Temperatur Rapaälven
- Trådstartare JMel
- Start datum
Hej!
Rapaädno fylls med smältvatten från glaciärerna runtom, så jag skulle tro att temperaturen knappast är tvåsiffrig någon gång alls. Efter ett stadigt regn borde temperaturen krypa upp ett par grader, men då höjs ju också vattennivån.
För jag förmodar att du har ett vad i åtanke och därav din fråga. Jag brukar behålla kängorna på när jag vadar, för annars domnar fötterna bort direkt i det kalla vattnet. Kängorna ger också välbehövlig stabilitet om vattentrycket är stort.
häpp / Filiokus
Rapaädno fylls med smältvatten från glaciärerna runtom, så jag skulle tro att temperaturen knappast är tvåsiffrig någon gång alls. Efter ett stadigt regn borde temperaturen krypa upp ett par grader, men då höjs ju också vattennivån.
För jag förmodar att du har ett vad i åtanke och därav din fråga. Jag brukar behålla kängorna på när jag vadar, för annars domnar fötterna bort direkt i det kalla vattnet. Kängorna ger också välbehövlig stabilitet om vattentrycket är stort.
häpp / Filiokus
Måste bara flika in, än fast vi inte är helt på det klara med vilket syfte frågeställaren hade med sin fråga: En fotbeklädnad som passar den som tänkt vada mycket är multisportsko och neoprensocka. Normalt vandrar jag med det på fötterna. När det sedan är dags att skrida till vad är det bara att klafsa i. Neoprenstrumpan fungerar som en våtdräkt runt foten och håller värmen länge och väl. Är vadet djupare än ankeln är det vaden man börjar frysa om istället.
[Bara ett tips. Kängor har sina fördelar också. Alla är vi olika och har olika behov. osv.
]Måste bara flika in, än fast vi inte är helt på det klara med vilket syfte frågeställaren hade med sin fråga: En fotbeklädnad som passar den som tänkt vada mycket är multisportsko och neoprensocka. Normalt vandrar jag med det på fötterna. När det sedan är dags att skrida till vad är det bara att klafsa i. Neoprenstrumpan fungerar som en våtdräkt runt foten och håller värmen länge och väl. Är vadet djupare än ankeln är det vaden man börjar frysa om istället.
[Bara ett tips. Kängor har sina fördelar också. Alla är vi olika och har olika behov. osv.
Tja, men erkänn att kängan är överlägsen att vada i så länge den inte läcker in vatten - torrt och varmt, betydligt mer stabilt och med mindre klämrisk. Med högskaftade kängor och rekorderliga mextex-byxor av utpräglat tungpackarstuk blir det för det mesta också bara att "klafsa på", men med den skillnaden att fötterna fortsätter vara torra, varma och trygga!
Knepig
fråga.
Vid kallt väder kan det paradoxalt vara varmare i vattnet då avsmältningen då är lägre från glaciärerna. Men det är som sagt rejält kallt vatten i en glaciärälv.
Temperaturen + 8 grader är intressant för ca under den temperaturen så registrerar huden inte några nervimpulser. Men samtidigt så vidgas blodkärlen vid den temperaturen och blodflödet släpps på vilket värmer upp huden och då får man ont i fötterna. Så pendlar temperaturen och smärtan/avdomningarna fram och tillbaka.
Thure
fråga.
Vid kallt väder kan det paradoxalt vara varmare i vattnet då avsmältningen då är lägre från glaciärerna. Men det är som sagt rejält kallt vatten i en glaciärälv.
Temperaturen + 8 grader är intressant för ca under den temperaturen så registrerar huden inte några nervimpulser. Men samtidigt så vidgas blodkärlen vid den temperaturen och blodflödet släpps på vilket värmer upp huden och då får man ont i fötterna. Så pendlar temperaturen och smärtan/avdomningarna fram och tillbaka.
