The Island, SVT-play

[andersmossing]

Hej!

Tänkte tipsa om en överlevnadsserie jag hittade på SVT-play häromdagen. Trots Bear Grylls inblandning är den ganska sevärd (med viss reservation eftersom jag endast sett det tre första avsnitten än). Bear agerar främst kommentator och är ovanligt sansad.

Plotten: Två öar, två grupper. Män på en ö, kvinnor på en annan. De släpps ner med viss basutrustning och ska sedan klara sig själva i 6 veckor. Regnsäsong, skorpioner, ormar, fukt, gruppsykologi är några av ingredienserna. Det är ju förstås ett tv-program, ingen kommer att dö, men överlevnaden verkar vara "på riktigt".

Det som gör det hela lite annorlunda är att det är helt vanliga människor, inga friluftsmänniskor eller överlevnadsexperter. Snickare, frisörer, it-folk, läkare och fotografer som dokumenterar det hela men också är med i överlevnadsupplägget.

Här kan man titta

Mycket nöje!

//Anders

 

[Agik]

Jag tittar också på den och är lite förvånad över hur folk kan vara så clueless på vad det är de har gett sig in på. Undrar lite försynt om vissa inte läste storylinen alls innan de signade upp för att vara med.....

Gillar att se den psykologiska aspekten i dessa typer av serier, speciellt älskar jag kontrasten mellan The Island och Naked and Afraid

Positivity, positivity, positivity!

 

[vandrafjäll]

De fokuserar väldigt mycket på mat. Man måste ju äta, men vad jag lärt mig så klarar man sig i ca två månaderhelt utan mat. Och om man dessutom lyckas få i sig B1 vitamin klarar man sig ett bra tag till. Bear grylls säger att man endast klarar sig i tre veckor utan mat. Och det framgår aldrig hur många kalorier de får i sig i genomsnitt per dag, det vore intressant.
Och det är otroligt imponerande hur de lyckats att få eld med bågdrill efter endast två dagars överlevnadsutbildning.

 

[Ayrin]

De fokuserar väldigt mycket på mat. Man måste ju äta, men vad jag lärt mig så klarar man sig i ca två månaderhelt utan mat. Och om man dessutom lyckas få i sig B1 vitamin klarar man sig ett bra tag till. Bear grylls säger att man endast klarar sig i tre veckor utan mat. Och det framgår aldrig hur många kalorier de får i sig i genomsnitt per dag, det vore intressant.
Och det är otroligt imponerande hur de lyckats att få eld med bågdrill efter endast två dagars överlevnadsutbildning.

Även om man *överlever* i 6-8 veckor utan mat (enl wikipedia) så innebär det ju knappast att man fungerar rimligt utan mat ens bråkdelen av den tiden. Testa att skippa att äta bara idag så ser du hur koncentrationsförmågan påverkas och sannolikt även humöret.

 

[andersmossing]

Sen säger Bear någon gång, vilket verkar rimligt, att i en överlevnadssituation måste man arbeta hårt för vatten, mat och värme, vilket gör att kroppen kräver mer kalorier. Är man passiv, som t ex den där killen i bilen utanför Umeå, så kanske man klarar sig längre.

Håller med om att en del verkar vara fullständigt oförberedda på situationen. De verkar inte ens ha reflekterat över vad som komma skall förrän de är på plats. Märkligt...

Intressant är det i alla fall.

//A

 

[vandrafjäll]

Även om man *överlever* i 6-8 veckor utan mat (enl wikipedia) så innebär det ju knappast att man fungerar rimligt utan mat ens bråkdelen av den tiden. Testa att skippa att äta bara idag så ser du hur koncentrationsförmågan påverkas och sannolikt även humöret.

Jag har inte lärt mig det genom Wikipedia, utan det var på just en överlevnadskurs. Då var jag helt utan mat i fyra dygn. Och det fungerade långt över förväntan, vi fick bygga skydd, koka vatten från en sjö. Och alla i stort sett klarade det mycket bra. Det var tyngst första dygnet för mig, sedan kändes det bättre och bättre.

