Vår vandring i den stora canyonen
Hej Patrik - här kommer ett långt svar till dig! Hoppas det kommer dig eller någon annan till nytta...
Jag har gjort något liknande, och svarar gärna på dina frågor!! Vid mitt första besök i denna nationalparkernas nationalpark var jag måttligt imponerad. Inför USA-resa nr två nu i somras hade vi vägarna förbi, och bestämde vi oss för att ge den en ordentlig chans. Vi gifte oss i en Arizonaby och efter två veckor luxuöst leverne sparkade vi sedan igång honeymoonen med en tredagarsvandring i den lilla canyonen. Kan sammafatta den med ett ord: Fantastiskt.
Om ni håller er till "the corridor trails", hyser stor respekt för värmen och är i normal kondition borde ni inte ha problem med att vandra på egen hand. Jag tycker också att varningarna både från nationalparken och amerikaner i allmänhet är lite överdriva. Typ att man ska vara en erfaren på alla områden man kan tänka sig för att klara av en vandring i GC. Och dessutom träna på gym varje dag ett år innan. Det är ju så det är "over there", å andra sidan är det faktiskt en farlig plats
om man inte vet vad man gör, och det är många som fått sätta livet till. Precis som på andra platser i världen...
Som sagt, var pålästa och ha respekt för värmen och stigningen - det är a och o. När vi var nere gick termometern i botten på 120 F på eftermiddagen. Vilket väl är närmre 50 C. Hösttemperaturen är ju väldigt varierande beroende på om det innebär augusti eller november... Kanske blir snö och halka ert problem??
Man får inte tälta annat än på anvisade platser och man ansöker om "back country permit" fyra månader i förväg genom att faxa in ett formulär. Sen håller man tummarna några veckor och får svar på posten. Vår ansökan gällde juni och vi fick vårt tredjehandsalternativ - men det blev nog så bra!!! Du _måste_ ha ett permit för att tälta under kanten, men blir man utan eller vill vara spontan så kan man ställa sig i kön utanför back country office tidigt på morgonen och hoppas på att någon annan backat ur...
Vår tur i korta drag:
Dag 1: 14 km, ca 1000 höjdmeter, 6,5 h. Vi tog hikers shuttle från Bright Angel lodge kl 04.00 och startade med frukost vid Yaki point. Sedan började vi vår vandring på South Kaibab trail strax före femtiden på morgonen. Ett 20-tal andra gjorde likadnt, men det glesade snart ut sig i leden. Positivt är att man slitpper multågen om man väljer denna väg ner.
Soluppgången var magisk. Strålana målar canyonens väggar i olika nyanser av orange och rött, och på botten breder ett böljande hav av limegrön växtlighet ut sig. Strax före "The tipoff" var nedförsbacken slut för vår del, det fanns skugga i form av en toalett och efter paur tog vi in på Tonto Trail som slingrar sig upp och ner, in och ut, fram och tillbaka över platån. Under tre timmars vandring såg vi inte en människa, men väl ett Big horn sheep och några andra behornade djur. När vi nådde den grönskande oasen, Indian Garden campground, satte vi upp tältet bland kaktusar och cottonwoodträd, åt lite torrfoder och försökte sedan somna ifrån hettan.
Det finns inget vatten utefter South Kaibab och Tonto, så vi bar med oss 6 liter vatten var under första dagens vandring, och elektrolytersättning i form av salta nötter, energikakor och Gatorade. Vi mådde utmärkt hela tiden och kunde verkligen njuta av vår tid där nere (förutom under de hetaste eftermiddagstimmarnas febersömn). Vi pratade med andra som inte hade mått lika bra. Som tex fått slut på vatten med flertalet km vandring kvar, utan möjlighet att söka skugga. De hade varit både rädda, illamående och utmattade när de väl kom fram. Strax efter vår ankomst till campingen såg vi en ambulanshelikopter lyfta från botten. Det var en dam som startade från Yaki Point samtidigt som oss, som fått värmeslag och var riktigt illa däran. Inget roligt (eller billigt...) sätt att ta sig upp...
Dag 2: Vi tog en tur på Bright Angel trail ned till the mighty Colorado, slappade på beachen nån timma och vände uppåt igen efter ett minst sagt svalkande nakendopp. 10 km, 400 höjdmeter, 4 h. Framåt kvällen gick vi ut till Plateau point, lagade romantisk middag som intogs på en privat klippavsats 350 m ovan floden. Beundrade solnedgången och några timmar senare även fullmånens uppgång. Gick hemåt i natten, i fullmånens sken. Snacka om honeymoon!!
Dag 3: 7,5 km, ca 1000 höjdmeter, 4,5 h. Packade ihop våra saker och började vandringen upp till kanten igen. Vi hade helst velat bo längst ner, på Bright Angel campground, men nu var vi glada att vi hamnat på Indian Garden. Istället för en 14 km lång uppförbacker hade vi bara en sjukommafemkilometersvariant framför oss. Så vi tog vår tid och njöt av varje steg och den magnifika utsikten. Vid 3 mile resthouse kom vi ifatt en man och hans son, som startat någon timma tidigare än oss från tältplatsen. Sonen (vuxen) hade inte kunnat behålla mat eller vätska det senaste dygnet pga värmeutmattning och nu hade han insett att han inte skulle klara av att ta sig upp för egen maskin. De använde nödtelefonen och en ranger med mula skulle komma till undsättning. Vi åt gröna pringles och njöööööt.
Väl uppe dammade vi av kängorna och tog en låååång dusch. I duschrummet lyssnade jag till en grupp amerikaner som haft en fruktansvärd tur i Grand Canyon. De hade varit på i stort sett samma platser som vi vid samma tidpunkt, men det hade uppenbarligen inte varit någon njutbar resa för dem. De klagade och gick på så som bara amerikaner kan. Eller också ville de bara skryta om hur jobbigt de haft det. Och jag kunde verkligen inte förstå vilken planet de varit på...
För att göra lång historia kort - om ni bara ska vandra och vill lägga pengarna på annat så kan ni skippa guidningen i GC. Våra tre dagar kostade 120 kr har jag för mig, plus mat. Sen köpte vi en karta för en hundring, bara för att det är kul att veta precis var man är och vad man ser. Ni klarar er med gratiskartorna annars. Förslag till alternativ i korridoren är att bo två nätter på Bright Angel campground (alt lodge eller Phantom Ranch) eller en natt på Bright Angel och en på Indian Garden. Så här i efterhand tycker jag nog att vi fick det bästa alternativet ändå - jag gillade verkligheten den branta starten och utsikten från South Kaibab, ensamheten och utsattheten på Tonto, och sen lite upp och ner på Bright Angel som är välfrekventerad av både människor och mulor men mycket vacker. Det blev omväxlande och något mindre vandring med full packning. Har inte besökt Bright Angel campground, men den ligger utmed en å på botten. I Indian Garden finns bara en bara en liten bäck attt svalka sig i, men det är verkligen en oas. Trevligt och mysigt. Toaletter och vatten finns också.
Och förresten, rim-to-rim är ju också ett alternativ. Man kan beställa transport tillbaks från andra sidan. Då skulle jag nog ta mer än två nätter på mig dock.
Ett sista tips - missa inte att utnyttja servicen i nationalparkerna!! Gå på visitor centers, filmvisningar, ranger talks, guidade ranger walks osv. De har ett digert program och allt ingår oftast i avgiften. Man träffar många trevliga människor och lär sig väldigt mycket!
Läsning om att vandra i Grand Canyon:
http://www.hitthetrail.com/
Lycka till med planerna!!