Thure
Härligt med lite känga-vs.-lågsko-diskussion så här en helg i maj.Så länge man håller sig torr har kängan fördelar, det kan jag hålla med om. Men risken att bli blöt är hela tiden överhängande tycker jag. En blöt känga, eller blöta strumpor och sockar förändrar med ens förutsättningarna för en behaglig vandring. Men lågskokonceptet är du bekväm i vilket fall. Hemligheten är att det är bekvämt att vara våt om foten. Hur konstigt det än kan låta för en gammal torrfots-vandrare, så kan det faktiskt vara så. Och tro mig, jag har en hel del mil bakom mig som kängvandrare. (Nota bene: detta är min upplevelse plus en del andras upplevelser, därmed inte sagt att det med nödvändighet måste vara något allmängiltigt).
En annan aspekt på skovalet är att jag ofta blev för varm i min känga. För att klara sig från skavsår krävdes dubbla sockor. När väl temperaturen stigit i kroppen efter ett längre marschpass kunde jag känns hur foten bultade i skon och ville befrias. Under rasterna var det därför ofta nödvändigt att ta av skon och strumporna och (inte sällan) kyla dem i någon jokk. Med lågskoalternativet håller foten en behaglig temperatur under hela vandringen.
- precis; de chanserna kan man inte låta gå förbi!
Ok, om du säger det så - får väl prova nån gång. Min skepcis bygger nog mest på erfarenheten att mina fötter håller bättre när de är torra. Skavsår får jag aldrig, däremot kan blåsorna komma krypande vid lång och hård belastning om jag slarvar med strumpbytena.
Jag tar alltid av kängor och strumpor när jag rastar, däremot blöter jag ogärna ner fötterna under dagen.
- precis; de chanserna kan man inte låta gå förbi!
Ok, om du säger det så - får väl prova nån gång. Min skepcis bygger nog mest på erfarenheten att mina fötter håller bättre när de är torra. Skavsår får jag aldrig, däremot kan blåsorna komma krypande vid lång och hård belastning om jag slarvar med strumpbytena.
Jag tar alltid av kängor och strumpor när jag rastar, däremot blöter jag ogärna ner fötterna under dagen.
Det är väl värt att prova, tycker jag. Midsommarhelgen 2007, då jag fortfarande bodde i Umeå, köpte jag ett par Salomon XA 3D Pro och körde upp till Ammarnäs. Men en packning för några dagar började jag traska upp längs Vindelälvens strand mot Vitnjul. Till en början gick jag på de utlagda spängerna för att undvika att bli blöt. När jag efter att ha förlikats med själva idén med vandringen, att testa lågskor i fjällen, tog jag den bekvämaste vägen, oavsett om det var vattenpölar i vägen eller inte. Efter det första steget som följdes av en blöt fot reagerade jag instinktivt med en lätt skräckblandad känsla: "nu var det kört, min fot var blöt, jag hade brutit mot det mest helgade av alla sakrament - att foten i alla sammanhang ska hållas torr". När jag ändå fortsatte och insåg att det var rätt bekvämt med blöt fot, förändrades mitt fjällvandrande radikalt. På något sätt kändes det som en befrielse, hur patetiskt det än kan låta.
Det är min historia och likt en nyfrälst uppmanar jag alla att testa.
Det bör dock i sammanhanget påpekas att fjällen är desamma, oavsett skoval.
Det bör dock i sammanhanget påpekas att fjällen är desamma, oavsett skoval.
Just, och
i Videt kan ingen höra dig skrika
Nej, där är du utelämnad åt ditt öde. Men jag var och klämde mig fram i Sarvesvagges östra delar förra hösten med videsnår av rang. Skovalet höll måttet även där. Visst kunde man i vissa fall önskat sig riddarstövlar, pansarskor eller något liknande, men det är ju en avvägning och har man endast kortskaftade kängor är inte så mycket vunnet i termer av skydd och stabilitet , tycker jag.Hur var det förresten, har du rundat Pielloriehppe än? Visst hade du sådana planer?
Liknande trådar
Liknande trådar
Njutvandringar att längta till
Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg