TROLLVÄGGEN
- Trådstartare spacemonkey
- Start datum
Tack för hänvisningen till det rörande norska reportaget angående Michael Gartons olycka på Trollväggen i Norge.
Programmet sändes även i norsk television för ca två år sedan.
Jag skrev ett inlägg i denna tråd angående olyckan 2006, ett tag efter jag kommit hem från Romsdalen, jag var där då under tillbudet, men såg tyvärr inget av själva räddningen.
Nu när jag sett inslaget igen tänkte jag ge några upplysande kommentarer för de som är intresserade av detaljer kring tillbudet.
- - - -
Michael klättrade det sk introsvaet som är på ungefär fem replängder, och påbörjade sedan den första "riktiga" replängden på själva Svenskeruta, där han klättrade ända upp till en liten ostadig hylla i slutet på den repan. Jag tror mig veta vilken hylla det var då jag själv gjorde stand på den hösten 2002, det fanns inga andra hyllor på den repan då. Replängden var under vår klättring ganska lös men inte värre än vad som är normalt på Trollväggen.
Hyllan kollapsade sedan under Michaels tyngd och till följd av det föll Michael i princip ända ner till sitt ankare, han fångades upp av repet och stannade några meter ovanför. Uppskattad längd på fallet är från min sida trettio meter, Michael säger att fallet var nästan 40meter. Antalet meter är inte så viktigt, bara att fallet var mycket långt och allvarligt.
Huruvida hyllan kollapsade under enbart Michaels tyngd eller i kombination med stanslag/ras uppifrån, eller enbart pga stenras är omöjligt att avgöra...
Sommaren 2007 befann jag mig åter i närheten av insteget till Svenskeruta och kunde då se Michaels grejer hänga kvar på sin plats - dock till synes opåverkade av större stenslag.
Michael talar om att han bara hade en replängd kvar till ett parti av väggen då han skulle vara skyddad från stenslag, detta stämmer inte - det är stor stenslagsfara ända upp till replängd fyra.
Mellan replängd fyra och tio är man "ganska" skyddad, för att sedan bli våldsamt exponerad igen vid platsen för "Terassen" (repl 11) med masssor av spontana stenslag från stora taköverhäng 200meter upp.
Från replängd tretton är man något skyddad igen med undantag för några lösa partier här och var.
- - - -
Slutligen vill jag bara kommentera själva räddningen, som av sin natur hamnar inom kategorin Big Wall Rescue, där jag personligen har tämligen stor och bred erfarenhet av liknande insatser.
Berörde även detta som hastigast på sida 2 i denna tråd för några år sedan.
"Räddningen", för er som sett inslaget, genomfördes på ett amatörmässigt och skrämmande naivt sätt, där olycksoffret dessutom behandlades helt utan värdighet och respekt. Det är ett mirakel att ingen stämt norska räddningstjänsten för grovt tjänstefel, punkt!
- - - - - - - - - - - - -
För att denna tråd nu inte skall spåra ur och bli till "vad räddningen skulle gjort och inte gjort" kommer jag att ge mina synpunkter här.
Synpunkter baserade på många års arbete med Search and Rescue där jag tagit del i många olyckstilbud med tillhörande räddningar - olyckor med kroppar som fallit tio meter till tusen meter, olyckor med allvarligt skadade till döda och lemlästade klättrare. Olyckor med mer tårar och smärta än vad som är uthärdligt.
1. Räddningsmanskapet utgick från att de "trodde" klättraren var död!
Synpunkt: Man utgår aldrig, aldrig, aldrig från att en människa är död innan man uttömt alla möjligheter till räddning eller undersökningar och livsuppehållande åtgärder. Detta kan också vara en efterhandskonstruktion för att "försvara" den vidriga utflygningen...
2. Om man nu "trodde" att klättraren var död varför då riskera en hel besättning + helikopter för att hämta upp kroppen?
Synpunkt: Otroligt omdömmeslöst att sätta så mycket i riskzonen för en "död kropp", det är inte bara besättning + maskin som riskeras, tänk på alla andra som skulle behöva riskera allt för att rädda räddarna om det skulle gå snett... Grovt tjänstefel av räddningsbefälet. Troligtvis är de inblandade så naiva och oerfarna att de inte kunde bedöma risken av att föra en stor Sea KIng så nära europas högsta och lösaste bergvägg - dessutom vid foten av väggen med 1000meter överhängande block o stenar över rotorn på en plats som klättrare knappt vill vistats på mer än fem minuter...
