Tack för allas synpunkter, tankar o tips. Det var otroligt välkommet.
Nu känner jag mig mer orienterad o har en månad på mig att provvandra med olika alternativ.
Ett alternativ är alltså att ha kameran lättillgänglig, då fotar jag nog mer. Det är rätt tänkt. Placering på magen är att föredra. Också rätt tänkt, tror jag. Jag har en liten väska hängandes över axeln (påhängd efter ryggsäcken) och däri skulle jag kanske få plats med kameran. Ska kolla det. Jag går ju med stavar så alternativet att ha kameran i handen blir kanske svårt då.
Min ixus tänker jag nog ändå ha med. Den har jag i ena byxfickan med handledssnöret hängandes utanför. Då är det superlätt att dra fram snabbt o plåta.
Jo, det tar längre tid för mig att fota med en systemkamera. Jag är inte kameravan, än, o kan inte alla tusen funktioner. Jag övar så mycket jag kan men ibland räcker inte det. Det är ju klart, använder jag mig av auto på systemkameran, går det väl hyfsat fort också, men ibland vill jag ju ändå utnyttja systemkamerans funktioner o finesser o då tar det lite längre tid. Fast min systemkamera är riktigt snabb, tycker jag.
Min man känner mig väl o jag förstår hans tanke. Risken är att jag faktiskt inte kommer fram i tid. Eftersom jag vandrar längs en pilgrimsled så ”fuskar jag”. Dvs jag tar in på härbärgen och äter på restauranger och lagar mat i härbärgets kök. Det innebär att jag har tider att ”passa” när jag är ute. Det innebär också att jag inte behöver bära på tält o kök därav den lätta packningen. Jag vill gärna gå ca 20 km om dagen o ändå komma fram i hyfsad tid på eftermiddagen. Så jag förstår vad min man menar. Fast om jag nu vill fotografera, så får jag väl komma sent o ringa o förvarna. Det brukar ju också kunna gå.
Sista frågan sved ganska ordentligt: Är inte mina vandringsturer värda bra bilder? Ajaj. Det gjorde ont! Klart de är värda bra bilder…
Och nej, min man får inget ansvar över mina bilder…. Hahahah. Han ska ju inte ens med. Han ska bygga altan till huset när jag är borta….
Och nu smyger sig tankarna på… jag kommer nog att reta mig om jag nu inte tar med mig systemkameran. Det är ju första o sista gången jag går den delen av leden där. Och vid flertalet andra tillfällen när jag varit iväg o bara haft min Ixus med mig, så har jag retat mig till max att systemkameran låg hemma.
Jag håller er uppdaterad över hur jag gör. Och än en gång: tusen tack för att ni delade med er av era tankar, tips och erfarenheter och inte minst länkar o bilder.
//Åsa
Nu känner jag mig mer orienterad o har en månad på mig att provvandra med olika alternativ.
Ett alternativ är alltså att ha kameran lättillgänglig, då fotar jag nog mer. Det är rätt tänkt. Placering på magen är att föredra. Också rätt tänkt, tror jag. Jag har en liten väska hängandes över axeln (påhängd efter ryggsäcken) och däri skulle jag kanske få plats med kameran. Ska kolla det. Jag går ju med stavar så alternativet att ha kameran i handen blir kanske svårt då.
Min ixus tänker jag nog ändå ha med. Den har jag i ena byxfickan med handledssnöret hängandes utanför. Då är det superlätt att dra fram snabbt o plåta.
Jo, det tar längre tid för mig att fota med en systemkamera. Jag är inte kameravan, än, o kan inte alla tusen funktioner. Jag övar så mycket jag kan men ibland räcker inte det. Det är ju klart, använder jag mig av auto på systemkameran, går det väl hyfsat fort också, men ibland vill jag ju ändå utnyttja systemkamerans funktioner o finesser o då tar det lite längre tid. Fast min systemkamera är riktigt snabb, tycker jag.
Min man känner mig väl o jag förstår hans tanke. Risken är att jag faktiskt inte kommer fram i tid. Eftersom jag vandrar längs en pilgrimsled så ”fuskar jag”. Dvs jag tar in på härbärgen och äter på restauranger och lagar mat i härbärgets kök. Det innebär att jag har tider att ”passa” när jag är ute. Det innebär också att jag inte behöver bära på tält o kök därav den lätta packningen. Jag vill gärna gå ca 20 km om dagen o ändå komma fram i hyfsad tid på eftermiddagen. Så jag förstår vad min man menar. Fast om jag nu vill fotografera, så får jag väl komma sent o ringa o förvarna. Det brukar ju också kunna gå.
Sista frågan sved ganska ordentligt: Är inte mina vandringsturer värda bra bilder? Ajaj. Det gjorde ont! Klart de är värda bra bilder…
Och nej, min man får inget ansvar över mina bilder…. Hahahah. Han ska ju inte ens med. Han ska bygga altan till huset när jag är borta….
Och nu smyger sig tankarna på… jag kommer nog att reta mig om jag nu inte tar med mig systemkameran. Det är ju första o sista gången jag går den delen av leden där. Och vid flertalet andra tillfällen när jag varit iväg o bara haft min Ixus med mig, så har jag retat mig till max att systemkameran låg hemma.
Jag håller er uppdaterad över hur jag gör. Och än en gång: tusen tack för att ni delade med er av era tankar, tips och erfarenheter och inte minst länkar o bilder.
//Åsa