Jag har åkt telemark väldigt länge (20 år) men ännu inte tagit steget över till plastpjäxor. Men när nu mina gamla läderdoningar med dubbla spännen börjar bli utslitna (redan efter tre år, en besvikelse) har jag tänkt mig att prova på plastens välsignelser. Anledningen till att jag inte har gjort det tidigare är att jag mest rör mig i terräng med måttligt långa och branta sluttningar, där det ofta också blir till att ta "plattransporter" emellanåt, och jag har spontant tyckt att plastpjäxorna verkar både styva och tunga. Därför sneglar jag nu lite på de lägre och lättare typerna av pjäxor (Scarpa T3, t ex). Den jag brukar handla utrustning av tycker jag ska välja ett par T2r för att få en mer avslappnad utförsåkning, men jag vet inte... Ett halvt kg blir ganska snabbt till ton, om det ska lyftas tusentals gånger på en dag.
Så nu tänkte jag att någon med erfarenhet av den här typen av pjäxor kanske kunde ge mig lite råd. Hur stor är skillnaden när det börjar gå utför? Hur stor är skillnade mellan en låg plastpjäxa och de gamla läderpjäxorna med samma skafthöjd? Kan en lätt plastpjäxa bli lika bekväm som en kraftig läderpjäxa uppför? Och hur är relationen med skidorna? Av samma skäl som jag vill ha en lätt och lättrörlig plastpjäxa vill jag ha kvar mina gamla skidor med måttlig midja (20 mm ungefär). Kanske spelar det då inte så stor roll vad man har på fötterna? Alla svar tas med glädje emot.
Så nu tänkte jag att någon med erfarenhet av den här typen av pjäxor kanske kunde ge mig lite råd. Hur stor är skillnaden när det börjar gå utför? Hur stor är skillnade mellan en låg plastpjäxa och de gamla läderpjäxorna med samma skafthöjd? Kan en lätt plastpjäxa bli lika bekväm som en kraftig läderpjäxa uppför? Och hur är relationen med skidorna? Av samma skäl som jag vill ha en lätt och lättrörlig plastpjäxa vill jag ha kvar mina gamla skidor med måttlig midja (20 mm ungefär). Kanske spelar det då inte så stor roll vad man har på fötterna? Alla svar tas med glädje emot.