3. "Han fick hänga som ett kadaver under helikoptern, det var hemskt"
Synpunkt: Jag tror knappt att det är sant, detta är vad den ansvarige ytbärgaren har att säga då Michael får sin vidrigt respektlösa åktur där han kunde falla ur selen när som helst. Hade Michael fallit ur selen hade kroppen blivit till mos i blockterrängen - det riskerar man inte ens med en död kropp - ännu mindre med en skadad person. Dessutom skulle det innebära ännu en "räddningsinsats" om han hade blivit tappad...
4. Michael säger i filmen att han redan var totalförlamad innan räddning.
Synpunkt: Tror Michael säger det för att vara "snäll", han kan inte veta hur allvarliga hans skador var innan han blev hämtad. Det vi VET är att hans åktur, dubbelvikt över ryggraden, inte direkt förbättrade hans chanser till ett liv utan rullstol.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Jaha - så vad skulle man då ha gjort?
Och det är inte att vara efterklok, en erfaren och professionell räddningsinsats skulle handlat helt korrekt gentemot riskerna och olycksoffret utan större betänktetid.
1. En klättrare hänger livlös vid insteget på Svenskeruta.
2. Få ett räddningsteam på plats så fort som möjligt. Teamet är två pers, de flygs till en säker avlämningsplats, här i detta fallet utanför stenslagszonen, ungefär trehundrameter ut från väggen.
3. Teamet klättrar snabbt till offret, det är givetvis supersnabba och kunniga klättrare med grundläggande kunskaper i första hjälpen och hjärt-lung-räddning. Teamet undersöker offret, rapporterar om han är vid liv eller ej, och hur brådskande räddningen är.
4. Under tiden första teamet gör sitt så har team två gjort sitt, dvs kommit efter, gåendes på sina egna fasta rep som de sätter upp innan de når team ett's fasta rep som hänger 80meter ner från olycksplatsen. Team två är ca fyra duktiga klättrare (jag har jobbat som team tvåare många gånger) de har med sig en kraftig räddningbår och ytterliggare medicinsk utrustning och/eller bodybags.
5. Ansvarig klätterläkare på plats avgör hur snabbt offret behöver evakueras, är det en död kropp är tiden inte viktig, bara säkerhet och värdighet. Då tar vi ner kroppen medelst firning i bår till säker LZ för helikoptern för utkörning, men endast Om det bedöms som säkert av oss i team två. Är tex stenslagsrisken för hög, återkommer vi vid senare tiillfälle då det kan vara säkrare, typ tidig morgon när det är kallare osv beroende på omständigheterna.
6. Säger klätterläkaren att det är bråttom med evakuering så är det upp till ansvarig säkerhets/klätterleader på olycksplatsen i samråd med helibefälet + rädddningschefen på marken om det är säkert nog för helikoptern att ta sig in.
7. Team två säkrar under tiden olycksplatsen, ser till att båren är redo för nedhissning alt utflygning om order ges. Vid utflygning minimeras tiden för helikopterns hovring genom att allt är klart på olycksplatsen. Endast några tiotalssekunder för upplockning av bår och inte minuter som i Michaels fall.
8. Vid utflygning, kan med fördel en mindre civilhelikopter användas, en liten Bell el liknande, mindre rotor, mindre yta, färre personal, mindre buller och virvlar osv. Civilhelikoptern är givetvis rekryterad och upptränad sedan tidigare...
9. Är utflygning utesluten (eller att skadorna inte är så allvarliga) tar vi ner den skadade medelst firning och sedan utbärning till säker LZ.
10. Är klättraren död har man endast riskerat team ett. Är klättraren vid liv har man snabbt gett personen bra vård och gett honom en kvalificerad bedömning på plats utan att förvärra redan allvarliga skador.
peace
Programmet sändes även i norsk television för ca två år sedan.
Jag skrev ett inlägg i denna tråd angående olyckan 2006, ett tag efter jag kommit hem från Romsdalen, jag var där då under tillbudet, men såg tyvärr inget av själva räddningen.
