Vandra och paddla själv som 21-årig tjej...?

[sajberjohan]

En enkel sak som kan vara ha både när man går ensam genom stan eller paddlar ute på havet eller vandra uppe på fjället är en visselpipa. Med en visselpipa kan man lätt påkalla uppmärksamhet =)

 

[bananmannen]

Några tips.

Börja smått och öka. Alla har inte det rätta sinnelaget för att klara av att vara ensam i ödemarken längre tider. Börja med att planera in en tvådagars vandring med en övernattning och vänta sen en vecka. På den veckan har du hunnit lära dig mycket om dig själv. Alla mentalt stabila klarar två dagar ute, men för längre perioder kan man behöva rätt personlighet, eller övning.

Ensamheten ute i ödemarken kan vara väldigt påfrestande. Man vet nämligen att man inte kommer att se en annan människa förän på måndag, onsdag eller när det är man återvänder hem. Man blir väldigt sällskapssjuk. Är man kär är man aldrig så kär som när man är ute på det sättet. Egna erfarenheter.

Men tar man sig över det är belöningen väl värd alla ansträngningar, ekonomiska, fysiska och mentala. Det är väldigt bra för själen, och kroppen mår också bra.

Du kommer att bygga upp knep efterhand för att klara av ensamheten. Dessutom får du bra tipps om packning. Life is your teacher, som rastafari säger. Om du inte har erfarenhet av att vandra ensam har du antingen aldrig vandrat ensam för, eller aldrig vandrat alls/mycket öht. I båda fallen har du en del du behöver lära om packning, mat mm. Kom ihåg att du måste bära/paddla all packning själv.

Men jag vill inte avråda dig från att ge dig ut, utan uppmuntra dig, det är trotts allt farligare att gå över en gata än att gå en dagsettap på en vandringsled. Kom bara ihåg att ta med mobilen om nått skulle hända, med nyladdade batterier.

 

[Gunilla]

Mer uppmuntran!

Klart du ska ge dig iväg!

Kungsleden, i alla fall de norra sträckorna är ingen total ödemark, du kommer att se folk och det finns stugor med värdar osv - om ensamheten nu skulle vara ett problem. (Mobilen däremot, kan du inte lita på...)

Förr hade jag lite av samma problem som du, med att få med mig folk ut i skogen å så. Släpade med kompisar på en-dags-paddling, som i och för sig ofta uppskattades, men nåt mer blev det aldrig...

Men sen så är det nog så, att ju mer man verkligen gör det man själv gillar, desto lättare blir det att hitta andra som är inne på samma spår. Ju mer erfarenheter man har, desto mer har man att säga om friluftsliv när såna samtal kommer upp, i olika sammanhang, på fester osv - och vips, så har man fått en ny kompis med samma intresse! ;-)

Efterhand så hittade jag kompisar att gå i skogen med, göra mindre vandringar med osv. Och mannen i mitt liv sa det klick med, när vi båda berättade att vi tänkt fjällvandra den kommande sommaren. Så det gjorde vi, tillsammans.

Lycka till!

 

[stefan.andersson_perstorp.com]

Solo

Tjena.

Jag är själv en sån som gör det mesta själv,
paddlar, cyklar, springer och vandrar.

Har tränat och kört ÅEC 3 gånger helt själv och trivs med det.

Just nu planerar jag att cykla från Karlshamn till Halmstad över Vislanda och Ljungby på gamla järnvägsbankar så jag hoppas på lite värme till påsk.
Längre framåt våren ska jag cykla kust till kust leden på 3 dagar och bo på vadrarhem.

Det är bättre att ge sig ut själv, men visst man kan skada sig men hellre det än dö i soffan framför bigbrother eller något annat hjärndött.

Solo