Storstadsperspektivet på friluftsliv.

[Bandersson]

Jag kanske hamnar helt fel i denna diskussion. Joakim Byström lade fram sin avhandling Tourism Development in Resource Peripheries 2019 - Title of thesis (diva-portal.org). I en av de artiklar som han refererade till återfinns den här tabellen:

Britt, jag håller helt med dig om att det är ”stadsbons” perspektiv som dominerar nästan helt och att rösterna från dig och Kvikkjokksborna nästan inte hörs alls. Men det ser ju ändå ut som om det är turismen som har räddat Kvikkjokk.

Allt verkar vara så knepigt och komplicerat. Under de senaste åren har det byggts anmärkningsvärt många nya hus i Kvikkjokk men de som äger husen är inte permanentboende. Den skatt de betalar går inte tillbaka till regionen såvida de inte är skrivna i Jokkmokk. Tycker du Britt att det fortfarande finns kvar ett levande Kvikkjokk även om de har sin försörjning inom turismen? Ett Kvikkjokk där de lokala rösterna hörs för de stadsbor som kommer dit? Så har det i alla fall varit för mig personligen, om du så vill ett perspektivbyte där det kommer fram helt andra saker som exempelvis problemen med skogsbruk och jakt.

Det finns andra röster som också borde höras mer, jag tänker på samebyarna. Idag uppmärksammas de i gruvkonflikterna men någon beskrivning av vardagen finns väl knappast? ”Gå i fjällen behöver ju inte innebära att man måste resa långt från hemmet”.

 

[lillspöket]

Lantisar som skriver om vad stadsbor tycker och tänker och stadsbor som skriver om vad lantisar tycker och tänker blir dock fel tycker jag.

Såså, skriv mer i fler trådar nu!

Lantisar som skriver om vad lantisar tycker, eller stabor om stabor (man säger så på min dialekt) blir rätt ofta fel det med.

 

[HasseQ]

Det är nog en djupt rotat mänsklig egenskap -> vi och dom mentaliteten. Från 5000 år sen? Det syns överallt i inläggen här, i många olika trådar..

Locals är såklart coolare än töntiga turister, det är sen gammalt.

 

[brigas]

Jag kanske hamnar helt fel i denna diskussion. Joakim Byström lade fram sin avhandling Tourism Development in Resource Peripheries 2019 - Title of thesis (diva-portal.org). I en av de artiklar som han refererade till återfinns den här tabellen:

Visa bilaga 37108

Britt, jag håller helt med dig om att det är ”stadsbons” perspektiv som dominerar nästan helt och att rösterna från dig och Kvikkjokksborna nästan inte hörs alls. Men det ser ju ändå ut som om det är turismen som har räddat Kvikkjokk.

Allt verkar vara så knepigt och komplicerat. Under de senaste åren har det byggts anmärkningsvärt många nya hus i Kvikkjokk men de som äger husen är inte permanentboende. Den skatt de betalar går inte tillbaka till regionen såvida de inte är skrivna i Jokkmokk. Tycker du Britt att det fortfarande finns kvar ett levande Kvikkjokk även om de har sin försörjning inom turismen? Ett Kvikkjokk där de lokala rösterna hörs för de stadsbor som kommer dit? Så har det i alla fall varit för mig personligen, om du så vill ett perspektivbyte där det kommer fram helt andra saker som exempelvis problemen med skogsbruk och jakt.

Det finns andra röster som också borde höras mer, jag tänker på samebyarna. Idag uppmärksammas de i gruvkonflikterna men någon beskrivning av vardagen finns väl knappast? ”Gå i fjällen behöver ju inte innebära att man måste resa långt från hemmet”.

