Tältregler?

[avslutad210712]

2: Om man som man anser att jämlikhet i samhället även innefattar kroppsarbete.

äntligen, jämlikhet skall även innefatta att bära skittunga grejer som stenar å andra tunga prylar!!

Där har jag en stenhård!!! regel - vill hon ha med sig (små)stenar hem från fjället (vilket hon ibland vill..) så får hon f*n i mig också bära dem själv.

 

[avslutad210712]

...
Vid rast plockar jag fram kök/mat medan hon stretchar.
Hon hämtar vatten medan jag lagar maten.
Efter mat diskar hon medan jag stretchar (på rygg på liggunderlaget;-) )
...

Låter väldigt likt vår arbetsfördelning förutom att vi inte stretchar. Däremot brukar jag "meditera" ett tag på liggunderlaget efter maten ifall det är fint väder

Tältresning och nertagning gör vi för det mesta tillsammans och inplockningen i tältet blir oftast "var-och-en-tar-sitt" och köksutrustning och liknande plockar jag in eftersom det skall ligga på min sida så jag kan koka en kopp kaffe på kvällen.

 

[avslut1102]

Ordning och reda ska det vara. En bra regel som jag lärde mig i lumpen är att du inom några sekunder i komplett mörker ska hitta de nödvändigaste prylarna. Enklast är att dela upp uppgifterna och exempelvis låta en person alltid laga maten. Då får den personen teknik på att göra just det och det går mycket snabbare... även det lärde jag mig i lumpen.

Eller kan man göra som jag gör när jag vandrar med min pappa. Vi reser tältet tillsammans, sen går han och lägger sig och jag fixar med allt annat. Det blir en hel del sysslor, men inga bråk och min pappa orkar gå mycket längre/tuffare under dagen.

 

[Strykarräven]

Ordning och reda ska det vara. En bra regel som jag lärde mig i lumpen är att du inom några sekunder i komplett mörker ska hitta de nödvändigaste prylarna. Enklast är att dela upp uppgifterna och exempelvis låta en person alltid laga maten. Då får den personen teknik på att göra just det och det går mycket snabbare... även det lärde jag mig i lumpen.

Just det! Därför får min sambo alltid laga maten medan jag pillar med dom häftiga teknologiska prylarna, som jag lärde mig av farsan när jag var liten. På det sättet kan hon inte byta en glödlampa, och jag kan inte koka en Varma Koppen utan att bränna fast...

Är det inte snarare så att det mesta (allt?) man gör ute är så tekniskt enkelt att man snabbt lär sig det, och att det är en fördel att kunna allt. Hur mycket bättre "teknik" får den där personen som alltid lagar maten, jämfört med om man turas om? Det är ju inte direkt gourmetkost, och hur fort kokar man en liter vatten eller skruvar fast ett Pocketrocket?

Nä, vi gör det mesta tillsammans. Det blir trivsammare så, och man lär av varandra. Det är märkligt hur många småknep det finns (jfr tråden "Våra bästa fjällvandringstips") för att underlätta vardagen ute. Dessutom blir det aldrig tjafs om vem som ska göra vad, eftersom vi båda är lika duktiga/dåliga. Behöver jag tvätta mitt stinkande underställ så lagar hon maten, och vill hon sova i solen så diskar jag. Regler? Vi är ju för bövelen vuxna, och det är kanske en insikt som man lär sig väl så bra även om man inte gjorde lumpen...

Och att sprida ut grejer i tältet, ja, det är lite mer frestande nu när man har GT-absid. För att torka kläder, ffa. Annars ser jag inget skäl till att strö saker runt sig, och det enda jag tappat under mina vandringar sammantaget är - en visp. En sån där lätt-tappad mikrovisp som väger 10 gram och är helt onödig.
Nej förresten, en mössa har jag tappat när jag var och sprang i Abiskotrakten och skadade knäet. Då hittade jag någon annans mössa, och drog en plastpåse utanpå. Felet är väl att vi idag är vana att ha för många grejer att hålla reda på, eller en morsa som hjälper oss.

 

[Almgren]

Hur gör ni om ni sen vandrar med någon annan än den ni brukar? Stormöte innan med uppdelning av områden?

Nä, jag sköter mitt och förutsätter att ingen lägger sig i hur. Sen får den eller de jag vandrar med sköta sitt. Brukar fungera bra.

