...
Ska också vandra Unna Allakas till Hukesjaure, via Cáihnavággehytta och Gautelishytta. Är det någon som vet hur vandring är här?
...
Unna Allakas - Cunojavrrehytta
Lätt vandring utan några som helst problem förutom att bron vid Cunojavrrehytta kan vara lite läskig. Vi löste det genom att vada strax nedanför bron. Fast vada är att ta i väldigt mycket eftersom det bara var att kliva på stenar som alla var ovanför vattnet.
Cunojavrrehytta - Caihnavaggehytta
En bro strax efter Cunojavrrehytta som är lite si och så med. Vi valde att vada ungefär 200 meter uppströms där det är grusbankar och mycket enkelt att vada men vi var tvungna att byta till foppatofflor eftersom det var lite för djupt för kängorna. Därefter ren plattvandring bort till nästa bro som var en lustig konstruktion eftersom den är delad mitt på. Ett vad på sträckan som krävde foppatofflor om man hae lågskaftade kängor. Själv gick jag över utan problem med mina högskaftade. Efter bron får man gå genom hög vidje ett tag med massor av insekter men det överlever man. Därefter bär det uppåt mot Caihnavaggehytta.
Caihnavaggehytta - Gautelishytta
Efter Caihnavaggehytta går det svagt upp till den sista sjön i dalen. Efter sjön upp mot passövergången är det en kraftig stigning men framförallt är det stenigt och då pratar vi inte småsten utan allt från småsten till riktigt stora stenblock som man skall ta sig fram runt, på och mellan. Inget ställe jag skulle vilja gå i dåligt väder men är det torrt och man tar det lugnt så skall det inte vara några problem. Mycket snö mellan och på blocken men jag skulle inte rekommendera att gå på de snöfälten eftersom man inte har någon aning om bärigheten. Efter passet valde vi att snedda på berget ovanför Gautelishytta. Mycket lätt och mycket hjortron stötte vi på.
Gautelishytta - Hukejaurestugan
Vi gick inte fram till stugan utan vi stannade där leden från Kungsleden korsar dvs ungefär 2 km nordost om Hukejaure-stugan. Lätt vandring och såklart en "norsk" bro ungefär 4 km innan norsk-svenska gränsen. Den bästa av de norska broarna men lite otäck att gå över eftersom det blåste ordentligt hårt över sjön dvs rak sidvind när man är på bron. Den jåkken behöver man inte ens fundera på att vada om man inte har en omedelbar dödslängtan. Vi gick ända fram till gränsen vid Ivarsten och tyvärr hittade vi nog en gammal led för det var en riktigt jobbig bit tills vi kom fram och hittade den markerade leden som vi insåg gick på ett lite trevligare och enklare ställe men så kan det vara ibland.
När det gäller vadandet kan man säga att det var mycket lite vatten i fjällen när vi gick i augusti 2011. Betydligt mindre än när jag gick Katterat - Unna Allakas i slutet av juli 2009. Det innebär att de enkla vad som vi hade troligen är betydligt mindre enkla om man går när det är mer vatten i bäckarna vilket innebär att om man inte gillar "rackliga" broar så skall man fundera både en oich två gånger innan man ger sig iväg på den här vandringen.
Skall lägga upp lite foton så får du se hur broarna ser ut.
