Tråd för klimatdebatt

Behandlingen av kärnkraften är nog miljörörelsen största misstag. Hade varit väldigt bra med mer baskraft från kärnkraft når man går över till mer grönenergi.

Är uppenbart att dagens teknologi för vind och sol fungerar samtidigt som det är uppenbart att det också medför en hel del problem att den inte är reglerbar.

Energilagring får långsamt att få igång i någon vettig skala och grön baskraft finns väl knappt.
 
Behandlingen av kärnkraften är nog miljörörelsen största misstag. Hade varit väldigt bra med mer baskraft från kärnkraft når man går över till mer grönenergi.

Är uppenbart att dagens teknologi för vind och sol fungerar samtidigt som det är uppenbart att det också medför en hel del problem att den inte är reglerbar.

Energilagring får långsamt att få igång i någon vettig skala och grön baskraft finns väl knappt.
När det gäller kärnkraft är det största problemet, enligt mig, slutförvaringen. Detta problem är inte löst. Avfallet måste dessutom förvaras i 100.000 år innan det är ofarligt. 100.000 år!! Det är en enorm tidsrymd ur ett mänskligt perspektiv. Om vi går 100.000 år bakåt och tittar hur mycket som hänt fram tills nu är det hissnande. För 100.000 år sedan fanns det ett antal olika människoarter och Homo sapiens fanns bara i Afrika. Tänk då 100.000 år framåt i tiden. Om det finns människor om t ex 50.000 år, hur skall de veta var avfallet finns och att det är farligt?
 
Om man inte trivs med svensk lagstiftning kanske man borde överväga att flytta.
... Till USA, kanske!? Där verkar de tävla i att skövla offentlig sektor ("lata, liberala pappersvändare"), misstro sakkunnig expertis ("politiska aktivister") och att öka koldioxidutsläppen ("Hur kan en naturlig naturlig gas vara farlig!?"). Men äganderätten är iaf stark! Nä, men skämt åsido...

Fastnade lite kring det här med ägande av skog/mark. I Sverige är en STOR del av all skog odlad. Det är till hög andel inte blandskog eller kulturskog, utan monokultur med syfte skördas. Över tid, under 1800/1900/2000-tal har svensk skog kommit att ge allt mer virke (verkar dock som att granen mår allt sämre pga, håll i hatten; klimatförändringarna!), men allt sämre biologisk mångfald. Den enskilda skogsägaren tycker såklart att hen är herre över sina träd därmed har rätt att göra vad hen vill. Oftare resulterar detta i kalhyggesskövling, vilket är det mest drastiska ingreppet som kan göras för det lokala ekosystemet.

Det är inte jättesvårt att utifrån ovanstående (samt tidigare inlägg i den här tråden) räkna ut att det privata ägandet inte alltid är gynnsamt för artrikedom och biologisk mångfald. Både lokalt och på det stora hela (många bäckar små...) "Nej, men min skog har låga naturvärden, här finns inget att skydda", "kom inte här med er politiska aktivism, Naturvårdsverket". Bra för den enskilde, kanske. Men dåligt för, håll hatten, naturen (och alla andra)!

Retorisk fråga. Är det här ett hållbart system!?
 
... Till USA, kanske!? Där verkar de tävla i att skövla offentlig sektor ("lata, liberala pappersvändare"), misstro sakkunnig expertis ("politiska aktivister") och att öka koldioxidutsläppen ("Hur kan en naturlig naturlig gas vara farlig!?"). Men äganderätten är stark! Nä, men skämt åsido...

Fastnade lite kring det här med ägande av skog/mark. I Sverige är en STOR del av all skog odlad. Det är till hög andel inte blandskog eller kulturskog, utan monokultur. Över tid, under 1800/1900/2000-tal har svensk skog kommit att ge allt mer virke (verkar dock som att granen mår allt sämre pga, håll i hatten; klimatförändringarna!), men allt sämre biologisk mångfald. Den enskilda skogsägaren tycker såklart att hen är herre över sina träd därmed har rätt att göra vad hen vill. Oftare än ej resulterar detta i kalhyggesskövling vilket är det mest drastiska ingreppet som kan göras för ett lokala ekosystemet.

