Vad fick dig att börja åka Telemarkskidor ?

[uffemannen]

Min sambo håller på med en uppsats på högskolan och hennes projekt är att undersöka varför man började med att åka telemark.
Själv började jag därför att jag insåg att man kunde åka utför med bra kontroll med samma skidor som man tog sig upp på fjället med.detta var 1989 och jag har åkt telisar sedan dess.

 

[mangas]

Det började nog för 4-5 år sen. Blev lite less på åka alpint men ville ju fortfarande vara ute och åka. Valet stod mellan telisar och bräda, men eftersom att de gånger jag hade provat bräda kändes som att ha fått storstryk av ett rövarband blev det telisar. Och så kan man ju gå upp på toppturer också

/ms

 

[thureb]

Gillar turåkning

Från början någon gång kring 1980 var det en önskan att kunna åka nedför i Grövelsjöfjällen med lite bättre kontroll på lätta skidor.

Det visade sig vara ganska läckert med telemarksvängen även om mina mjuka pjäxor och långa plank inte direkt gjorde det så lätt för mig. Att åka i lätt pudersnö med telisteknik är bland det roligaste jag vet.

Nu är det närmast löjligt enkelt med plastskor, 7tm-bindningar och Scotty Bobs timglasskidor men också mycket roligare.

Synd att inte det fanns så bra grejor 1980 tänk vad mycket roligt jag skulle haft i så fall. Alpina grejor och parallellsvängar är också OK men jag har aldrig kommit överens med alpina pjäxor. De har plågat mina fötter och vader svårt.

Thure

 

[stuffan]

Blev tråkigt med skidor

Jag började åka telisar pga. att jag hade tröttnat på att åka skidor i pist o Ville pröva något nytt. Och telemarks skidåkning var då den perfekta utmaningen för mig. Jag lärde mig snabbt o sen har det bara fortsatt. Dom är ju perrfekt då man går på toppturer för det är det som känns mer lockande då man kan ta sig upp ödsliga toppar utan problem, det gick ju inte med vanliga skidor om man inte ville gå. Tänkte först köpa en ranndone utrustning men sattsade på telemark istället, de är ju lite lättare o så är ju ranndoneskidor NÄSTAN som vanlig utförsåknings skidor.

 

[oskarlind]

Svårt med utvecklingen på slalom...

Fann precis som Staffan att det började bli lite trist att bara swischa fram på alpinlaggen, är det inte extrema förhållanden så är ärligt talat utmaningen på alpinlagg inte så stor (kommer jag att få hugg på det här eller?). Det är lättare att hitta miljöer som är en utmaning på telisar, samma backe på alpinlagg blir inte likadan.

Ska jag försöka mig på en analys (å det gör jag ofta och gärna så skulle den vara att utvecklingskurvan på telisar är flackare, det tar allså lite längre tid att bli bra på det. Vilket ger mer utmaning och glädje över att lyckas. Med det inte sagt att alpint är barnsligt eller för lätt, bara det att man ganska snabbt klarar det mesta i backväg på alplagg. Har man då inte tillfälle, lust eller mod att söka upp extrema miljöer att åka i uteblir en stor del av åkglädjen.

En högst personlig reflektion detta, ska tilläggas.
// Oskar

 

[Diderot]

Har åkt skidor "jämt. Men blev lite less på slalom så jag började få upp ögonen för telemark, det såg roligt ut och desutom snyggt. Hyrde utrustning, ett par för långa ovallade skidor, och ja det var lite svårt... Ett år senare skaffade jag dock skidor i min egen längd och ett par plastpjäxor, detta var för ca 6 år sedan.

Med bra skidor och pjäxor var telemark lika härlig som det såg ut att vara =)

Även om jag har varit på en del fjällturer så var inte lockelsen med telemark att kunna åka utför med turutrustningen, he det gjorde jag väll så gott det gick i alla fall ;-)

Håller med Oskar om att det är en större utmaning att åka telisar, lättare backar är intressantare.

