Mina personliga erfarenheter kring löpning sträcker sig över 40 år. I bagaget har jag allt från Lilla Lidingöloppet 1979 till klassikern, triathlon och ultramarathon. Jag är en glad amatör och motionär, som älskar löpning.
Jag tänkte skriva några av mina erfarenheter, och jag tänkte backa bandet lite till 80-talet. På 80-talet sprang jag väldigt många motionslopp och provade den numera utdömda modellen för kolhydratladdning som Kungsörnen hade med sin omfattande skrift "Uppladdningen". Den var min bibel under flera år. Numera vet man att det inte är så bra att vräka i sig kolhydrater på det sättet som man gjorde tidigare. Nåja, nog om det.
Som glad motionär provade jag det mesta inom löpträning, där distansträning, fartlek och intervallträning hörde till. Det var inte så mycket backträning för min del. Intervallträningen varantingen att man sprang mellan belysningsstolpar på motionsspåret eller tider enligt klockan. Jag körde inte styrketräning och stretching var begränsad till benen efter löppassen.
Det rullade på så där och jag lyckades springa New York Marathon1992 på precis under 4 timmar. Träningen till loppet fokuserade på mängd och jag varierade inte träningen så mycket. När jag sedan började springa längre, och sprang mitt första ultramarathonlopp 1999 så märkte jag att det inte funkade att träna på det sätt jag gjort. Jag var tvungen att variera min träning ännu mer, men styrketräning lade jag inte in i träningen.
Om jag skulle börja löpträna nu, och satsa på löpning skulle jag lägga in styrketräning redan från början. Men inte bara det, utan även stretching. Som utbildad personlig tränare och löpcoach vet jag hur mycket en god rörlighet och att vara stark rent allmänt betyder för löpningen.
Jag kan skriva hur mycket som helst om det här, men avslutar med några tips om man ska börja med löpning.
1. Börja med att sticka ut och springa. Bara gör det. Om det är 10 minuter så är det 10 minuter. Gå om du behöver. Sköna löparskor kanske du behöver köpa. Det går bra med enklare löparskor. Jag köper skor som är rymliga och sköna, då jag vet att det är de jag kommer att använda.
2. Tänk på känslan, försök hitta den där sköna löpkänslan. Distansen kommer med tiden, och man ska inte springa väldigt mycket längre från det ena passet till det andra. Ökningen ska vara långsam, och man pratar om10% ökning av dosen per vecka. Anledningen till det är att musklerna bli starkare bra mycket snabbare än vad exempelvis muskelfästen blir. Vi pratar nu om en träningsplan.
3. Det kan vara bra att ett mål med löpträningen, i alla fall om du vill fortsätta springa. Det kan vara att springa 5 km eller vara med i ett löplopp.
4. Pulsklocka, tröskelpass, maxpuls mm. Ja, det finns mycket ord inom träning VO2-max är ett annat. Jag tänker att man ska logga sin träning. Det finns träningsklockor med pulsmätning på handleden. Pulsmätningsfunktionen fungerar bättre och bättre, men den noggrannaste pulsmätningen får man med ett externt pulsband som man har på bröstet. Som glad amatör, med många års erfarenhet så känner jag min kropp väl och har koll på min puls utan pulsklocka. Jag loggar egentligen bara minn träning för att se tid, distans, snittfart. Kanske medelpuls och jag vill se den jämfört med snittfart på en specifik sistans eller runda.
Stirra er inte blinda på alla funktioner i en klocka. Ju mer man lär sig om träning, desto mer kommer man att komma på hur man vill träna och använda träningsdata.
5. Viktigast för att inte bli skada är att öka dosen sakta, enligt en plan. Backträning kör jag först när jag kan springa 45 min i god fart och känner att det känns bra. Likadant med intervaller. Man behöver ha en grund innan man börjar med dem.
6. Kolla träningstips och träningsprogram på nätet. Det finns så mycket bra på många olika sidor. Sila allting genom ditt eget "sunda förnuftfilter". Allt kanske inte passar dig och det du vill göra.
7. Se långsiktigt på det här med träning. Ge det tid. Ha kul och njut. Det är inte farligt att anstränga sig.
Det var lite från mig. Just nu kan jag inte träna alls, pga förmaksflimmer och jag ska genomgå en ablation som förhoppningsvis kan göra att min vardag blir normal igen. Jag har gått från att träna cykling och löpning till att sitta i soffan. Jag orkar knappt promenera, så det är en total omställning som skett i år. Men jag håller tummarna för att ablationen kommer att ge resultat.