Vandring genom den svenska fjällkedjan

[spaceromancer]

Haha, bloggen var ju stor humor

Håller med! Det var nog det roligaste jag läst på länge.

Hur romantiska ideér hemma inte alltid motsvaras av verkligheten. Det här borde vara obligatorisk läsning för alla som planerar grandiosa expeditioner utan någon erfarenhet. Så bloggen tjänar faktiskt ett syte. Kanske inte som det var tänkt, men i alla fall.

 

[avslutad210712]

Ärligt talat så är utsidan full av inlägg från folk som siktar högt utan några som helst aningar om vad de ger sin in på. Hur många "projekt" har man inte läst om här som aldrig ens påbörjades eller som avslutades efter första dagen därför att något gick sönder. Massor av frågor och sen dör allt bara ut. I det här fallet gav jag upp när de mest spydde galla över att folk inte tar upp dem när de liftar. Hallå inte fasen visste jag att vandring går ut på att lifta.

 

[zzeezz]

erfarenhet

Jag reagerade i början när de beskrev sin erfarenhet.
Tjejen hade ju inte vandrat alls nästan.

Att då börja med att gå hela fjällkedjan är ju mer eller mindre dumdristigt.

Det tråkiga är ju att detta kan ge svårt att få sponsorer för ett liknande projekt för andra mer seriösa försök på samma sak.

Visst finns det många stora drömmare på utsidan men de flesta inser nog (pga råden på utsidan) innan de startar att deras dröm kanske är för stor att börja med och startar med ett mindre äventyr för att sedan satsa på drömmen mer mer erfarenhet i bagaget.

zzeezz

 

[gundj]

Kanske bäst att genomföra projektet först och skriva om det efteråt. Blir lite mindre pinsamt då.
Bloggen tycker jag är en katastrof. " Vi är på ett berg" jaha, vilket då?
Och stor förvåning över bristfällig mobiltäckning, jaha?
Men dom har ju en bra omgång utrustning till nästa utflykt och mat för lång tid

Men det är bra gjort att ge sig i kast med det och ha modet att avbryta, inte alla som gör det i tid.

 

[fson]

Men jösses vilka trista kommentarer det radas upp här.

Jag tycker bloggen var kul att läsa - hedervärt att blogga vidare och ärligt skriva om allt upplevt elende i stället för att bara ge upp, rycka ur sladden och åka hem. Om någon 'samarbetspartner' hade blivit itutad att de var fysiskt och psykiskt förberedda för den tur de planerat kunde jag förstå om nån av dem blev fundersamma, men här låter det nästan som om några blivit personligen kränkta eller lurade??

Kan det kanske vara så att en eller annan Semester-Shackleton känner sig lite hotad av prestigelösheten och inställningen att det faktiskt går alldeles utmärkt erkänna att man tagit sig vatten över huvudet och anpassa sig efter situationen, istället för att pliktskyldigt 'prestera friluftsliv' just-for-the-hell-of-it?

Tagga ner, ta en toy och planera ett latjo äventyr själva i stället! Och kom ihåg då, att det är HELT OK att sikta på stjärnorna men hamna i skogsbrynet. Eller på en camping i Gäddede.

 

[petmeu]

Men jösses vilka trista kommentarer det radas upp här.

Jag tycker bloggen var kul att läsa - hedervärt att blogga vidare och ärligt skriva om allt upplevt elende i stället för att bara ge upp, rycka ur sladden och åka hem..........Tagga ner, ta en toy och planera ett latjo äventyr själva i stället!

Bra synpunkter. Alla har vi varit (eller är) nybörjare, alla har vi haft mer eller mindre realistiska drömmar. Många av oss har inte kommit iväg på alla turer vi drömt om.

 

[zzeezz]

förberedelser

Jag tycker det är kul och lärorikt att läsa deras blogg. Det är kul och lärorikt att läsa att allt inte går fantastiskt, att det är tråkigt att man ångrar sig. Det brukar man inte få läsa när man läser äventyrsbloggar.

Tycker åsikterna i denna tråd är oväntat possitiva trotts allt är de som ger sig ut på äventyr oförberedda som brukar få en hel del kritik här på utsidan.

Men samtidigt måste man inse att det var inte en liten sak de bestämde sig för att genomföra och förberedelser är viktigt även om det bara är vandring det gäller.
Jag anser att man ska vara väl förberedd oavsett vad man ska göra, sedan behöver inte förberedelserna inte vara alltför stora när det gäller mindre äventyr.
Men att veta vad man ger sig in på är ett måste i alla fall för mig.

Även när det gäller vandring så kan allvarliga saker hända.

Det var i mina ögon inte den bästa "första" vandring man ska ge sig in på.

Men helt klart var det ett äventyr som de säkert kommer minnas hela livet.

Jag har lärt mig saker när jag har läst deras blogg i alla fall.

zzeezz

 

[niklaz]

Nu läste jag mer. Fattade inte att det fanns tidningsnotiser, sponsorer i liten skala och planerades i månader.

 

[Anders_sthlm]

Ta en Toy, tugga igenom den och läs vidare.

Men jösses vilka trista kommentarer det radas upp här.