Provade snowboard några säsonger också...
men fy, det var inget att ha

 

[jojken2]

Instämmer i föregående inlägg. Provade telemark för första gången runt 93 då det kändes som att de svenska fjällen inte längre var någon utmaning. Utmaningarna fanns visserligen, men inte på så nära håll att varje dag blev en lärdom som det blir när man kliver över på telislagg.

I fjol var första gången som jag provade alpina skidor sedan den där dagen 93, och visst, det är faktiskt skitkul, men som många andra skriver så är det svårare med telemark och därför mer intressant.

Sen är det kul att försöka hänga på sina alpinpolare - vilket inte alltid är så lätt.

 

[srpp]

För att var "nytt".
För att kombinera "action" och friluftsliv. Toppturer i öde terräng.
För att kängorna är mycket skönare att ha på och att gå i.

Men framför allt för att balans/koordinationsakten är en fenomenal känsla när den väl sitter. Jag får (rättare: fick. knäna.) en känsla av tyngdlös dans när allt sitter ute i lössnön - trots att mjölksyran hälsar på.

Nu åker jag en stackars helg om året på alpinlagg (knäna etc) och tycker att det är rätt kul. Det också.

För mig blir det mer adrenalin och bus med alpint på fötterna, och mer meditativt och naturnära med telis...
-p-

 

[klippen]

Tidningen Vi

Grundställningen i telemark var jag sedan barnsben fötrogen med då den nyttjas när man ränner nerför en sluttning och inte känner till hur det ser ut under snön. Positionen förbättrade balans och gav respittid att göra något om framskidan körde fast.

Sent sjuttiotal eller väldigt tidigt på åttiotalet hade tidningen "Vi" en artikel om telemarkssvängen som då återuppväckts i USA, efter läsningen så gav jag mig ut på ett hyfsat brant hygge med mina tegsnäsare och efter lite övning så satt svängen, förvisso mycket lång.

Sedan förkovrade jag mig vidare i litteraturen, läste om svängen i Hemmingways novell "Snö över landet" och konstaterade att jag fick den känslan när jag rände utför med telemarkssväng.

Och på den vägen är det sedan drygt tjugo år, men nu är det väldigt mycket stadigare utstyr. Dock tänker jag hävda den reaktionära ståndpunkten att god teknik lärs bäst på vekare utstyr då detta inte förlåter fel i grundtekniken.
[Ändrat av klippen 2005-02-09 kl 20:26]

 

[samme83]

Enkelt svar på denna fråga:
Snyggt, snabbt och snärtigt.

Samma känsla som när man stoppar in en riktigt fet snus under läppen tycker jag att man känner när man sätter en klockren telis-sväng. Likadant när du känner att du tagit ett perfekt paddeltag eller när du lyckas trimma seglet så att allt stämmer. Visst finns det många sporter där jakten på just det där ögonblicket känns som centralt. Men det är få där den där helhetsupplevelsen och "aha-ögonblicket" är så stark som när man åker tele.

Och dessutom ser det ju fruktansvärt tufft ut...

fullt ös, hälen lös/samme

 

[JohanC]

Roligare, skönare, mjukare än alpint... och mer utmaning för knän och lår... Ljuvlig puderkänsla.. Krävs mindre snö för att vara brösthögt på telis....



JohanC

PS FAN! Nu startade abstinensen igen.....DS

 

[nettanbabe]

Jag började åka telisar för ca 10 år sedan. Som de flesta andra i detta forum för att jag ville ha en ny utmaning.

Efter att ha åkt skidor hela livet, kändes det som att jag stannat i utvecklingen. Telisar verkade dessutom vara det optimala i skidväg - att både kunna ta sig fram på flacken och på ett kontrollerat sätt åka utför var verkligen lockande!

Nu 10 år senare kan jag bara konstatera: att åka lössnö med slalomskidor blir man barnsligt glad av, men att åka lössnö med telisar på fötterna är ren och skär LYCKA!