Teleskopstav

[pfjell]

Spara 800 spänn

Två stavar är bra vid vad och på stenskravel. Men för den som till äventyrs inte vill punga ut med 850 kr för ett par stavar med inbyggd fjädring, och som kan försöka nöjet att karva i en björkstav, vill jag rekommendera stavar av det klassiska skidstavsmaterialet: bambu. Lätta och starka.
Bambukäppar finns på trädgårdsbutiken i 2 meters längder. Kapa till ca axellängd. Höjden justeras sen enkelt genom att flytta handen. Fjädring erhålles (oftast) av underlaget. Priset? ca 25 kr styck.

Pär

 

[joru]

Re: Re: Jag är beredd att svara 'ja'...

Huromhelst så tycker jag att det florerar väldigt mycket "glädjesiffror" när det gäller förbränning vid stavgång...

Jag håller med!

Tar man istället stavarna och letar upp en schysst slalombacke och sätter iväg uppför backen, med full kraft, så är det nåt helt annat. Sån träning ger grym träning av den centrala kapaciteten (dvs distribution av syre från lungor ut i muskelfibrer).

(klipp)

/Håkan

Precis, när man säger att stavgång drar upp mot 40 % mer energi talar man om stavgång som träningsform. Då går man med väldigt korta stavtag i en frekvens som ligger långt över vad man gör t ex vid skidåkning.

Vid fjällvandring använder åtminstone jag stavarna primärt som balanshjälpmedel och frekvensen blir ungefär som vid skidåkning d v s betydligt färre antal stavtag än steg. Jag har aldrig fått träningsvärk eller upplevt att jag förbrukat märkbart mer energi med en sådan användning.

Mvh,

J

 

[il C]

stavar

ett par stavar behöver inte kosta 800 sek!
jag tror mitt par Gipron kostar 3-400.
Jag änvänder dem hela tiden utom när jag behöver använda händerna, men vid lätta passager
stödjer jag knappast på dem, de bara dinglar lite lojt.
I stenig, rutschig och blockig terräng är jag beroende
av dem. Vad ä'r ytterst sällan aktuellt, men
de är bra att känna av strömmen med. Om det t ex är svårt
att sätta dem i botten har man nog valt fel ställe.

En sak att tänka på är reservspetsar, eftersom hylsan ofta slits så att spetsarna trillar ur efter ett tag.
Mellan mina två senaste vandringar (Korsika och
Havsalperna) kunde jag på självhushållet på en gite d'etape
stoppa stavarna i kokande vatten
och efter cirka 10 minuter vrida loss de gamla spetsarna och sätta på nya.

Ute på fjället är förstås operationen lite svårare.

il C.

 

[joakimr]

Teleskopstavar vs Public Service

...Jag måste få ställa frågan.Är ett avslöjande program som Plus alltid 100 % objektivt, eller kan även dessa i sig seriösa journalister drivas av att få, vad man skulle kunna kalla, ett högt uppmärksamhetsintresse...

Lite Off-Topic, men ändå. Svar på frågan om objektivitet. Public Service (SVT, SR) är alltid 100% objektivt, eftersom ingen gör någon som helst vinst på att uppmärksammas. Public Service program sätter alltid dig, licensbetalaren, i fokus för att få en opartisk analys om vad som händer...
-Ironi?

Kan man lita helt på ett par teleskopstavar. Är det inte bara flera svaga länkar som kan gå sönder i en sån stav?

 

[il C]

gå sönder?

teleskopstavar har fördelen att kunna justeras;
är de tredelade är de också lätta att packa på säcken.

De kan gå sönder vid maximal otur. Jag fastnade en gång med en stav i en rhododendronbuske, drog loss
den, varvid yttersta leden drogs ur och knäcktes vid
själva expandermekanismen. Detta gick att laga nödtorftigt med åtskilliga varv textiltejp, men givetvis minskade stavens flexibilitet.

detta är det enda som hänt mig under 13 år, utom att
spetsarna trillar ur.

il C.

 

[JMel]

Stavar vid vad

Ger verkligen två skidstavar bättre stabilitet än en grov och lång björkstav vid svåra vad och tung packning? (Björkstaven ska vara så lång att man kan hänga på den med bred tvåhandsfattning och så pass grov att den håller för ett plötsligt tryck om man håller på att ramla.)

 

[Håkan K]

Re: Stavar vid vad

Ger verkligen två skidstavar bättre stabilitet än en grov och lång björkstav vid svåra vad och tung packning? (Björkstaven ska vara så lång att man kan hänga på den med bred tvåhandsfattning och så pass grov att den håller för ett plötsligt tryck om man håller på att ramla.)

Även jag har funderat på det och slutligen kommit fram till att:
- man har 4 stödpunkter (mindre tyngd på varje vid vad)
- teleskopstavar som är maximalt förlängda bör räcka vid vad
- 2 teleskopstavar är lättare än en "björkstock"

Jag har dock inte gått över till stavar än, årets vandring är inställd p g a tillökning i familjen, och därmed är det ingen brådska. Nästa år blir det väl Sarek, med en ettåring...

/Håkan

 

[mr.murphy]

Provar i år

Hej
Jag tänkte förförstagången prova med stavar på min fjällvandring. Gjorde ett litet test på skåneleden i våras och när det var väg så känmdes stavarna jobbiga och löjliga men när det blev nedför och balans stigar så övervägde det att jag beslutade att bojkotta björkstaven och satsa på stavarna men känns i hjärtat att inte ha en Riktig vandrarkäpp!! Det negativa är att man inte kan hänga och vila på stavarna som en längre käpp men med tanke på mitt instabila knä så är tryggheten viktigare. Jag återkommer efter vandringen med "resultat" (http://akka.sida.nu)
Ps förbränningen är max 20% mera än utan stav och annars går man ju med en stav så då borde det bli max 10%...........eller??