Det är inte jättesvårt att utifrån ovanstående (samt tidigare inlägg i den här tråden) räkna ut att det privata ägandet inte alltid är gynnsamt för artrikedom och biologisk mångfald. "Nej, men min skog har låga naturvärden, här finns inget att skydda", "kom inte här med er politiska aktivism, Naturvårdsverket". Bra för den enskilde, kanske. Men dåligt för, håll hatten, naturen (och alla andra)!

Retorisk fråga. Är det här ett hållbart system!?
Du har åtminstone två fel i inlägget!
1. Kulturskog = odlad skog, då ordet kultur betyder just odling.

2. Markägaren får i princip bara betalt för mängden försålt virke och inte för någon biologisk mångfald. Å då blir resultatet i skogen därefter. Så skyll inte på markägarna.

För de som vill se mer biologisk mångfald i skogen, så är det bara att själv varaktigt slanta upp tillräckligt med pengar och hitta villiga markägare. Ty det måste vara valfritt för markägaren om denne vill satsa på virkesproduktion, biologisk mångfald eller något mellanting.

Alternativt kan de ju köpa sig en egen markplätt och själv sköta marken på ett sådant sätt så att det gynnar den biologiska mångfalden.
/Niklas
 
1. Jag vet vad ordet kultur betyder och jag skrev inte att kulturskog inte är odlad, eller av människan påverkad skog. Du missförstod mig. Min poäng med det hela var att kulturskog brukar lyftas fram som något positivt (jämfört med odlad monokultur) när det gäller artrikedom mm. Det vill säga en skog där människan kanske bidrar med något positivt. Både nytta och nöje, så att säga.

2. Ja precis, pudelns kärna. Det var lite den här typen av resonemang jag tänkte på i min text. "Skyll inte på mig, min lilla monokultur till skog spelar ingen roll, det är som det alltid har varit och går inte att göra något åt, det måste vara upp till den enskilda individen", osv.

Resonemangen känns kusligt lika från ett annat område/fråga. Gissa vilket!? Du skriver att det måste vara fritt för markägaren vad denne vill satsa på. Jag förstår att det passar dig och många andra skogsägare med få direktiv och lagar som stipulerar hur skogsbruket ska bedrivas. Men är absolut äganderätt en naturlag och är det egentligen gynnsamt för artrikedom och biologisk mångfald på det stora hela, anser du!?
 
Senast ändrad:
1. Jag vet vad ordet kultur betyder och jag skrev inte att kulturskog inte är odlad, eller av människan påverkad skog. Du missförstod mig. Min poäng med det hela var att kulturskog brukar lyftas fram som något positivt (jämfört med odlad monokultur) när det gäller artrikedom mm. Det vill säga en skog där människan kanske bidrar med något positivt. Både nytta och nöje, så att säga.

2. Ja precis, pudelns kärna. Det var lite den här typen av resonemang jag tänkte på i min text. "Skyll inte på mig, min lilla monokultur till skog spelar ingen roll, det är som det alltid har varit och går inte att göra något åt, det måste vara upp till den enskilda individen", osv.

Resonemangen känns kusligt lika från ett annat område/fråga. Gissa vilket!? Du skriver att det måste vara fritt för markägaren vad denne vill satsa på. Jag förstår att det passar dig och många andra skogsägare med få direktiv och lagar som stipulerar hur skogsbruket ska bedrivas. Men är absolut äganderätt en naturlag och är det egentligen gynnsamt för artrikedom och biologisk mångfald på det stora hela, anser du!?
Som jag skrev tidigare, så är den naturvårdsvilliga markägaren också den bästa och billigaste naturvårdaren, medan den markägare, som fått sin avverkningsmogna skog konfiskerad p.g.a. biologisk mångfald, troligtvis lär noga röja och gallra bort mycket framtida potentiell naturvård, just för att slippa får mer avverkningsmogen skog konfiskerad!

