina begränsade timmar för. I den beräkningen bör man nog dock ta hänsyn till dels att det kan vara bra att sälja några timmar för att få möjlighet att ha extra kul några andra, dels att timmarna bör varieras till sitt innehåll, annars blir det för trist.

Jag skulle kunna flytta ut i skogen och leva billigt på egna morötter och få slita på mina kängor och min kajak hur mycket som helst, men jag är säker på att jag skulle tröttna på det. Jag gillar att bo i en stad och ha ett stimulerande jobb (om jag nu hade det). Det viktiga är nog att hitta rätta blandningen mellan jobb och stadsliv å ena sidan och friluftsliv å andra sidan. Det är lätt hänt att jobbet tenderar att svälla på det andras bekostnad, och det bör man kämpa tillbaka.

Hur gör ni då för att finns rätta balansen? Det här är en attitydfråga inser jag, men nu vill jag alltså ha era patentknep för att få till skogs- eller paddelturen trots späckade scheman. [Den här tråden har alltför länge varit för diskussionsinriktad. Nu måste vi tillbaka till det rena raka frågeställandet. Eller hur Strmbrg. ;-)]

Kalle

 

[-Patric-]

så här gör jag

För mig handlar det om att välj rätt tidpunkt för allt. Om jag har jobbat en hel dag och kommer hem och får se att det behövs damsugas, tvättas eller något annat så kommer det i 8 av 10 fall sluta med att jag gör det istället för att åka ut, när man väl börjat städa eller vad det nu är så försvinner motivationen att packa rygga eller fiskegrejer och ge sig ut då det blir för krångligt.

För att undvika detta så har jag och min flickvän utvecklat ett system som funkar för oss.. Det gäller att göra samma med tvätt och städning som med jobb, boka in skiten till en kväll.. Offra hela den kvällen till städ, tvätt och annat sådant. Sedan bestämmer vi alltid kvällen innan vad som skall göras dagen efter, vi packar utrustningen som skall användas på kvällen och tar med prylarna i bilen till jobbet. På detta sätt så undviker man att komma hem och få dåliga tankar om vad som behöver göras hemma... Med andra ord så är det viktigt att komma ut direkt och undvika "hemma e rätt gött fällan"... Detta har gjort att vi är ute och frilufsar 3-4 vardagkvällar samt i princip hela helgen per vecka...


Consuetudinis magna vis est

 

[Strmbrg]

Konkretisering!

Jaha, då börjar vi då!

(Ni kan lägga er på britsen där borta!)


Bäste patient, några pat(i)entlösningar på problem som i stor utsträckning är individuella, tänker vi inte ge.
Detta vore oss alltför oseriöst!

Därför:
Berätta nu för farbror doktorerna som nu sitter å blänger på er, hur ert liv ser ut!
Vad är det - mer konkret - som upptar er tid?

Vi är nämmli'en övertygade om att vi skall finna en lösning som passar just er.

En - i viss mån - patentlösning är dock grundläggande:
För att ni överhuv'taget skall få mental energi att förändra er sittachon, så måste ni komma i mental balans i den nu rådande te'varon!

Detta underlättas av att ni börjar med att fessöka gilla läget! Få bort frustrationen, som inkräktar på er tankekraft å initiativförmåga!
Detta åsta'kommes lämpli'en genom att ni börjar nedprioritera vissa allför uppförstorade bagateller!
Å vikka kan de' vara, tro?..

Först då, kan ni - successivt och långsamt - erhålla den mentala harmoni som erfordras för å få sjysstare stuk på te'varon.

Strmbrg, leggetimerad tokdåre tillika spontanpsykolog

 

[-Patric-]

ooooojj...

Takk Doktorn

Men tror du att man kan få lite piller som botar alla dom där konstiga sakerna du pratade om?

 

[Strmbrg]

Piller kan hjälpa till...

...men bara med att städa bort lite dammråttor ur psyket. Det är nog oftast dära som råtter'a gör mest skada.
Under soffan ligger dom i alla fall inte IVÄGEN, eller hur?



Resten är en mer personligt betingad process.

Dr Strmbrg,

 

[Guest]

Tankar om tid

Vilken underbar diskussion. Hur får man tid med alla sina intressen? När jag pluggade hade jag all tid i världen men inga pengar. Nu när jag jobbar har jag pengar så det räcker men inte tillräckligt med tid. Sedan kommer det här med relationer och eventuella barn in i bilden. När jag var sambo ville jag ha mer tid men nu när jag är singel avundas jag mina kompisar som har flickvän. Gräset är alltid grönare på andra sidan, suck. Den enda lösningen jag ser på problemet är att träffa en flicka som också längtar ut på havet och upp på fjället, annars blir tiden för knapp. Jag är rädd för att familj och jobb kommer sluka all tid i framtiden, men en lösning som jag tror på är att släppa alla ambitioner om prestige som stort hus, snygg bil och chefsjobb. Eller vad säger ni som kanske har mer livserfarenhet?

 

[Strmbrg]

Det jag våndas lite över är dock...

...att jag inte (ännu) bidragit till att fortplanta den mänskliga rasen. Vem skall försörja mej när jag blir gammal och trött?

Flickvän?
Mja, jo, det är väl inte fel.
Men efter några års "självvalt celibat", så har behovet av partner prioriterats ner ganska mycket.

Förut var det jätteviktigt, och när jag hade "nåt på gång", så fimpade jag allt annat istället.

Jag har väldigt speciella krav på en partner. Jag vill inte säga "höga krav" eller "specifika krav". Men det är många som jag insett inte passar mej så bra.
Det kostar på att vara svårköpt!

Det handlar ju om att man skall må bra!
Det viktiga är alltså att just må bra. Inte på vilket sätt man når dit!

Förvisso krävs det ju viss konvention för att människosläktet inte skall dö ut.
Det förutsätter drifter som familjebildning etcetera. Men om några väljer an annan stil, så hoppas jag att det inte gör så mycket. Eller att det skulle innebära att man inte är "duglig".

Problemet nu, är i och för sej att det föds för få barn. Å andra sidan var det ju en boom på det området för en 10-15 år sen. Så det nuvarande läget behöver ju inte vara detsamma i framtiden.
Det mesta i livet tycks följa ett sinusformat mönster, när man ser på saker ur ett lite längre perspektiv.

Känns livet lite skevt, med slagsida åt något håll, eller splittrat mellam måsten och viljor?
Då skall man nog inte hoppas på en snabb förändring.
För att allt skall synka och hänga med i svängarna, så måste man lita till gradvisa förändingar.

Betänk att i naturen sker inga revolutioner!
Inte ens vulkanutbrott är revolutionerande, sett ur Jordens tids- eller storleksperspektiv.
Snarare kanske man kan se det som att jordytan fått en liten, liten finne!



Strmbrg,

 

[Björn T]

Till viss del är problemet semantiskt. Man kan tex kalla dammråttorna för änglatofflor, så blir det mycket lättare att med gott samvete ge sig ut och paddla...

Björn