Christian

 

[Raskesven]

Vi vandrar oftast två stycken. Utsagda ansvarsområden rör bara kåtans uppsättning och nertagning samt matlagning.

Medan jag börjar mäta upp och sätta ner markpinnarna ordnar kamraten kåtans mittstång, tar fram golvet och bär fram några stenar. När kåtan är utlagd häktar han på kåtans spännremmar, och jag bankar ner dem efterhand. Jag trycker upp kåtan med mittstången, släpper in kamraten med golvet, stänger och spänner alla remmar mm. och jagar stenar medan han knäpper in golvet. Ryggorna slängs in och kamraten går och hämtar vatten medan jag ordnar sista steningen. När jag går in i kåtan ligger påsen ned mygggnätsdörr och myggnät för toppen utlagda och jag trycker dit dem. En rutin som fungerar bra utan snack, och en rutin vi vill ha då vädret kan vara uselt.

Frukost lagar jag alltid, medan kamraten brer dagens gåsmörgåsar. Vandrarkamraten ordnar gourmetmiddagarna med egentorkat. Jag ordnar de vattenuppkok som typ Real kräver, och kvällsmålen. Kaffe är mitt ansvarsområde och inget jag släpper ifrån mig.

Apotek och hygienartiklar är personliga. Reparationsgrejer ligger alltid på samma plats, och det gäller annat också så det lätt och snabbt hittas även i mörker.

Raskesven

 

[avslutad210712]

Ordning och reda ska det vara. En bra regel som jag lärde mig i lumpen är att du inom några sekunder i komplett mörker ska hitta de nödvändigaste prylarna. Enklast är att dela upp uppgifterna och exempelvis låta en person alltid laga maten. Då får den personen teknik på att göra just det och det går mycket snabbare... även det lärde jag mig i lumpen.

Eller kan man göra som jag gör när jag vandrar med min pappa. Vi reser tältet tillsammans, sen går han och lägger sig och jag fixar med allt annat. Det blir en hel del sysslor, men inga bråk och min pappa orkar gå mycket längre/tuffare under dagen.

Nu brukar det inte vara så mörkt där jag tältar oavsett om det är i fjällen eller kusten

 

[rossi]

Jag gör allt, då vet jag att det blir gjort.

 

[Mezzner]

Håller med föregående talare, särskilt gäller det när jag är ute ensam.

För övrigt brukar vi köra med en annan metod när vi är två eller flera. Då brukar vi prata med varann och komma överens om vad som behöver göras i den mån detta inte är uppenbart eller saknar betydelse.

Det kan verka lite som kuddkurs vid en teoretisk beskrivning så här, men det brukar faktiskt funka och har den fördelen att det kan anpassas för extraordinära händelser. En sak vi inte pratar om, utan sorterar under uppenbar ansvarsfördelning är sjukvärdstjänsten. Där kör vi så att den som inte är medvetslös ringer 112 och är sjukvärdsansvarig. Det kan verka lite inkonsekvent, men jag var heller inte så imponerad under min värnplikt.

 

[alven]

Håller med föregående talare, särskilt gäller det när jag är ute ensam.

För övrigt brukar vi köra med en annan metod när vi är två eller flera. Då brukar vi prata med varann och komma överens om vad som behöver göras i den mån detta inte är uppenbart eller saknar betydelse.

Det kan verka lite som kuddkurs vid en teoretisk beskrivning så här, men det brukar faktiskt funka och har den fördelen att det kan anpassas för extraordinära händelser. En sak vi inte pratar om, utan sorterar under uppenbar ansvarsfördelning är sjukvärdstjänsten. Där kör vi så att den som inte är medvetslös ringer 112 och är sjukvärdsansvarig. Det kan verka lite inkonsekvent, men jag var heller inte så imponerad under min värnplikt.

Herregud Mezzner, du menar väl inte att ni pratar med varandra när ni är ute?!?! Då kan ju den lede fi höra er ju!

 

[Mezzner]

Haha, det är väl bara när man jagar man behöver vara tyst? När man krigar är väl inte fi inom hörhåll...

(Nu var jag vääldigt hypotetisk dessutom.)

 

[Strykarräven]

...den som inte är medvetslös ringer 112 och är sjukvårdsansvarig. Det kan verka lite inkonsekvent, men jag var heller inte så imponerad under min värnplikt.

*asgarv!