Svensk gradering - snart ett minne blott?

[seon]

Pluralism!

Det "svenska" graderingssystemet är inte särskilt svenskt utan möjligen en anpassning av den alpina UIAA-graderingen. UIAA-graderingen används fortfarande i många klättermiljöer, i Tyskland även för sportklättring.
Den franska graderingen har slagit igenom i svensk sportklättring så där är det inte mycket att diskutera.
Att däremot, som i den nya och i övrigt utmärkta Sörmlandsföraren, tabellöversätta etablerad svensk gradering av tradturer till fransk gradering känns litet konstigt.

Det finns många graderingssystem som alla har sina förtjänster och brister. Då klättrare ju är ett
berest folk som med lätthet rör sig mellan UIAA, fransk, brittisk, amerikansk och australiensisk gradering så borde det gå bra att i Sverige leva med två system, det franska för borrbultade sportklätterturer och det "svenska" för allt annat.

 

[markus82]

Re: Pluralism!

...Att däremot, som i den nya och i övrigt utmärkta Sörmlandsföraren, tabellöversätta etablerad svensk gradering av tradturer till fransk gradering känns litet konstigt.

Det finns många graderingssystem som alla har sina förtjänster och brister. Då klättrare ju är ett
berest folk som med lätthet rör sig mellan UIAA, fransk, brittisk, amerikansk och australiensisk gradering så borde det gå bra att i Sverige leva med två system, det franska för borrbultade sportklätterturer och det "svenska" för allt annat.

Ok. Först. Varför känns det konstigt att "svenska tradleder" blir översatta till fransk? Det är fortfarande bara svårighetsgraden som graderas - oavsett säkerhet. Kan man översätta svenska sportleder, så kan man översätta svenska tradturer. Om någon kan argumentera emot detta med andra argument än: "det KÄNNS så" och "men det är ju så det är... liksom", så be my guest.

För att kommentera på andra halvan av det citerade. Nej, det är inte så värst mycket jobb med två system - en del när man än nybörjare - OCH det slutar med att nybörjare blir "tvåspråkiga". Problemet är att jag inte kan förklara för en nybörjare VARFÖR vi har två system. Det finns ingen poäng att skilja på sport och trad (när det gäller svårighetsgraden - vansklighetsgrader är en annan sak).

När det gäller att bevara förstabestigarens ord och tradition, så tycker jag det mest är BS. Det går att översätta, och ett ord hit eller dit ändrar inte leden. Det är fortfarande samma klättring. Det är som om man inte skulle kunna översätta ett svenskt lednamn till ett annat språk... Iofs, i böcker, om en bok är översatt, så är förlaget noga med att säga det. Kanske den gmla graderingen inom parantes? Jag vet inte.

 

[Mezzner]

Ett skäl till att det "känns konstigt" är ju att fransk och svensk gradering inte följs åt i alla avseenden. Eftersom det är lite tätare steg på den franska graderingen blir ju stegen lite förskjutna.

Förvisso så är antagligen det konverteringsfelet inte större än subjektiviteten i varje gradering.

Sen får jag erkänna att jag inte vet om fransk gradering är ren kruxgradering, eller om ledens längd och ihållande karaktär ska vägas in.

Vidare är det ju lite skillnad att klättra med kilar resp quickdraws, även om man inte ska ta hänsyn till säkringssvårigheten, så är det ju ändå så att det blir en teknisk svårighet att lyckas (orka) göra en placering ibland, och det påverkar troligen tradgraderingen ibland (även om det kanske är fel...).
Det kan ju vara så att samma svårigheter kan påverka den franska graderingen, men i någon mån är det ju så att svensk grad idag signalerar att det ska läggas en del säkringar (vilket för all del brukar framgå även på annat sätt i en bra förare).

Det känns ju inte som att det riktigt håller med argumentationen att en övergång till franska grader generellt kommer att vara ett steg i en global harmonisering. Det finns väl otvetydigt många och stora regioner där fransk gradering inte gjort så mycket väsen av sig. Det finns ju faktiskt nån led (kanske flera) i Sverige med brittisk gradering, även om det även anges svensk grad i aktuell förare. Förstebestigaren Leo Holding tyckte antagligen att Sverige behövde harmoniseras lite med imperiet.



