Välja bli större och starkare

[Vtvdjgsaga90]

Tja, är det en sak jag vill diskutera så är det det här super vanliga ämnet om packvikt.

Men varför peta på packvikten när man istället kan peta på sig själv och välja bli starkare

23 kg går att bära men det är tungt i längden, jag vet. Så jag är just nu helt inställd på att det är jag som måste välja bli större och starkare.

Är 26 år, 189 cm, 72 kg, ändå stark, lång och smal.

Äter dubbellt så mycket nu och tränar till failure och kör olika typer av träning som tränar hela spektrumet av muskelfibrer. Det innebär att man tränar för styrka, snabbhet och muskelmassa. Jag tränar dock inte i uthållighet längre än 30 min löpning 1 ggr vecka. Annars lyfter jag vikter 5 ggr vecka. Och kör även en "hitt" typ av träning. Man tränar alltså så hårt tills man storknar helt enkelt, 110 %. Kommer hitta rutiner... har ju pricis börjat, en månad in.

Träning är lika med att göra sitt bästa, och att göra det där lilla extra. Ingen komfortträning för mesar som ger upp, eller bara träna vandra med den bestämda packningen. Ett resultat är inget du köper med ett klick, det här är en tidig beställning på 6 månader, och sedan en till på 2,5 år. Redo för hösten och sedan resten av livet.

Så vad tror ni, är det inte bättre att be folk knipa igen och bara börja träna. Är så trött på folk som vill äta kakan men inte bära med sig den.

Jag borde träna med en packning på 30 kg om jag ska gå med 23 kg...

Synpunkter?

 

[Utvandraren]

Varför bära tungt när man kan bära lätt? Det är väl roligare att bära lättare även om man är stark. Och man kan bära förhållandevis lätt utan att minska på komfort och funktionalitet, det är det riktigt ultralätta som kräver andra uppoffringar.

En smärre synpunkt på själva träningen, när den nu presenteras i detta sammanhang: Vill man göra mera krävande vandringar (gäller även många andra grenar) är det ju uthållighet man vill ha, inte muskelmassa. Styrka är också bra, då det kan förebygga skada och även annars vara nyttigt, men extra muskelmassa gör ju ingen större nytta, utan kan ju leda till sämre uthållighet, sämre vikt/styrkeförhållande och större energibehov.

Sedan nämner du också "resten av livet". Mera vikt på kroppen och i packningen torde också slita mera på leder och rygg, även om man har musklerna i skick.

Nu tränar man ju av andra skäl också, men du bad om synpunkter och satte in dom i just referensramen vandring, åtminstone implicit.

Tillräckligt provokativt?

 

[Glännman]

Man ska träna för att det är kul och för att må bra. Tycker man inte det är kul att gå på gym så gör inte det. Mår man inte bra av att springa, gör inte det.

Man kan dessutom både bli starkare, snabbare och uthålligare + att ryggsäcken blir lättare. Det ena tar inte bort det andra.

Du kommer också att märka att det man tränar på är det man blir bra på. Det vill säga, kör du marklyft 2-3 gånger i veckan så kommer du bli bra på marklyft, du kommer att få bra rumpa, höft och rygg men det betyder inte att du kan gå långt med tung packning. För det har du inte tränat på.

Kör du knäböj lika ofta så får du bra lår och du blir bra på knäböj men det betyder inte att du kan springa långt eller gå långt. För det har du inte tränat på.

Tränar du på att vara ute och gå med 30 kg packning över myrar och genom skogar så kommer du bli bra på det men inte på marklyft eller bänkpress.

Så nä - be inte folk knipa igen och börja träna utan be folk göra det dom tycker är kul och mår bra av. Om det är att köra hiit, springa eller gå ut och gå en promenad så spelar det ingen roll. Låt sen folk packa hur tungt eller lätt dom vill för att få ut största möjliga upplevelse.

Mvh Johannes

 

[joanna]

Detta måste ju vara helt och hållet personliga val, men det är ingen slump att långlöpare och längdåkare inte brukar se ut som sprinters. Uthållighet behövs ju normalt mer än explosivitet när man "bara" vandrar.

På den tiden jag klättrade, dansade och spelade volleyboll var det mer av en balansgång, men inte heller där hade det varit till fördel att vara alltför muskelstinn. Vi fick inte träna styrka hur som helst; vår tränare ville ha koll eftersom man också riskerar att bli reaktionslångsam och osmidig av alltför ensidig styrketräning.

Sen är det, som redan påpekat, ofta(st) inte den rena styrkan utan påfrestningen på leder och senor, som sätter gränserna. Det är ju bra med "välsmorda" leder, men det uppnår man bättre med lågbelastningsträning (många rep med måttliga vikter), smidighetsträning, vanlig löpträning etc. Hur mycket ens leder tål är ändå delvis ärftligt, och jag har haft problem orsakade av att jag varit "för stark" för de leder jag är född med.

Resten är en personlig smak- och preferensfråga.
+1 på sista stycket i Glänmans inlägg

 

[KLAGER]

Om man ser på dem som bär riktigt tungt i t ex Nepal, så ser man att det främst handlar om teknik, och har mycket lite med styrka att göra!

 

[DoktorGlas]

Du är trött på folk som inte tränar som du - efter att ha hållt på en månad. Jo hejsan!

