Här är mina erfarenheter av att vandra hela Kungsleden med hund. Jag började gå den 30 augusti i Abisko och slutade den 22 september i Hemavan med två vilodagar.
Resan dit
Jag bor i Hudiksvall och valde att åka till Abisko med natttåg. Vill man ha en sovhytt måste man boka alla sex platser vilket gör att det alternativet skulle kostat ca 4000 kr. Då får en hund till åka med i hytten så det kanske är möjligt att kränga resterande platser i hytten till andra resenärer. Jag valde istället sittplats i djurkupén och kunde sova dugligt. Jag har läst mig till att hunden klarar att inte kissa på 12 timmar. Jag hade ett byte i Boden på morgonen så då fanns tillfälle att kissa. Annars är det inga problem att rasta snabbt när man gör stop vid stationer upplevde jag.
Mat
Hunden är en 16 månader Labrador så tyvärr var jag tvungen att bära hans mat själv då de rekommendationer jag hittat är att hunden ska vara 18 månader när de börjar klövja med vikt. Det optimala är helt klart om hunden kan bära sin egen mat. Jag började färden i Abisko med 5.5 kg hundmat och den räckte till Kvikkjokk dit jag skickat ett paket med resterande 5.5 kg för färden ner till Hemavan.
Den info jag hittat om hur mycket en hund äter under vandring var att man ska lägga till 50% av den dagliga ransonen och att man ger en del mitt på dagen. Jag tyckte att min hund blev väl smal så jag ökade efter ett tag till säkert 170-180% vilket medförde att hundmaten gick åt snabbar än planerat Då ska nämnas att jag körde på högenergifoder
Det enda stället som jag hittade hundmat på var affären i Jäckvik där de säljer Frolic i 800g och Doggy i typ lika storlek på förpackning. Jag drygade även ut maten med 500g smör som jag gav i omgångar. Smöret höll sig bra i några dagar i ryggsäcken. STF-stugorna säljer inte någon hundmat. Jag kunde heller inte se någon hundmat i handelsboden i Adolfström. Möjligtvis har affären i Ammarnäs hundmat men jag besökte inte den då den var stängd dagen jag var där.
Boende
Boendet varierade mellan tält och stugor. Eftersom jag bar hundens mat så resonerade jag som så att jag ville ha ett så litet och lätt tält som möjligt. Hunden väger 32 kg och är en stor jaktlabradorhane. Valet föll på ett Hilleberg Enan. Vi fick precis plats i tältet men det fanns inte så mycket utrymme över. Ryggsäcken hade jag i absiden. Efter att jag gått klart kan jag konstatera att jag skulle valt ett större tält! I torra förhållanden funkade tältet OK men var en katastrof i regnigt väder. I torra förhållande bildades det kondens på insidan av yttertältet och när hunden ställde sig upp trycktes innertältet mot yttertältet och blev blött. I regn och hunden var blöt bildades så mycket kondens att innertältet blev dyblött trots att jag försökt torkat av hunden.
Vid alla STF-stugor och stationer längs Kungsleden kan man bo i ett hundrum. I de flesta kan man laga mat men vid en del har separata kök där hunden inte är tillåten. Jag bodde 8 nätter i tält och 13 nätter i stuga och det var endast vid ett tillfälle som jag hade en annan hund i rummet. Jag förbokade inte i någon stuga. Filtar och skålar till hunden finns i de flesta stugor. Längs den södra delen av Kungsleden där STF-stugorna lyser med sitt frånfälle så går det att bo med hund i de privata stugbyarna.
Vatten drack han från bäckar eller från den hoppfällbara skål jag hade med.
Utrustning
Eftersom min hund jagar efter renar så hade jag honom kopplad hela tiden. Stugvärdarna upplyser gärna om att det är koppeltvång. Jag hade honom i en joggingsele och expanderkoppel på 4m från Baggen fastsatt i midjebältet på ryggsäcken och det tycker jag funkade kanon! I tältet sov hunden på en halv yllefilt och den andra halvan hade han på sig. Då hunden rörde på sig under natten gled halvan han hade på sig av så jag känner att det inte är en helt optimal lösning. Filten dubblerade som myggskydd då vi vilade men överlag var det inte så mycket mygg. För att skydda huvudet mot mygg hade jag på myggstift där han inte kom åt att slicka.
Jag upplevde inte något större slitage på hundens trampdynor. Jag hade med tassalva och fyra hundskor utifall något skulle hända men kände aldrig något behov av att använde dem. I mitt förstahjälpen-kit hade jag med blodstopp och bandage för hund som jag köpt på apoteket.
Det kan vara bra att ha med några bajspåsar om han bajsar i närheten av STF-stugorna.
Jag hade även med en liten resehandduk för att torka av honom om han blev blöt.