[Ändrat av Mezzner 2007-01-08 kl 15:45]

 

[peblin]

Efter att ha läst alla synpunkter i tråden skulle jag vilja veta från nån insatt:

Finns det någon *objektivt sett* fördel med det svenska graderingssystemet gentemot andra system? Då kanske i synnerhet gentemot det franska (eftersom, åtm om vi ser till omröstningen på bloxc, det är det populäraste alternativet). Då menar jag objektiva skillnader mellan systemen i sig som inte har med tradition, känslor och gammal hävd att göra.

Den enda *objektiva* skillnaden jag sett hittills är att det franska är mer granulärt. Om det är bra eller dåligt får nån annan debattera.

 

[Mezzner]

(En parentes bara, det franska systemet är inte populärast i omröstningen annat än på just sportturer.
Endast ca 30% vill ha franska grader på alla leder.

Den populäraste graderingen är franskt på sport, och svenskt på trad och mix.)

 

[sfrge]

Behåll den svenska då....

Egentligen så har det väll ingen betydelse om man använder frask eller svensk gradering. Dessa system visar ju ändå bara den tekniska svårighetsgraden på en led. Med andra ord kan man ju fundera varför den franska graderingen endå har fått fotfästet i vårat avlånga land men det är väll ytterligare nått påfund för att göra alla mer "kontinentala". Någon ovanför här nämnde den jämtlänska graderingen. Jag skulle vilja slå ett litet slag för den graderingen men med en liten ändring.
Bokstaven i det jämtlänska systemet är en s k allvarlighetsgradering där man slagit samman säkringsgrad (hur lätt/svår är leden att säkra) och ihållandegrad (hur ojämn/jämn leden är).
Vill man få en exaktare beskrivning av en led skulle man kunna använda sig av två bokstäver efter varann. En stor bokstav som t.ex beskriver säkringsgrad och en liten bokstav som beskriver ihållandegrad.
Det kanske blir lite mycket siffror och bokstäver men man får endå en ganska bra bild av ledens karaktär.
Som sagt så tycker jag vi gott kan behålla vår svenska gradering med - och + för fingradering och kanske införa en variant av allvarlighetsgradering istället.

 

[mydeza]

Re: Behåll den svenska då....

Egentligen så har det väll ingen betydelse om man använder frask eller svensk gradering. Dessa system visar ju ändå bara den tekniska svårighetsgraden på en led. Med andra ord kan man ju fundera varför den franska graderingen endå har fått fotfästet i vårat avlånga land men det är väll ytterligare nått påfund för att göra alla mer "kontinentala". Någon ovanför här nämnde den jämtlänska graderingen. Jag skulle vilja slå ett litet slag för den graderingen men med en liten ändring.
Bokstaven i det jämtlänska systemet är en s k allvarlighetsgradering där man slagit samman säkringsgrad (hur lätt/svår är leden att säkra) och ihållandegrad (hur ojämn/jämn leden är).
Vill man få en exaktare beskrivning av en led skulle man kunna använda sig av två bokstäver efter varann. En stor bokstav som t.ex beskriver säkringsgrad och en liten bokstav som beskriver ihållandegrad.
Det kanske blir lite mycket siffror och bokstäver men man får endå en ganska bra bild av ledens karaktär.
Som sagt så tycker jag vi gott kan behålla vår svenska gradering med - och + för fingradering och kanske införa en variant av allvarlighetsgradering istället.

Blir inte det som om att använda Engelsk gradering?! Uppfinner vi hjulet igen ?

 

[f94-ave]

Gradering

Den jämtlänska (eller motsvarande amerikanska "movie rating") är principiellt annorlunde än den engelska graderingen. Jag föredrar den jämtländska/movie

Den engelska gradering är komplex eftersom man måsta ha BÅDA graderingarna för att förstå "farligheten" då graderna är "Total" (typ E2) och "teknisk" (typ 5b)

I det jämtländska/movie är "graderna" var för sig och de blir begripliga (och dessutom kan man fortsätta använda de svenska eller ev. franska graderingarna som de flesta av oss är mer vana vid).

[Movie ratings är ett amerikanskt system liknande det jämtländksa som beskriver hur svårsäkrad en led är som tillägg till den "vanliga" graden. Systemetet bygger på de amerikanska filmklassningarna G, PG, R, X (typ från 7, 11, 15 ...)]

 

[Tobbe lilja]

Graden ska ju inte avslöja allt heller, man vill ju få onsightäventyr så man får se hur ihållande och välsäkrad leden är. Det är ju ändå fighterna man minns. Dessutom är ju en del leder märkligt graderade, om man gör graderingen mer finmaskig skulle ju ännu fler leder vara felgraderade

 

[Duracellkaninen]

Ny stridsfråga mellan sport och trad???

Ärligt talat känns det litet som "min gradering är bäst" i en del inlägg. Och att vi soppat till det igen.

Meningen med att ha ett gradsystem är ju att det skall vara en standardisering. Att då blanda gradsystem är ju inte så smart. Följdaktligen var det "dumt" att införa den franska graderingen istället för den svenska "UIAA" (då det fanns ett standardiserat system) - att det strular till det visar ju den här diskussionen.

Men nu är vi ju där (?). Som flera redan skrivit så vore det ovanligt korkat att införa den franska skalan som standard utan vidare eftertanke. Skall vi standardisera internationellt skall det vara just det. Med andra ord bör vi FÖRST internationellt bestämma oss för om det skall vara UIAA, engelska, amerikanska, franska, jämtländska eller något annat - helst skall det beslutet vila på vad som är bäst för framtida klättrare och inte på vad vi själva är vana vid. Där har det jämtländska systemet en fördel, då inga andra än jämtar får sitt system.

Tills dess att klättrarna kommit överens internationellt tycker jag vi skall fortsätta använda den svenska skalan så mycket som möjligt.

 

[Keras2006]

Jag tycker man ska använda både den Svenska och den Franska graderingen.

Är det en sportled, använd Fransk gradering.
Är det en tradled, använd Svensk gradering.

Men det är väl så det vanligtvis funkar idag. Då vet man om det krävs naturlig säkring för att klättra eller inte.

Annars har jag ett förslag på ett nytt graderingssystem
En översättning av ett system som finns inom forspaddling:

"systemet bygger på att man använder fler parametrar än en för att beskriva de olika aspekterna av forsens svårigheter.

Först används en siffra för att beskriva vilken teknisk skicklighet som krävs för att paddla forsen

Därefter kommer ytterligare en siffra som i stort beskriver hur allvarligt det är att misslyckas att navigera sig igenom forsen till exempel att behöva simma.

För att ytterligare förfina bedömningen av konsekvensen av ett misslyckande så lägger man på en bokstav på den andra siffran som anger hur lång tid det tar att få hjälp av utomstående", hämtat från http://www.forsguiden.com/

Då kan det t.ex. bli: 3-3a

Är bara insatt i Svenk och fransk gradering, kanske finns mer beskrivande system?!

//Gustav\\

PS. Lite ironi i inlägget! DS.

 

[mydeza]

Jag tycker man ska använda både den Svenska och den Franska graderingen.

Är det en sportled, använd Fransk gradering.
Är det en tradled, använd Svensk gradering.

Men det är väl så det vanligtvis funkar idag. Då vet man om det krävs naturlig säkring för att klättra eller inte.

Annars har jag ett förslag på ett nytt graderingssystem
En översättning av ett system som finns inom forspaddling:

"systemet bygger på att man använder fler parametrar än en för att beskriva de olika aspekterna av forsens svårigheter.

Först används en siffra för att beskriva vilken teknisk skicklighet som krävs för att paddla forsen

Därefter kommer ytterligare en siffra som i stort beskriver hur allvarligt det är att misslyckas att navigera sig igenom forsen till exempel att behöva simma.

För att ytterligare förfina bedömningen av konsekvensen av ett misslyckande så lägger man på en bokstav på den andra siffran som anger hur lång tid det tar att få hjälp av utomstående", hämtat från http://www.forsguiden.com/

Då kan det t.ex. bli: 3-3a

Är bara insatt i Svenk och fransk gradering, kanske finns mer beskrivande system?!

//Gustav\\

PS. Lite ironi i inlägget! DS.

http://www.rockfax.com/publications/grades.html