Test av skridskoglid

[Rickman]

Jag tycker också att det skulle vara intressant att göra lite mera objektiva tester av skridskoglid.
Dels med tanke på olika slipmetoder (stenbryne , diamantbryne, Gnidde, planslipning skålslipning och eventuellt andra metoder som kan finnas) dels förekommer det olika skenbredder, dom vanligaste förekommande är väl i dag 1,4-1,5 mm, nu testar Almgrens en modell som har 1 mm skenbredd alltså 30% mindre åkarea.
Hur funkar det på kärnisar alternativt mjuka stöpisar?

Jag har en ide på en skridskogigg, med vilken man objektivt kan testa och jämföra glidet på två olika slipade skridskor eller skenbredder, dels då skridskorna står med skenan vertikalt mot isen, dels då skenan lutar i förhållande till isen..

En platta, storlek c:a 50x50 cm förses på unersidan med två st vertikala, lätt vridbara (kullagrade) axlar.
Axlarnars avstånd från varandra bör vara c:a 40 cm.
Varje axel är försedd med ett fäste på vilket man spänner fast en skridsko.
Fästet kan vinklas för att simulera snedställning av skridskorna.
Ovanpå plattan lägger man på en vikt, motsvarande vikten av en skridskoåkare.
Giggen med dom två (olika slipade skridskorna) placeras på den istyp man vill testa skridskorna på,
Därefter knuffar man iväg giggen rakt fram.
Om glidet på dom två skridskorna skiljer sig åt, kommer giggen att börja svänga åt det håll på vilken den skridsko med det sämsta glidet sitter.
På detta vis skulle man kunna skilja agnarna från vetet.

Kan SSSK tänka sig att betala kostnaden för tillverkning av ovanståede gigg så kan jag tänka mig att göra konstruktionen.
Eller finns det andra ideer om hur man på ett objektivt sätt skulle kunna testa skridskoglid vid olika slipningar och iskvaliteter

Hälsningar Rickman

 

[thureb]

Nej

Den här typen av prov bör snarare finansieras och utvärderas samt läggas upp av tillverkare eller teknisk högskola eller liknande.

Det som amatörer skulle kunna göra är att åka med maxfart med respektive utrusning och jämföra tiderna.

Hälsningar Thure Björck ordförande i SSSK

 

[Guest]

Förslag till förbättring av experimentet:

Det finns några problem med din metod. Vid snedställda skridskor kommer skenans böjning i längsaxeln att ställa till dina mätdata. Ett annat problem är att man med metoden bara kan göra jämförande prov. Du vet alltså bara om den ena är bättre än den andra. Om det kommer någon ny idé till slipning, kommer ett flertal nya tester att vara nödvändiga för att få en uppfattning om hur bra slipningen är.

Alterativt mätförfarande:
Tag samma rigg och montera två likadana skridskor. Fastställ att riggens vikt skall vara t.ex 75 kg. Ge nu riggen en väldefinerad knuff, t.ex från ett bowlingklot som rullas utför en ränna. Nu kommer riggen att fara iväg ett antal meter innan den stannar. Gör detta en vindfri dag. Om man bortser från luftmotståndet, kan man räkna ut friktionskoefficienten. Ett alternativt sätt kan vara att helt enkelt skriva upp antalet meter. Flest meter vinner!

Vad tror du om det?
/Mattias

 

[Rickman]

Testgigg

Svar till puide

Du har nog rätt i att man bör jämföra åklängd med två lika skridskor under giggen, då får man ju fram ett absolutvärde för varje skridskotyp, som ju faktiskt säger mer om skillnaden.

Beträffande utformningen av giggen tror jag att det är bättre att fixera skridskorna på ett par U-profiler under plattan och noga mäta upp avståndet mellan dom så att dom är paralella.
Man kan ha två planmonterade och två snedmonterade (c:a 30 grader) profiler, för test av vertikal resp sned anliggning av skenan mot isen.

För att skicka i väg testgiggen med en väldefinierad kraft kan man montera en fjäder på giggen och ett startblock som man fixerar på isen med ett par dubbar.
Fjädern utlöser man med någon sorts spärr.

Jag tycker det var synd att SSSK inte kunde satsa några tusenlappar (vad blir det per medlem om man har 12000) på projektet, mer skulle det inte behöva kosta.
Jag skall försöka lösa det på något annat sätt.