Avslutningsvis så är det en helt fantastisk upplevelse att fjällvandra med hund och det är något som jag varmt kan rekommendera!
Resan dit
Jag bor i Hudiksvall och valde att åka till Abisko med natttåg. Vill man ha en sovhytt måste man boka alla sex platser vilket gör att det alternativet skulle kostat ca 4000 kr. Då får en hund till åka med i hytten så det kanske är möjligt att kränga resterande platser i hytten till andra resenärer. Jag valde istället sittplats i djurkupén och kunde sova dugligt. Jag har läst mig till att hunden klarar att inte kissa på 12 timmar. Jag hade ett byte i Boden på morgonen så då fanns tillfälle att kissa. Annars är det inga problem att rasta snabbt när man gör stop vid stationer upplevde jag.
Mat
Hunden är en 16 månader Labrador så tyvärr var jag tvungen att bära hans mat själv då de rekommendationer jag hittat är att hunden ska vara 18 månader när de börjar klövja med vikt. Det optimala är helt klart om hunden kan bära sin egen mat. Jag började färden i Abisko med 5.5 kg hundmat och den räckte till Kvikkjokk dit jag skickat ett paket med resterande 5.5 kg för färden ner till Hemavan.
Den info jag hittat om hur mycket en hund äter under vandring var att man ska lägga till 50% av den dagliga ransonen och att man ger en del mitt på dagen. Jag tyckte att min hund blev väl smal så jag ökade efter ett tag till säkert 170-180% vilket medförde att hundmaten gick åt snabbar än planerat Då ska nämnas att jag körde på högenergifoder
Det enda stället som jag hittade hundmat på var affären i Jäckvik där de säljer Frolic i 800g och Doggy i typ lika storlek på förpackning. Jag drygade även ut maten med 500g smör som jag gav i omgångar. Smöret höll sig bra i några dagar i ryggsäcken. STF-stugorna säljer inte någon hundmat. Jag kunde heller inte se någon hundmat i handelsboden i Adolfström. Möjligtvis har affären i Ammarnäs hundmat men jag besökte inte den då den var stängd dagen jag var där.
Boende
Boendet varierade mellan tält och stugor. Eftersom jag bar hundens mat så resonerade jag som så att jag ville ha ett så litet och lätt tält som möjligt. Hunden väger 32 kg och är en stor jaktlabradorhane. Valet föll på ett Hilleberg Enan. Vi fick precis plats i tältet men det fanns inte så mycket utrymme över. Ryggsäcken hade jag i absiden. Efter att jag gått klart kan jag konstatera att jag skulle valt ett större tält! I torra förhållanden funkade tältet OK men var en katastrof i regnigt väder. I torra förhållande bildades det kondens på insidan av yttertältet och när hunden ställde sig upp trycktes innertältet mot yttertältet och blev blött. I regn och hunden var blöt bildades så mycket kondens att innertältet blev dyblött trots att jag försökt torkat av hunden.
Vid alla STF-stugor och stationer längs Kungsleden kan man bo i ett hundrum. I de flesta kan man laga mat men vid en del har separata kök där hunden inte är tillåten. Jag bodde 8 nätter i tält och 13 nätter i stuga och det var endast vid ett tillfälle som jag hade en annan hund i rummet. Jag förbokade inte i någon stuga. Filtar och skålar till hunden finns i de flesta stugor. Längs den södra delen av Kungsleden där STF-stugorna lyser med sitt frånfälle så går det att bo med hund i de privata stugbyarna.
Vatten drack han från bäckar eller från den hoppfällbara skål jag hade med.
Utrustning
Eftersom min hund jagar efter renar så hade jag honom kopplad hela tiden. Stugvärdarna upplyser gärna om att det är koppeltvång. Jag hade honom i en joggingsele och expanderkoppel på 4m från Baggen fastsatt i midjebältet på ryggsäcken och det tycker jag funkade kanon! I tältet sov hunden på en halv yllefilt och den andra halvan hade han på sig. Då hunden rörde på sig under natten gled halvan han hade på sig av så jag känner att det inte är en helt optimal lösning. Filten dubblerade som myggskydd då vi vilade men överlag var det inte så mycket mygg. För att skydda huvudet mot mygg hade jag på myggstift där han inte kom åt att slicka.
Jag upplevde inte något större slitage på hundens trampdynor. Jag hade med tassalva och fyra hundskor utifall något skulle hända men kände aldrig något behov av att använde dem. I mitt förstahjälpen-kit hade jag med blodstopp och bandage för hund som jag köpt på apoteket.
Det kan vara bra att ha med några bajspåsar om han bajsar i närheten av STF-stugorna.
Jag hade även med en liten resehandduk för att torka av honom om han blev blöt.
Avslutningsvis så är det en helt fantastisk upplevelse att fjällvandra med hund och det är något som jag varmt kan rekommendera!
