Den här texten är ursprungligen ett svar på ett mail jag fick från en kille som ville veta vad jag tycker om Point 65N. Nu när jag läser igenom svaret jag skickade honom, så inser jag hur mycket fint, viktigt, förståndigt och tänkvärt jag fått ihop. ![Smile :) :)]()
Därför publicerar jag det även publikt!
Hej!
Jag är också nybörjare. Paddlade första gången i våras!
Jag har i och för sig haft segelbåtar förr, så viss, användbar, sjökänsla har jag ju i alla fall fått under årens lopp.
Nåväl, vad skall jag skriva egentligen?..
Du frågar efter svagheter. Jag har inget att jämföra med på grund av ovan nämnda, så några relativa omdömen är omöjliga att ge.
Däremot, kan jag väl prestera några absoluta![Smile :) :)]()
Spontant, kan jag påstå, att jag inte upplever något hos den här kajaken som direkt stör mej när jag använder den.
Alltså, exempelvis att den skulle kännas rank, svårmanövrerad, tungpaddlad, ostadig i kursen eller så. Funktionen hos roder eller kvalitet i övrigt håller sådan nivå, att inte heller detta tar min uppmärksamhet från själva paddlandet.
Men, det är väl som med det mesta: Om man börjar jämföra med annat, så uptäcker man säkert att vissa egenskaper kan vara mycket bättre [Eller, kanske att ALLT är bättre hos 20-tusenkronorskajaken?..
]
Många snackar om "havskajak", "skärgårdskajak" och allt vad det nu heter. Eller påstås heta.
Dessa uttryck är definitivt inga fastställda begrepp, som skulle innebära vissa egenskaper eller karaktärsdrag hos en viss kajak eller "kajaktyp". Dessutom, så surras det emellanåt rätt friskt, om ifall det SKALL heta si eller så, eller om den eller den kajaken är en sån eller sån typ.
Det är ju helt ointressant! Begreppen är ju inte fastställda!
Jag menar, eftersom den som läser utgår från SIN uppfattning av vad begreppet innebär och inte från vad skrivaren lägger i begreppet. Läsaren känner ju inte till det! Det är istället direkt vilseledande!
Jag skulle vilja kalla kajaker med vattentäta skott och luckor stora nog för tält och kök för CAMPINGKAJAKER! Det är ett mer konkret begrepp. Det innebär ju att man kan sticka ut på camping med den!
[Vad innebär "Hav", "Kust", "Insjö", "Lugnt eller hårt väder", "Vågor", "Vind" ?..
]
Point 65N är en CAMPINGKAJAK.
Jag har läst att den är lite tung. Jag tror den väger 25 kilo i det utförande jag har, dvs flatbottnad, 82 cm sittbrunn och fikalucka.
Det finns ju ungefär lika stora båtar som väger 23 kilo. Dom kanske skall klassas som lätta?
Större skillnader är det nog aldrig. Och dessa skillnader är det befängt att snacka om!
Om en kajak med full last väger 102 eller 104 kilo skulle förmodligen även en snävsynt, kalenderbitande paddel-taliban betrakta som egalt!![Smile :) :)]()
Ja, jo. Visst, man kan ju beställa kolfiberbåtar som väger 18-19 kilo för tretti eller trettifemtusen. Då blir ju den "förbaskade skillnaden" uppemot sju kilo! Tänk: 104 kilo eller 97... Det bara MÅSTE vara värt några extra tiotals tusenlappar. Eller hur?![Smile :) :)]()
Två, tre kilo hit eller dit, kan möjligen vara märkbart om man skall bära båten en längre bit på axeln eller baxa upp den på ett biltak. Men det handlar ju även om HUR man gör.
Lika befängt är det att snacka om huruvida en viss båt toppar någon halv knop mer än en annan!
Väsentligare är hur ansträngande det är för en viss person att driva fram båten.
Då måste man emellertid ta med så många olika aspekter, att det blir helt oöverskådligt att jämföra olika båtar! [Paddel, paddelteknik, sittställning, individuell anpassning mellan kajak och paddlare etc etc.]
Point 65N har "keepers". Alltså fotstöd i sidorna. Dessa är reglerbara och dubblerar som styranordning för rodret. Vissa menar att det är en olämplig lösning, när man tar i och måste ta spjärn med fötterna. Då påverkas ju rodret och båten ringlar fram!
Det är helt riktigt.
Därför tar jag inte spjärn med fötterna, när jag tar i. Jag tar spjärn med knäna/nederdelen av låren. Det medför dessutom att jag får en mer effektiv koppling till kajaken. Dessutom kopplar jag ännu bättre till båten om jag lutar mej en aning framåt, bort från ryggstödet.
Ekipaget blir bara ledat i en punkt: Midjan. Midjeleden blir rörligare och effektivare av att ryggen är fri från ryggstödet, dessutom.
Point 65 N har packluckor i gummi.
Packluckor i gummi är en enkel, oöm och sannolikt billig lösning. Packluckor i glasfiber med känsliga tätningar och spännremmar är kanske snyggare, och säkert mycket dyrare. Det är inte alltid dyrare är bättre! Det kan vara krångligare, känsligare och sämre lika gärna!
Då båten kränger, så uppstår momentana spänningar i skrov och däck. Dessa spänningar KAN påverka tätningen mot en stum lucka. En gummiluckas tätningsförmåga mot en fläns påverkas inte av detta.
Min modell har en lite utdragen akter under vattenlinjen. Man skulle kunna säga att det formats en liten integrerad skädda, fast bakåt inte neråt. Det bidrar sannolikt till större kursstabilitet. Jag kan paddla med rodret uppfällt utan att båten ringlar och beter sej. Den utdragna aktern gör nog att båten blir tyngre att vrida runt sin egen axel, dvs svänga utan fart. Jag paddlar mer eller mindre rakt fram 99,9 % av tiden och baxar i trånga utrymmen resterande tid. Så det är ju en smaksak vad man prioriterar!![Smile :) :)]()
Point 65 N har en sits i glasfiber som sitter med fyra skruvar. Den går inte att justera utan att man borrar nya hål. Alla kanske inte gillar den sitsen. Den kan man säker ganska enkelt byta ut till något dyrare (och bättre?).
Man behöver ju inte köpa en dyrare kajak bara för sitsens skull!
Själv sitter jag på en bit liggunderlag. Då glider jag inte omkring och får en stummare koppling till kajaken. Dessutom viker jag underlaget runt en paddelflottör av cellplast som ligger under låren.
Rodret är kraftigt. Det är ett släproder, som alltså slår upp om man skulle paddla över en sten eller så.
Vissa kajaker har rodret i botten. Även om det inte sticker ner under köllinjen, så blir det mycket känsligt, då man skall skjuta ut kajaken från en grund strand!
Argumentet det senare har hela roderytan är i vattnet, och därför är effektivare, inte drar ner luftvirvlar som stör funktionen, tänker jag inte kommentera. Den som undrar varför kan läsa det i mina tankar om kajakvikt och toppfart här ovan.![Smile :) :)]()
När jag paddlar den här kajaken, så tänker jag inte så mycket på den överhuvudtaget. Jag ägnar mej åt naturupplevelsen istället.
Javisst, ja. Däck och skrov är fogade med glasfiberremsor ut- och invändigt. Den yttre fogen täcks av en svart remsa. Detta skulle kunna göras snyggare för några tusenlappar till...
![Smile :) :)]()
Strmbrg,
Därför publicerar jag det även publikt!
Hej!
Jag är också nybörjare. Paddlade första gången i våras!
Jag har i och för sig haft segelbåtar förr, så viss, användbar, sjökänsla har jag ju i alla fall fått under årens lopp.
Nåväl, vad skall jag skriva egentligen?..
Du frågar efter svagheter. Jag har inget att jämföra med på grund av ovan nämnda, så några relativa omdömen är omöjliga att ge.
Däremot, kan jag väl prestera några absoluta
Spontant, kan jag påstå, att jag inte upplever något hos den här kajaken som direkt stör mej när jag använder den.
Alltså, exempelvis att den skulle kännas rank, svårmanövrerad, tungpaddlad, ostadig i kursen eller så. Funktionen hos roder eller kvalitet i övrigt håller sådan nivå, att inte heller detta tar min uppmärksamhet från själva paddlandet.
Men, det är väl som med det mesta: Om man börjar jämföra med annat, så uptäcker man säkert att vissa egenskaper kan vara mycket bättre [Eller, kanske att ALLT är bättre hos 20-tusenkronorskajaken?..
Många snackar om "havskajak", "skärgårdskajak" och allt vad det nu heter. Eller påstås heta.
Dessa uttryck är definitivt inga fastställda begrepp, som skulle innebära vissa egenskaper eller karaktärsdrag hos en viss kajak eller "kajaktyp". Dessutom, så surras det emellanåt rätt friskt, om ifall det SKALL heta si eller så, eller om den eller den kajaken är en sån eller sån typ.
Det är ju helt ointressant! Begreppen är ju inte fastställda!
Jag menar, eftersom den som läser utgår från SIN uppfattning av vad begreppet innebär och inte från vad skrivaren lägger i begreppet. Läsaren känner ju inte till det! Det är istället direkt vilseledande!
Jag skulle vilja kalla kajaker med vattentäta skott och luckor stora nog för tält och kök för CAMPINGKAJAKER! Det är ett mer konkret begrepp. Det innebär ju att man kan sticka ut på camping med den!
[Vad innebär "Hav", "Kust", "Insjö", "Lugnt eller hårt väder", "Vågor", "Vind" ?..
Point 65N är en CAMPINGKAJAK.
Jag har läst att den är lite tung. Jag tror den väger 25 kilo i det utförande jag har, dvs flatbottnad, 82 cm sittbrunn och fikalucka.
Det finns ju ungefär lika stora båtar som väger 23 kilo. Dom kanske skall klassas som lätta?
Större skillnader är det nog aldrig. Och dessa skillnader är det befängt att snacka om!
Om en kajak med full last väger 102 eller 104 kilo skulle förmodligen även en snävsynt, kalenderbitande paddel-taliban betrakta som egalt!
Ja, jo. Visst, man kan ju beställa kolfiberbåtar som väger 18-19 kilo för tretti eller trettifemtusen. Då blir ju den "förbaskade skillnaden" uppemot sju kilo! Tänk: 104 kilo eller 97... Det bara MÅSTE vara värt några extra tiotals tusenlappar. Eller hur?
Två, tre kilo hit eller dit, kan möjligen vara märkbart om man skall bära båten en längre bit på axeln eller baxa upp den på ett biltak. Men det handlar ju även om HUR man gör.
Lika befängt är det att snacka om huruvida en viss båt toppar någon halv knop mer än en annan!
Väsentligare är hur ansträngande det är för en viss person att driva fram båten.
Då måste man emellertid ta med så många olika aspekter, att det blir helt oöverskådligt att jämföra olika båtar! [Paddel, paddelteknik, sittställning, individuell anpassning mellan kajak och paddlare etc etc.]
Point 65N har "keepers". Alltså fotstöd i sidorna. Dessa är reglerbara och dubblerar som styranordning för rodret. Vissa menar att det är en olämplig lösning, när man tar i och måste ta spjärn med fötterna. Då påverkas ju rodret och båten ringlar fram!
Det är helt riktigt.
Därför tar jag inte spjärn med fötterna, när jag tar i. Jag tar spjärn med knäna/nederdelen av låren. Det medför dessutom att jag får en mer effektiv koppling till kajaken. Dessutom kopplar jag ännu bättre till båten om jag lutar mej en aning framåt, bort från ryggstödet.
Ekipaget blir bara ledat i en punkt: Midjan. Midjeleden blir rörligare och effektivare av att ryggen är fri från ryggstödet, dessutom.
Point 65 N har packluckor i gummi.
Packluckor i gummi är en enkel, oöm och sannolikt billig lösning. Packluckor i glasfiber med känsliga tätningar och spännremmar är kanske snyggare, och säkert mycket dyrare. Det är inte alltid dyrare är bättre! Det kan vara krångligare, känsligare och sämre lika gärna!
Min modell har en lite utdragen akter under vattenlinjen. Man skulle kunna säga att det formats en liten integrerad skädda, fast bakåt inte neråt. Det bidrar sannolikt till större kursstabilitet. Jag kan paddla med rodret uppfällt utan att båten ringlar och beter sej. Den utdragna aktern gör nog att båten blir tyngre att vrida runt sin egen axel, dvs svänga utan fart. Jag paddlar mer eller mindre rakt fram 99,9 % av tiden och baxar i trånga utrymmen resterande tid. Så det är ju en smaksak vad man prioriterar!
Point 65 N har en sits i glasfiber som sitter med fyra skruvar. Den går inte att justera utan att man borrar nya hål. Alla kanske inte gillar den sitsen. Den kan man säker ganska enkelt byta ut till något dyrare (och bättre?).
Man behöver ju inte köpa en dyrare kajak bara för sitsens skull!
Rodret är kraftigt. Det är ett släproder, som alltså slår upp om man skulle paddla över en sten eller så.
Vissa kajaker har rodret i botten. Även om det inte sticker ner under köllinjen, så blir det mycket känsligt, då man skall skjuta ut kajaken från en grund strand!
Argumentet det senare har hela roderytan är i vattnet, och därför är effektivare, inte drar ner luftvirvlar som stör funktionen, tänker jag inte kommentera. Den som undrar varför kan läsa det i mina tankar om kajakvikt och toppfart här ovan.
När jag paddlar den här kajaken, så tänker jag inte så mycket på den överhuvudtaget. Jag ägnar mej åt naturupplevelsen istället.
Javisst, ja. Däck och skrov är fogade med glasfiberremsor ut- och invändigt. Den yttre fogen täcks av en svart remsa. Detta skulle kunna göras snyggare för några tusenlappar till...
Strmbrg,