Nu när jag sett inslaget igen tänkte jag ge några upplysande kommentarer för de som är intresserade av detaljer kring tillbudet.
- - - -
Michael klättrade det sk introsvaet som är på ungefär fem replängder, och påbörjade sedan den första "riktiga" replängden på själva Svenskeruta, där han klättrade ända upp till en liten ostadig hylla i slutet på den repan. Jag tror mig veta vilken hylla det var då jag själv gjorde stand på den hösten 2002, det fanns inga andra hyllor på den repan då. Replängden var under vår klättring ganska lös men inte värre än vad som är normalt på Trollväggen.
Hyllan kollapsade sedan under Michaels tyngd och till följd av det föll Michael i princip ända ner till sitt ankare, han fångades upp av repet och stannade några meter ovanför. Uppskattad längd på fallet är från min sida trettio meter, Michael säger att fallet var nästan 40meter. Antalet meter är inte så viktigt, bara att fallet var mycket långt och allvarligt.
Huruvida hyllan kollapsade under enbart Michaels tyngd eller i kombination med stanslag/ras uppifrån, eller enbart pga stenras är omöjligt att avgöra...
Sommaren 2007 befann jag mig åter i närheten av insteget till Svenskeruta och kunde då se Michaels grejer hänga kvar på sin plats - dock till synes opåverkade av större stenslag.
Michael talar om att han bara hade en replängd kvar till ett parti av väggen då han skulle vara skyddad från stenslag, detta stämmer inte - det är stor stenslagsfara ända upp till replängd fyra.
Mellan replängd fyra och tio är man "ganska" skyddad, för att sedan bli våldsamt exponerad igen vid platsen för "Terassen" (repl 11) med masssor av spontana stenslag från stora taköverhäng 200meter upp.
Från replängd tretton är man något skyddad igen med undantag för några lösa partier här och var.
- - - -
Slutligen vill jag bara kommentera själva räddningen, som av sin natur hamnar inom kategorin Big Wall Rescue, där jag personligen har tämligen stor och bred erfarenhet av liknande insatser.
Berörde även detta som hastigast på sida 2 i denna tråd för några år sedan.
"Räddningen", för er som sett inslaget, genomfördes på ett amatörmässigt och skrämmande naivt sätt, där olycksoffret dessutom behandlades helt utan värdighet och respekt. Det är ett mirakel att ingen stämt norska räddningstjänsten för grovt tjänstefel, punkt!
- - - - - - - - - - - - -
För att denna tråd nu inte skall spåra ur och bli till "vad räddningen skulle gjort och inte gjort" kommer jag att ge mina synpunkter här.
Synpunkter baserade på många års arbete med Search and Rescue där jag tagit del i många olyckstilbud med tillhörande räddningar - olyckor med kroppar som fallit tio meter till tusen meter, olyckor med allvarligt skadade till döda och lemlästade klättrare. Olyckor med mer tårar och smärta än vad som är uthärdligt.
1. Räddningsmanskapet utgick från att de "trodde" klättraren var död!
Synpunkt: Man utgår aldrig, aldrig, aldrig från att en människa är död innan man uttömt alla möjligheter till räddning eller undersökningar och livsuppehållande åtgärder. Detta kan också vara en efterhandskonstruktion för att "försvara" den vidriga utflygningen...
2. Om man nu "trodde" att klättraren var död varför då riskera en hel besättning + helikopter för att hämta upp kroppen?
Synpunkt: Otroligt omdömmeslöst att sätta så mycket i riskzonen för en "död kropp", det är inte bara besättning + maskin som riskeras, tänk på alla andra som skulle behöva riskera allt för att rädda räddarna om det skulle gå snett... Grovt tjänstefel av räddningsbefälet. Troligtvis är de inblandade så naiva och oerfarna att de inte kunde bedöma risken av att föra en stor Sea KIng så nära europas högsta och lösaste bergvägg - dessutom vid foten av väggen med 1000meter överhängande block o stenar över rotorn på en plats som klättrare knappt vill vistats på mer än fem minuter...
