Att vara annorlunda!
ala; sa:
Det är ju konstigt detta att varje gång någon gör något bra (som jag tex. anser använda cykelhjälm är) så ska de som inte gör det försvara sig genom att kritisera för allt det som personen inte gör. Om någon tänker på att fattiga i andra länder har det svårt och gör något litet för att hjälpa så kritiseras personen för att den inte gör ännu mer, av de som inte gör något. Om en person väljer att vara vegan för att det känns rätt så kritiseras veganen för att han trampar ihäl myror eller kanske har ihjäl en fluga. Veganen kritiseras för att inte till 200% leva upp till sina ideal fast att han gör otroligt mycket jämfört med den som kritiserar och inte gör ett skit. Ska det vara så svårt att acceptera att man kan göra lite om än inte allt!?
Detta, Andreas, tycker jag är MYCKET intressant! Jag har länge varit irriterad på det där beteendet, men jag har liksom inte kunnat sätta ord på det! Tack för att du sammanfattade det så himla bra!
Här är ett exempelscenario:
Person A: Jag har hört att du är vegetarian!
Person B: Ja det stämmer.
A: Då orkar du inte göra så mycket va?
B: Joodå, jag tränar en del. Och så studerar jag också.
A: Vad tränar du då? Det kan ju inte vara nåt särskilt avancerat.
B: Jag tävlar faktiskt i Iron Man, som är ett långt triathlonlopp.
A: Jaha, men du är rätt dålig va? Du är väl inte elit, eller hur? Va, VA?
Nu behöver vi ju inte diskutera om den där dialogen ovan har hänt på riktigt eller inte, men jag kan säga att jag har råkat ut för den här typen av resonemang MÅNGA gånger. Så fort man gör nåt annorlunda ska man straffas för det. Jag brukar på nåt slags buddhistiskt manér tänka att det är synd om den personen som reagerar sådär, och att jag inte behöver ta åt mig. Men det är SVÅRT tycker jag.
Nu hamnade vi lite off topic här. Ville bara ventilera det här med att göra annorlunda saker, det är inte alltid så lätt nämligen.
Ut och cykla med er nu, det är ju sol ute idag!
//Frida