Hälsningar Rickman

 

[Guest]

Jo, en fjäder är nog enklare att släpa med sig än ett bowlingklot med ränna. Billigare dessutom. Nästa experiment kunde vara att snedställa och släpa riggen i sidled med en dynamometer, t.ex. en digital fiskvåg. Om du med dessa metoder kan påvisa att Gnidde är överlägset bättre än andra slipmetoder, kan ju Gniddes tillverkare bekosta experimentet ;-) Det kanske räcker med att visa för skeptikerna att Gnidde-metoden är lika bra!
/Mattias

 

[thureb]

Testa på

Frågan jag ställer mig är om det går att få fram några skillnader med den skisserade metoden. Jag tror isens yta skulle ge betydligt större variation mellan upprepningar av försöken än skenorna och det behövs i så fall väldigt många försök för att hitta en signifikant skillnad mellan olika slipningar av skridskor. Men om man håller till på en polerad curlingbana så kanske det funkar.

Utan tester får vi inga svar.

Hälsningar Thure

 

[Rickman]

puide

Vad vill du visa med att snedställa och släpa giggen i sidled ?


Ture

Även om SSSK inte vill hjälpa till med finansiering av några tester, så hoppas jag att SSSK ställer upp med kontrollanter som kan verifiera att testerna gått rätt till.
Det borde ju ändå ligga i Sveriges största skridskoklubbs medlemmars intresse att klubben deltar i ett test för att utröna hur skridskor bör slipas för bästa glid

Hälsningar Rickman

 

[pby]

Testet värde tveksamt

Testet kommer knappast att visa vilken slipning som är snabbast, eller mest kraftbesparande. Fler faktorer än friktion med odämpad vikt spelar in.

Jag har ännu inte sett något argument till varför skålslipning ska vara bra för långfärdsskridskor utöver att det blir så med Gnidde, samt att tillverkaren tycker inte att man märker någon försämring.

Däremot är erfarenheten från skridskons alla discipliner tämligen enig om att skålslipning:
- Ger en långsammare skridsko
- Ger en skridsko som styr mer. Detta gör att det blir svårare att ta långa och effektiva skär.
- Är svårare att underhålla.
- (Positiva effekter är skarpare kurvtagning och kraftigare accelerationer.)
Detta stämmer även med mina egna erfarenheter av plan- och skålslipning. Speciellt är min uppfattning att många åker på skridskor som styr för mycket och som ger dem kortare skär och mer ansträngande åkning. Detta kan även orsakas av en för flack kurva, men det är onödigt att spä på denna effekt ytterligare med skålslipning.

Men testa på, kanske har du kommit på något genialt. Bevisbördan lär dock vara stor. Mitt tips är att istället satsa på en ”planslip”.

 

[PGTE]

Glid

Hej.
Vad jag förstår så vill du hitta det optimala glidet. Nu så tror jag att det, till stor del, hänger på skenans yta. Det finns olika teorier om huruvida den skall vara slät eller repig. Nu talar jag om 40 ggr förstoring medelst lupp. Om man slipar traditionellt med bryne. Låt säga ett finkornigt så blir det repor i ytan. För att slippa dessa måste det till finare polering. En slippasta ala Autosol och sist en finish med ett plastmtrl som polerar ytan till att bli nästan blank.
Varför blank.
Jo. Vi åker ju på en tunn vattenhinna mellan skena ( ca 4 cm x 1,4 mm) och is. Varje repa blir då som ett dränerande mönster där vattnet sas försvinner. Jfr däckmönster.
En blank yta behåller då, troligen, genom vattnets ytspänning vattnet kvar,
En anan teori, som inte är min, är motsatsen. Repig eller ruggad yta samlar vatten för minskad friktion. Jfr Vindsurfing eller båtskrov som påstås glida bättre då vatten fastnar på skrovet.
Det jag undrar över är hur tunn en vattenhinna kan vara. Någon som kan svara på det?

 

[Rajjan]

Necropost

Månne har frågeställaren fått svar redan, det har ju ändå gått nästan sju år.

 

[Palle_Z]

Men Per-Göran har ju en ny fråga. Drog mig till minnes följande artikel som Ulf Helmersson tipsade om för några år sedan, där kan nog svaret finnas:

http://www.geo.hunter.cuny.edu/~hsalmun/ice_phy2day.pdf

Skall bli intressant att se vad som kommer hittas på nu. Skidåkarna rillar, rullar och sicklar ju för fullt för att få bästa glidet, där är inte alltid det helt släta det nästa. Kanske kommer det strukturslipmaskiner för skridskor?

-Palle

 

[PGTE]

Vattenfilm

Tack för artikeltipset Palle. Fick mitt svar på vattenfilmens tjocklek. Däremot inget som säger huruvida min teori om blank åkyta är bäst. Mycket jobb med att åstadkomma iaf. Obs. Jag kollade inte åldern på denna tråd,