 

[henkebmtb]

hitt

kul att du hittat en form av träning som funkar för dig.
dock funkar inte den träning för alla, kan även bli sjuka av träningsformen.

 

[Kogoyo]

Tycker de flesta svar du fått är ganska jämna o nyttiga. Maratonlöpareliten tränar nog inte på 60 km varje dag för att bli bra på 42. Mao, du ska nog inte träna med en 30-kg rygga för att vandra med en på 23. (O varför så hög vikt på ryggan när du kan komma undan med halva vikten?). Du ska nog hellre träna med en 10 kg-rygga dubbelt så långa sträckor som du tänkt dig vandra med en 23 kg-rygga. Du kommer bara få förslitningsskador med ditt upplägg.

 

[KimE]

Nyss hemkommen från skid/vandring i fjällen. Jag körde den vanliga träningen med mycket soffa och pilsner, drygt 20kgs packning inga problem kort, gubbfet och otränad det går hur bra som helst det är bara flytta ena foten framför den andra och njuta av turen.

 

[Vtvdjgsaga90]

Generellt sätt så är jag inte inne på elit muskelbyggande och elit vandring. De två går inte ihop.

Johannes, pricis, det du säger förstår jag till punkt och pricka. Starka, snabba och uthålliga människor bygger inte muskler, för det ingår inte i tekniken. Men det är som du säger, absolut.

Det är som med tunga jobb... det blir man stark av, men man får inga muskler! såvida man inte byter till en mer oeffektiv teknik. Då får man muskler, men mindre gjort och mycket träningsvärk.

Men jag ser bara fördelar med att gå upp några kg i muskler, för lite extra muskelmassa är mjukare, manligare, och man blir ändå lite starkare när man väl byggt upp köttet och sedan tränar styrka. I första hand handlar det om att nerverna ska börja använda alla muskelfibrer och då krävs hård träning till failure, i en månad och tillsvidare. Otränade tar i med bara 50% av muskelns kapacitet även om det känns som 90. Tränade använder hela.

Muskler kräver energi, så därför vill jag bara bygga muskler och fett som en normal diet på 2500 - 3000 kalorier tillåter när jag är klar. Jag vill inte känna mig som ett tamdjur vilket många muskelbyggare är. Vi snackar om att bli starkare för er som väger 80-90 kg, och större och starkare för såna som mig.

Så träna det där lilla extra och bär med kakan, eller kör med superlight, visst. Men jag väljer att träna och jag gillar tanken med att pusha andra, även om jag pricis börjat Dr glas.


Dr glas.
Du har helt rätt. Och nu blir jag trött på såna som dig, haha. Jag är bättre än allihopa bara för att jag tränat i en månad... Men herre*#€!!!
Jag gör det här för att jag vill ta reda på om det är bättre, för mig... genom att lägga 3 år på hård träning. För sen vet jag. Jag mår bra av att ha mål som tar lång tid, och jag kommer inte ge upp.


Min syn på livet:
Att vara väldigt effektiv är detsamma som att vara snål. Man kan ha kul även om man tar en omväg, och jag väljer bli större och starkare. Bra på allt men bäst på inget eller styrka. Jag är optimist


Tack för era synpunkter, fortsätt lägga in fler.

 

[Vtvdjgsaga90]

Nyss hemkommen från skid/vandring i fjällen. Jag körde den vanliga träningen med mycket soffa och pilsner, drygt 20kgs packning inga problem kort, gubbfet och otränad det går hur bra som helst det är bara flytta ena foten framför den andra och njuta av turen.

Du är en stark och uthållig man, den saken är klar, du gav inte upp och det är respekt. Tummen upp!

Det jag vill komma in på är att man genom träning också höjer taket. Tänk er en man som väger 120 kg, går ner till 90 över en natt, och sedan bär 23 kg rygga. Det är ju som en katt på axeln liksom.

Det är lite så jag tänker. Att lura kroppen. Synpunkter?

 

[ludvig_svensk]

Jag köper stora delar av dina argument även om jag tycker att man ska vara kritisk till vad man bär med sig i vikt - less is more.
Jag har tidigare varit en inbiten löpare fokuserad på distanser kring 6km och då haft en ganska smärt kropp. När jag då fjällvandrade så gick det ganska tungt i uppförsbackarna och ryggsäcken kändes tung. Det kändes ganska tydligt att min kropp var optimerad för att bära min kroppsvikt och inget mer.
Under det senaste 1,5 året så har jag börjat gymma ca 3g/veckan och endast kört måttlig konditionsträning och det tyckte jag gjorde stor skillnad på sommarens vandring. Jag kände en markant skillnad i styrka och uthållighet. Förvisso satte gruppen som jag gick med vissa fysiska gränser, men jag var inte andfådd eller flåsade en enda dag trotts en ganska besvärlig terräng och att jag blev utsedd till packåsna. Är man van vid 70kg squats så är en ryggsäck på 25kg helt plötsligt inte så tungt längre.
Eftersom jag är sjukvårdspersonal så är det min plikt att säga att det dessutom många andra hälsovinster med att träna (jämfört med att näthandla) så några riktigt bra argument till att inte hålla sig i form finns det nog egentligen inte