3. "Han fick hänga som ett kadaver under helikoptern, det var hemskt"
Synpunkt: Jag tror knappt att det är sant, detta är vad den ansvarige ytbärgaren har att säga då Michael får sin vidrigt respektlösa åktur där han kunde falla ur selen när som helst. Hade Michael fallit ur selen hade kroppen blivit till mos i blockterrängen - det riskerar man inte ens med en död kropp - ännu mindre med en skadad person. Dessutom skulle det innebära ännu en "räddningsinsats" om han hade blivit tappad...
4. Michael säger i filmen att han redan var totalförlamad innan räddning.
Synpunkt: Tror Michael säger det för att vara "snäll", han kan inte veta hur allvarliga hans skador var innan han blev hämtad. Det vi VET är att hans åktur, dubbelvikt över ryggraden, inte direkt förbättrade hans chanser till ett liv utan rullstol.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Jaha - så vad skulle man då ha gjort?
Och det är inte att vara efterklok, en erfaren och professionell räddningsinsats skulle handlat helt korrekt gentemot riskerna och olycksoffret utan större betänktetid.
1. En klättrare hänger livlös vid insteget på Svenskeruta.
2. Få ett räddningsteam på plats så fort som möjligt. Teamet är två pers, de flygs till en säker avlämningsplats, här i detta fallet utanför stenslagszonen, ungefär trehundrameter ut från väggen.
3. Teamet klättrar snabbt till offret, det är givetvis supersnabba och kunniga klättrare med grundläggande kunskaper i första hjälpen och hjärt-lung-räddning. Teamet undersöker offret, rapporterar om han är vid liv eller ej, och hur brådskande räddningen är.
4. Under tiden första teamet gör sitt så har team två gjort sitt, dvs kommit efter, gåendes på sina egna fasta rep som de sätter upp innan de når team ett's fasta rep som hänger 80meter ner från olycksplatsen. Team två är ca fyra duktiga klättrare (jag har jobbat som team tvåare många gånger) de har med sig en kraftig räddningbår och ytterliggare medicinsk utrustning och/eller bodybags.
5. Ansvarig klätterläkare på plats avgör hur snabbt offret behöver evakueras, är det en död kropp är tiden inte viktig, bara säkerhet och värdighet. Då tar vi ner kroppen medelst firning i bår till säker LZ för helikoptern för utkörning, men endast Om det bedöms som säkert av oss i team två. Är tex stenslagsrisken för hög, återkommer vi vid senare tiillfälle då det kan vara säkrare, typ tidig morgon när det är kallare osv beroende på omständigheterna.
6. Säger klätterläkaren att det är bråttom med evakuering så är det upp till ansvarig säkerhets/klätterleader på olycksplatsen i samråd med helibefälet + rädddningschefen på marken om det är säkert nog för helikoptern att ta sig in.
7. Team två säkrar under tiden olycksplatsen, ser till att båren är redo för nedhissning alt utflygning om order ges. Vid utflygning minimeras tiden för helikopterns hovring genom att allt är klart på olycksplatsen. Endast några tiotalssekunder för upplockning av bår och inte minuter som i Michaels fall.
8. Vid utflygning, kan med fördel en mindre civilhelikopter användas, en liten Bell el liknande, mindre rotor, mindre yta, färre personal, mindre buller och virvlar osv. Civilhelikoptern är givetvis rekryterad och upptränad sedan tidigare...
9. Är utflygning utesluten (eller att skadorna inte är så allvarliga) tar vi ner den skadade medelst firning och sedan utbärning till säker LZ.
10. Är klättraren död har man endast riskerat team ett. Är klättraren vid liv har man snabbt gett personen bra vård och gett honom en kvalificerad bedömning på plats utan att förvärra redan allvarliga skador.
peace
Senast ändrad:
Jag håller med dig Pierre, till 200%.
Såg dokumentären för några dagar seden och chockades också av räddningsinsatsen.
Har ingen erfarenhet av SAR eller bergsräddning men har jobbat som brandman i flera år och det är samma sak inom räddningstjänsten i Sthlm som Pierre beskriver Search And Rescue i Yosemite. Man utgår alltid från att den drabbade/patienten är vid liv. Ända tills ansvarig läkare konstaterat att så är inte fallet eller om huvudet är avlägsnat från kroppen.
Otaliga gånger har jag utfört HLR i uppåt en halvtimme utan livstecken från patienten i väntan på läkare.