Jag tycker bloggen var kul att läsa - hedervärt att blogga vidare och ärligt skriva om allt upplevt elende i stället för att bara ge upp, rycka ur sladden och åka hem. Om någon 'samarbetspartner' hade blivit itutad att de var fysiskt och psykiskt förberedda för den tur de planerat kunde jag förstå om nån av dem blev fundersamma, men här låter det nästan som om några blivit personligen kränkta eller lurade??

Det var väl en väldigt kool kommentar.
Jo, varför inte?.
Men? Vad är då reklam och vad är gestaltad och ren upplevelse?
Vad är genuint skildrat och vad är konstruerat?
Vad är önskningar och vad är ren och skär här, naivitet och dåligt förberedelse. Är det inte det ‘gnäll-inläggen ‘ här handlar om.?
Reklamspråket är tror jag idag väldigt smittsamt och önskan om att ‘vara med’ färgar många personers längtan om det ouppnåeliga i dag. Inte bara att tugga & skriva tuggsmörja, men även att som sagt skriva om oväsentligheter.
Varför vandrar folk inte vidare, och varför känner sig många inklusive jag själv, mig både kränkt och lurad av att läsa sånt här pretentiöst barna-strunt, just som du påpekar? Den frågan är nog svårare att svara på!
Tyvärr, Jag tycker inte det är okej att skriva och ge sig ut för att vandra hela fjällen och sedan sitta och skriva om myggbett och rabarberpaj i stället.

Personligen tror jag inte på sånna där ‘antivandringar’ och jag instämmer helt i mitt eget gnäll’ om att det här var ett av de värre och samtidigt tristaste fjällvandringarna jag läst om.
Det hade varit mer spännande om dom blivit uppätna av en björn, eller rentav sexmördade på Gäddede Camping!
För, vad läste jag om egentligen?

Men visst, vi är nog överens om att sånna där gråtmilda solnedgångsbilder på Luottolako är väldigt, väldigt trista.

 

[fson]

Tyvärr, Jag tycker inte det är okej att skriva och ge sig ut för att vandra hela fjällen och sedan sitta och skriva om myggbett och rabarberpaj i stället.

Nu förstår jag inte riktigt; känner du dig lurad och kränkt av att de avbröt vandringen, eller av att de inte avbröt skrivandet därefter? Jag gissar att de själva också med facit i hand skulle hålla med om att de var naiva och dåligt förberedda, samtidigt som jag ändå tror att du också håller med om att de gjorde rätt i att avbryta, när de väl upplevde det som de gjorde? Och vad gäller skrivandet efteråt så är det väl kul om det åtminstone gav dem själva och en o annan runt omkring dem lite behållning (terapi, ett gott skratt, skadeglädje, ett varnande exempel..?). Om läsningen bara är plågsam och provocernade borde det vara enkelt och gratis nog att bara släcka ner i stället, om inte annat så av ren självbevarelsedrift? Det finns så mycket skräp på nätet att om man skulle gå omkring och våndas över all skit man inte sympatiserar med så skulle livet bli bra dunkelt.

Personligen tror jag inte på sånna där ‘antivandringar’ och jag instämmer helt i mitt eget gnäll’ om att det här var ett av de värre och samtidigt tristaste fjällvandringarna jag läst om.

Tja, fast innerst inne så tror jag att du och jag har en ganska snarlik inställning till fjällvandring - håller du inte med mig en liten smula om att även om de lyckats skena av hela sin rutt inom utsatt tid, och slaviskt följt den förprogramerade linjen, så skulle resultatet kunna vara nästan lika mycket trist "antivandring"?

Men visst, vi är nog överens om att sånna där gråtmilda solnedgångsbilder på Luottolako är väldigt, väldigt trista.

Kanske, trista eller inte, men i alla fall rätt förutsägbara och klichéartade! Så man vinner ju definitivt inte ÅretsBild med den bilden - det skulle man däremot ha god chans att göra om man lyckas plåta när ens pojkvän blir sexmördad av en björn på en camping i Gäddede!

 

[katjak]

Måste till parets försvar och berätta att den där tropiska sommaren ni hade i övriga Sverige, kände vi inte röken av i Jämtland. Jag har aldrig varit med om så vattensjuka marker. Bedrövligt är ordet. Augusti var något bättre och det hade torkat upp lite men då hade de gett upp för länge sen.

/Katja, som har funderingar på att rida Gröna Bandet 2012

 

[Erik F]

Ganska klart att de inte var tillräckligt förberedda. Jag har absolut inget emot att man försöker sig på saker som kan vara på gränsen till vad man klarar. MEN om man kontaktar tidningar, skaffar sponsorer och ska live rapportera på nätet kanske man ska ha i alla fall en grundläggande erfarenhet...

En annan sak som jag är tveksam till är formen av rapportering, känns som allt måste ske just nu och sändas live för att det ska var intressant. Tyvärr verkar det vara en stark trend bland många... Tror att även riktigt duktiga skribenter skulle ha svårt att levera inspirerande och genomarbetade texter från en mobiltelefon. Samma sak med foto.

Varför inte genomföra vandringen. Komma hem, tänka igenom vad man vill berätta, redigera några bra bilder och skriva ihop ett repotage? Även om man inte klarat vandringen så kunde det bli en bra text med tankar om planeringen, hur det gick och varför det inte gick som man ville. Utblandat med lite humor och nedslag i mygg och frustration på myrarna hade jag gärna läst texten.

Nu blev det mest shopping och gnäll... Finns det myrar och mygg i fjällen? Näha!