Ty den avverkningsmogna skogens naturvärden är ett resultat av tidigare skötsel, alltså plantering, röjning och gallring!

För det är ju i planteringsstadiet, som markägaren väljer vilket trädslag som ska dominera i framtiden på det aktuella skiftet. (Sedan kan ju givetvis mycket hända på vägen).

Å det är i röjning och gallring som beståndet danas. För det är ju här markägaren (eller entreprenören) väljer vad som ska sparas och vad som ska tas bort. "Ska jag spara eken och ta bort granen, eller ta bort eken och spara granen?"

Men det är ju också frågan om jag ska röja och gallra hårt och då bara några få gånger under beståndets omloppstid, eller röja och gallra lite och återkomma flera gånger? Ska jag satsa på lite längre omloppstid och fler gallringar, eller få gallringar och en tidig slutavverkning?

Det är ju svaret på dessa frågor, som avgör vilka naturvärden (eller friluftsvärden skogen kommer att få. Å här måste givetvis markägare få råda fritt i sin egen skog.
Allt annat är orimligt, anser jag.

Allt kommando-skogsbruk är enfaldigt och därför dömt att misslyckas, vare sig det gäller (som nu) mer gratis naturvård eller (som under ca 1960-1985) att försörja virkesindustrin med råvara. Utan det är först när den enskilda markägaren får råda, som vi får en ordentlig variation i skogen, då varje skogsägare kan förverkliga sin version för den egna skogen.
/Niklas
 
Senast ändrad:
Den lilla istiden gick hårt åt skogar inom två dagsresor från tätorter. Läs gärna Carl von Linnes reseskildringar, skrivna som kungens kunskapare.
 
Å minst hälften av den avverkade virkesvolymen blev brännved för uppvärmning och matlagning. Det var ju inte för inte, som konungen beordrade Vrede och Cronstedt att ta fram den energisnåla kakelugnen.
/Niklas
 
Som jag skrev tidigare, så är den naturvårdsvilliga markägaren också den bästa och billigaste naturvårdaren, medan den markägare, som fått sin avverkningsmogna skog konfiskerad p.g.a. biologisk mångfald, troligtvis lär noga röja och gallra bort mycket framtida potentiell naturvård, just för att slippa får mer avverkningsmogen skog konfiskerad!

Ty den avverkningsmogna skogens naturvärden är ett resultat av tidigare skötsel, alltså plantering, röjning och gallring!

För det är ju i planteringsstadiet, som markägaren väljer vilket trädslag som ska dominera i framtiden på det aktuella skiftet. (Sedan kan ju givetvis mycket hända på vägen).

Å det är i röjning och gallring som beståndet danas. För det är ju här markägaren (eller entreprenören) väljer vad som ska sparas och vad som ska tas bort. "Ska jag spara eken och ta bort granen, eller ta bort eken och spara granen?"

Men det är ju också frågan om jag ska röja och gallra hårt och då bara några få gånger under beståndets omloppstid, eller röja och gallra lite och återkomma flera gånger? Ska jag satsa på lite längre omloppstid och fler gallringar, eller få gallringar och en tidig slutavverkning?

Det är ju svaret på dessa frågor, som avgör vilka naturvärden (eller friluftsvärden skogen kommer att få. Å här måste givetvis markägare få råda fritt i sin egen skog.
Allt annat är orimligt, anser jag.

Allt kommando-skogsbruk är enfaldigt och därför dömt att misslyckas, vare sig det gäller (som nu) mer gratis naturvård eller (som under ca 1960-1985) att försörja virkesindustrin med råvara. Utan det är först när den enskilda markägaren får råda, som vi får en ordentlig variation i skogen, då varje skogsägare kan förverkliga sin version för den egna skogen.
/Niklas
Tack för utförligt och informativt svar!
 
Allt förmånga brott mot 1 o 2a, b med läsförståelsen har dessvärre minskat i landet ouppebart även här. Jag kliver av pinsamheter men upprepandet av Grertas lita på vetenskapen.
Skrattar gott åt alla uppblåsta brott mot ovan.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg