Vad är eran bild av Abisko–Nikkaluokta? Är det för mycket folk på just den etappen?

[Adamvest]

Hej forumet!

Vad är eran bild utav Abisko–Nikkaluokta etappen på kungsleden? Är det för mycket folk på leden och i fjällstugorna?

I år fyller jag 30 år och jag vill göra något för mig själv. Och något som jag har velat göra väldigt länge nu är att fjällvandra ensam någon gång.

Familjen fjällvandra en del när jag var liten. Men nu som vuxen så har jag aldrig riktigt fått tillfället. Men nu I sommar så tänker jag planera semestern kring en vandring.

Och något som lockar väldigt mycket är en av signaturlederna, kungsleden Abisko–Nikkaluokta. Men nu har jag läst på flera ställen att den etappen kan upplevas som rätt så full med folk, vilket inte riktigt är det jag är ute efter då jag vill vandra för att uppleva stillheten och naturen.

Men å andra sidan så kan det ju vara en trygghet nu när jag vill vandra själv för första gången. Att man i alla fall ser och träffar någon annan person en gång om dagen.

Så därför tänkte jag att jag kan fråga öppet här. Vad är eran bild av denna leden? Är det så som vissa har skrivit. Att man möter personer en gång i halvtimmen? Och att fjällstugor är fullbokade långt innan?

Och om det är så. Kan ni rekommenderar någon annan fin vandringsled?

Tack för hjälpen!

 

[HasseQ]

Nästan alla ställen där man bor i stugor, med hyfsat korta etapper imellan, är det såklart ganska mkt vandrare. Speciellt N delen av Kungsleden. Vill man vara ensam och uppleva naturen själv är det mkt bättre att tälta. Bara man går en bit vid sidan om är man ensam. Det ger oxå en mkt större valfrihet, man kan stanna var man vill.

Du kan ju prova en stugvandring Abisko - Nikkaluokta ändå, se hur det funkar, och sen prova ödemark nästa gång. Fin natur däruppe !

 

[Adamvest]

Nästan alla ställen där man bor i stugor, med hyfsat korta etapper imellan, är det såklart ganska mkt vandrare. Speciellt N delen av Kungsleden. Vill man vara ensam och uppleva naturen själv är det mkt bättre att tälta. Bara man går en bit vid sidan om är man ensam.

Okej jag förstår. Tack för svaret! Och nu när du skriver det så tänker jag att det är klart att det är så! Det är kanske just lättillgängligheten som lockar mer folk.

Det är bara jag som inte riktigt vet hur jag skall ställa mig kring det. Det positiva är ju att det, som sagt, är bra för någon som mig som vill vandra själv för första gången. Att man inte isolerar sig helt och hållet.

Men samtidigt så blir det så avskräckande när man läste runt bland kommentarer som säger att man "hejar sig hes" eller att folk stökar ner kring de populärare platserna.

 

[HasseQ]

Som sagt, prova. Det är ju inte så farligt om man möter en massa andra trevliga fjällvandrare !

 

[Småtärna]

Föreslår Padjelanta-leden. Lite folk, men du möter alltid någon, och inte minst fantastiska vyer. Går att dela upp. Trevliga stugor, enda stället där det kan vara lite mer folk samtidigt är Staloluokta. De flesta stugplatser som drivs av samebyarna har mindre stugor, med 4-6 bäddar så ibland får man en egen.

 

[Totteman]

Leder har för mig blivit mer och mer ointressant. En viss ledvandring blir det såklart, men att gå en hel led från start till avslutningen är otänkbart.
Mina argument till att lägga in mer obanat och mindre led är följande, utan inbördes ordning:
- göra någonting eget
- obanat är mjukare för mina fötter än en led, som kan vara stenig
- inget behov av att träffa andra
- man kan stanna och tälta var som helt utan att höra eller se andra
- det är tystare

Finns mer att säga om detta såklart, och jag vill även säga att även jag var nybörjare en gång i tiden, och jag har också gått på leder och haft fina upplevelser.

Är jag nybörjare skulle jag börja med någonting enkelt, som att gå på en led. Det är ganska tryggt. Inte för att gå obanat är otryggt, men det kanske man inte gör som nybörjare.

Prova...folk snackar så mycket, inkl jag själv. Hitta din grej @Adamvest och bra att du frågar.

 

[Still Alive]

Föreslår Padjelanta-leden. Lite folk, men du möter alltid någon, och inte minst fantastiska vyer. Går att dela upp. Trevliga stugor, enda stället där det kan vara lite mer folk samtidigt är Staloluokta. De flesta stugplatser som drivs av samebyarna har mindre stugor, med 4-6 bäddar så ibland får man en egen.

Jag vandrade Padjelantaleden i somras och jag upplevde det som att där var mycket folk. Jag mötte 10-tals personer varje dag. Det har förstås stor betydelse när man vandrar. Jag gick i juli. Att naturen där är vacker håller jag definitivt med om.

 

[andersnoren]

Min första längre fjällvandring gick mellan Abisko och Nikkaluokta, men jag drog om rutten lite i mitten för att få mer egentid. Istället för att följa Kungsleden mellan Abiskojaure och Sälka gick jag mellan de här STF-stugorna:

• Abiskojaure → Unna Allakas
• Unna Allakas → Alesjaure
• Alesjaure → Vistas
• Vistas → Nallo
• Nallo → Sälka

Sedan följde jag Dag Hammarskjöldsleden från Sälka till Nikkaluokta. Dragningen ovan är nästan lika lättvandrad som Kungsleden, med fina välmarkerade stigar utan svåra vad, men med betydligt färre människor och vackra vyer (övre Vistasdalen är en favorit). Jag gick den på nio dagar, med en extradag på Kebnekaise fjällstation för ett besök upp till Tarfala.

Ett alternativ till att följa Dag Hammarskjöldsleden från Singi till Nikkaluokta är att fortsätta vandringen söderut via Kaitumjaure och Teusajaure, och avsluta vandringen i Vakkotavare där det går buss tillbaka till civilisationen. Det är lite färre vandrare på den sträckan och fina fjäll hela vägen till busshållplatsen.

 

[pooll]

Det är dyrt att bo i stugorna samtidigt som man får trängas. jag rekommenderar tälttur istället för frihetskänslan. Skönt att inte vara bunden till de stora lederna och navigerara på egen hand istället. Min första vandring gick jag som alla andra från Nikkaluokta till Kebnekaise, men sen efter det har jag mest gått utanför lederna. Det är roligare. Stugor är nåt jag kan gå ner till och köpa nåt gott i, men inte för att sova. Min andra vandring utgick från jag från Ritsem/Akka och därikring sjöfallet och padjelanta. Fiska kan man göra i Kutjaure. Fint värre där och inte mycket folk. Sen efter det var jag redo för sarek.

 

[Celeste_26]

Min första längre fjällvandring gick mellan Abisko och Nikkaluokta, men jag drog om rutten lite i mitten för att få mer egentid.

Bra tänkt. Har gjort flera sådana varianter, med inställningen att undvika Kungsleden så långt som möjligt. Vistasdalen och Nalloområdet måste bara ses. Du kan också gå Vistas-Tarfala eller, om fan flyger i dig, trepassleden (obs: ingen riktig led, men mycket sten!) från Nallo till Tarfala.

Med det sagt, mitt bästa tips till den som ställt in sig på Abisko-Nikkaluokta är att istället välja Padjelantaleden. Är kanske en tidsfråga innan den också blir kallad signaturled och dra till sig massor med vandrare, men vi som varit där brukar tycka att det är lagom med folk och en fjällupplevelse som slår norra Kungsleden.

 

[smux]

Som flera redan tipsat om, skall du gå norra delen av Kungsleden och vill undvika möta många medvandrare (i stort sett omöjligt på den populära sträckan) är mitt tips Abisko-Alesjaure-Vistas-Nallo-Sälka-Singi-Kaitumjaure-Teusajaure-Vakkotavare. Inte bara för att den sträckan är vackrare (speciellt avstickaren avstickaren via Vistas-Nallo), men även för att du slipper trängseln kring Kebnekaise fjällstation, sträckan mot Nikkaluokta och helikoptersurr. Och för allt i världen, undvik(!) datumen för Fjällräven Classic då det jippot släpper på ytterligare 2000 vandrare på den sträckan.

Ett bättre och kanske lite lugnare alternativ är som påpekats Padjelantaleden, men även den ganska frekventerad i högsäsong.

 

[Malmstroem]

Om du inte är van att sova i tält kan det vara bra att prova på det innan en längre fjällvandring.

Det är betydligt bekvämare att sova i en stuga. Speciellt om vädret är dåligt. I stugan har du möjlighet att torka dina kläder och prylar. Det är få tält där det är enkelt att få någonting torrt.

Sedan kommer frågan hur många människor du vill träffa på. Det är rätt enkelt att hitta områden i fjällen som inte är välbesökta. Norr om Torne Träsk brukar det vara rätt tomt. Hoppa av bussen i Årosjåkk och gå norrut istället för att fortsätta till Nikkaluokta. Det är bara två exempel på ställen där det inte direkt brukar vara trängsel.

Går du efter en led kommer du troligen att stöta på en del människor. På Kungsleden kommer du inte att gå ensam under högsäsong. Det stör inte mig nämnvärt, även om jag brukar välja andra ställen att vandra på.