En MAP koll (Medvetande Andning Puls) är det första man gör, det sitter så djupt präntat i ryggraden. Kan inte förstå hur man kan koppla och lyfta honom från väggen utan att kolla om han lever. Att dessutom låta honom hänga som en fällkniv i sin egen sele under helikoptern vid utflygningen. Det är fruktansvärt verkligen!
Tanken slog också mig att om räddningen utförts på ett professionellt sätt hade han kanske klarat sig så mycket bättre...
Det är oerhört sorgligt, för alla berörda. Såväl för den drabbade med familj som för räddningsgruppen.
Får en klump i magen av att tänka på händelsen.
Såg dokumentären för några dagar seden och chockades också av räddningsinsatsen.
Har ingen erfarenhet av SAR eller bergsräddning men har jobbat som brandman i flera år och det är samma sak inom räddningstjänsten i Sthlm som Pierre beskriver Search And Rescue i Yosemite. Man utgår alltid från att den drabbade/patienten är vid liv. Ända tills ansvarig läkare konstaterat att så är inte fallet eller om huvudet är avlägsnat från kroppen.
Otaliga gånger har jag utfört HLR i uppåt en halvtimme utan livstecken från patienten i väntan på läkare.
En MAP koll (Medvetande Andning Puls) är det första man gör, det sitter så djupt präntat i ryggraden. Kan inte förstå hur man kan koppla och lyfta honom från väggen utan att kolla om han lever. Att dessutom låta honom hänga som en fällkniv i sin egen sele under helikoptern vid utflygningen. Det är fruktansvärt verkligen!
Tanken slog också mig att om räddningen utförts på ett professionellt sätt hade han kanske klarat sig så mycket bättre...
Det är oerhört sorgligt, för alla berörda. Såväl för den drabbade med familj som för räddningsgruppen.
Får en klump i magen av att tänka på händelsen.
Trollvaggen LIVE
For er som vill folja ett forsok pa Trollvaggen som haller pa just nu "LIVE"
http://www.andy-kirkpatrick.com/blog/view/road_to_hell
For er som vill folja ett forsok pa Trollvaggen som haller pa just nu "LIVE"
http://www.andy-kirkpatrick.com/blog/view/road_to_hell
Såg att han gav upp efter pitch 5... Synd men kanske rätt beslut med tanke på hans familj...
---
I am here: http://maps.google.com/maps?ll=65.670705,21.025546
Senaste inlägget i bloggen nämner har inget om det i alla fall? Du kanske missförstod när han klev av väggen och sov på fast mark några dagar, men han är uppe igen!
Läste precis sista inlägget i bloggen och blev lite ställd... Jag fattade det som att han gick ner för att gr upp men nu ser jag ju att så inte var fallet!! Ja men trevligt då får man fortsätta följa med dag för dag 
---
I am here: http://maps.google.com/maps?ll=65.670351,21.026055
---
I am here: http://maps.google.com/maps?ll=65.670351,21.026055
Nu verkar det som han gett upp med bara en pitch kvar..
---
I am here: http://maps.google.com/maps?ll=65.670531,21.025465
---
I am here: http://maps.google.com/maps?ll=65.670531,21.025465
Är tydligen lyckligt nere från väggen och
på väg hem.
"TWITTER
On the 8am ferry to Denmark. Could hardly walk up the stairs from the car deck. Feeling so wasted. Need lots of mini naps on the way home 09-30 5:42
@BoyCalledBlake success is boring and overrated. Near success is much better. Feels like a triumph to me (just rapping 600m solo!) 09-29 8:10
Down at the car - spend beyond belief. Time to celebrate being alive with a very expensive pizza (then I'll be doubly spent!) 09-28 6:04"
på väg hem.
On the 8am ferry to Denmark. Could hardly walk up the stairs from the car deck. Feeling so wasted. Need lots of mini naps on the way home 09-30 5:42
@BoyCalledBlake success is boring and overrated. Near success is much better. Feels like a triumph to me (just rapping 600m solo!) 09-29 8:10
Down at the car - spend beyond belief. Time to celebrate being alive with a very expensive pizza (then I'll be doubly spent!) 09-28 6:04"
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
Undersökning: Svenskar på Trollväggen | Alpin / Bigwall | 78 |
Liknande trådar
Njutvandringar att längta till
Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg