Ni kanske bara inte menar samma sak med "inget problem" resp. "anstränga sig hårt"?
Om man med det senare menar "vandra utan större tidspress i måttligt brant fjällterräng" så har jag den erfarenheten. "Problem" var det, men mer att jag frös mer än vanligt, än att orken tröt. Mådde super i övrigt. Min bästa vän och arbetskollega svimmar däremot, om han inte får mat varannan timme.
Vad vill jag säga med det? Bara detta: hur våra kroppar ställer om till svälthushållning är OTROLIGT individuellt, så låt oss sluta moralisera och ifrågasätta varandras erfarenheter.