 

[vandrafjäll]

Går man tex vilse i Sverige så blir man hittat inom tio dagar med största sannolikhet. Så prioritering ett för oss var sömn, vilket betyder att skydd och värme också var väldigt viktigt. Man fungerar mycket bättre utan mat än att inte få tillräckligt med sömn under en tiodagarsperiod. Sedan när man uppfyllt vattentillgång, skydd, och värme så man får bra med sömn så kan man försöka fixa mat.

 

[Ayrin]

Jag har inte lärt mig det genom Wikipedia, utan det var på just en överlevnadskurs. Då var jag helt utan mat i fyra dygn. Och det fungerade långt över förväntan, vi fick bygga skydd, koka vatten från en sjö. Och alla i stort sett klarade det mycket bra. Det var tyngst första dygnet för mig, sedan kändes det bättre och bättre.

Fair enough, men att säga att "de fokuserar (för?) mycket på mat, man klarar sig ju upp till två månader" känns lite absurt. "Man klarar sig" i det här fallet betyder ju faktiskt "folk börjar dö efter ca två månader utan mat". Och att gå en begränsad tid utan mat, dvs veta att du får mat om fyra dagar, håll ut, är en himla skillnad mot "du får ingen mat om du inte hittar nån, och blir du för dålig förlorar du".

Siffran två månader är alltså rätt ointressant, frågan är ju efter hur lång svält man fortfarande fungerar rimligt, inte efter hur lång man dör.

 

[vandrafjäll]

Fair enough, men att säga att "de fokuserar (för?) mycket på mat, man klarar sig ju upp till två månader" känns lite absurt. "Man klarar sig" i det här fallet betyder ju faktiskt "folk börjar dö efter ca två månader utan mat". Och att gå en begränsad tid utan mat, dvs veta att du får mat om fyra dagar, håll ut, är en himla skillnad mot "du får ingen mat om du inte hittar nån, och blir du för dålig förlorar du".

Siffran två månader är alltså rätt ointressant, frågan är ju efter hur lång svält man fortfarande fungerar rimligt, inte efter hur lång man dör.

Jag håller med dig, men jag menar mer att de överdriver lite väl mycket, klart att de blir livrädda om de tror att de svälter ihjäl på tre veckor. Bara av att veta att man fungerar bra utan mat en ganska lång tid borde vara bra för psyket. Och det är ju otroligt viktigt att kunna se framåt och vara positiv.

Jag var på en till kurs lite senare på vintern. Vi fick också svälta då. Men då gick allt ännu bättre då jag visste vad som hände och var förbered på hur det skulle kännas i kroppen. Det var mycket lättare att koppla av och fokusera på skydd och värme + ordentligt med sömn. Men jag håller verkligen med dig att de måste äta när det är under så lång tid.

 

[Ayrin]

@vandrafjäll
Ok, men då är vi rätt överens . Håller helt med dig om att det är en fördel att veta hur ens kropp reagerar, samt att det är psykologiskt väldigt bra att känna till att man överlever så länge.

Kanske Grylls tre veckor handlar om att man efter så lång tid utan mat fungerar så dåligt att man inte längre klarar av att fixa vatten och leta mat? Vid den punkten är det ju lite kört i en överlevnadssituation.

 

[vandrafjäll]

Och om man nu skulle dö efter två månaders svält så är det antagligen inte av brist på mat, utan man dör av B1 vitaminbrist.
Som när judarna blev befriande från koncentrationslägerna och soldater kunde räcka över dem en chokladkaka så kunde de dö av den. För att kroppen inte klara av att ta till vara energin.
Här är en väldigt intressant artikel om just B1-vitamin:
http://www.leijonhufvud.org/bio/hur-svalter-man-ihjal/

Där ser man att med intag av vitaminer så lever man så länge kroppen kan äta av sig själv, medianvärdet på ett stort antal fångar som fick tillgång till B1 vitamin var hela 197 dagar utan mat, sedan dog de.

 

[Ayrin]

Sjukt häftigt! Ser att personen som klarade sig längst med B1-understödd svält klarade hela 324 dygn! Trodde jag aldrig skulle vara möjligt.