Ytterst få fastboende i Kvikkjokk har inkomst via turister. Allt som byggts på de senaste åren har koppling till skoteråkning.Jag kallar ”stugorna” villor med maskinpark.Bidrar väl knappt till annat än ökade kostnader för kommunens vatten och vägservice. I Årrenjarka har de fast boende stark koppling till turism,motorburen sådan men även annan. En del av oss bor ju i kommunen,flertalet stugägare utanför. Behöver jag använda annan ingång till fjälltrakterna än den från Kvikkjokk eller sitoälvsbron mot Aktse,så behöver jag ju köra längre,ev.ta buss,tåg samt båt,så då får jag ju betala för transport. Upplevelsen av vandring,om än bara nära hemma är en lika fin upplevelse,som om jag reser långt med bil/tåg/buss. Betala för boende och övrig service är ju ett val.

 

[Bandersson]

Ytterst få fastboende i Kvikkjokk har inkomst via turister. Allt som byggts på de senaste åren har koppling till skoteråkning.Jag kallar ”stugorna” villor med maskinpark.Bidrar väl knappt till annat än ökade kostnader för kommunens vatten och vägservice. I Årrenjarka har de fast boende stark koppling till turism,motorburen sådan men även annan. En del av oss bor ju i kommunen,flertalet stugägare utanför. Behöver jag använda annan ingång till fjälltrakterna än den från Kvikkjokk eller sitoälvsbron mot Aktse,så behöver jag ju köra längre,ev.ta buss,tåg samt båt,så då får jag ju betala för transport. Upplevelsen av vandring,om än bara nära hemma är en lika fin upplevelse,som om jag reser långt med bil/tåg/buss. Betala för boende och övrig service är ju ett val.

Att ytterst få personer har inkomst från turismen motsägs av det som skrivs i kvikkjokksgruppen.se. Där står att läsa:
"Mer än 90 procent av sysselsättningen kommer från turismen.".

 

[brigas]

Att ytterst få personer har inkomst från turismen motsägs av det som skrivs i kvikkjokksgruppen.se. Där står att läsa:
"Mer än 90 procent av sysselsättningen kommer från turismen.".

Procent,kanske. Men hur många invånare har byn? Kan det vara 1-2-3 eller fler som har en direkt inkomst av turism,speciellt om man snävar in turism till vandring och turskidor? Jag vill helt exkludera all skoteråkning ur detta. Vet faktisk inte hur många bofasta personer det finns i arbetsför ålder. Ska kolla på den grupp du refererar till i inlägget. En ev de som står som undertecknade i gruppen är fast boende i byn.

 

[brigas]

Läst vad kvikkjokksgruppen står för,och jag kan verkligen hålla med i allt. Och här är det knappast storstan,utan lokala och närliggande kommuners motorfolk som står för förödelsen. Det är verkligen ingen fin by längre. Den dag fossilbränslena stryps ordentligt så lär villorna bli billiga.

 

[Bandersson]

Procent,kanske. Men hur många invånare har byn? Kan det vara 1-2-3 eller fler som har en direkt inkomst av turism,speciellt om man snävar in turism till vandring och turskidor? Jag vill helt exkludera all skoteråkning ur detta. Vet faktisk inte hur många bofasta personer det finns i arbetsför ålder. Ska kolla på den grupp du refererar till i inlägget. En ev de som står som undertecknade i gruppen är fast boende i byn.

I den statistik som redovisas i Kvikkjokk, Sverige — statistik 2021 (zhujiworld.com) anges det att det finns 17 permanentboende. För 11 av dessa anges ”befolkning efter ålder”. 8 är i arbetsför ålder. Det saknas alltså uppgifter för 6 personer.

 

[avslutat 73229]

Läst vad kvikkjokksgruppen står för,och jag kan verkligen hålla med i allt. Och här är det knappast storstan,utan lokala och närliggande kommuners motorfolk som står för förödelsen. Det är verkligen ingen fin by längre. Den dag fossilbränslena stryps ordentligt så lär villorna bli billiga.

Jag håller inte riktigt med om att det är förödelse i Kvikkjokk, dessutom är skoterkörandet frekvent främst under en rätt begränsad period under vårvintern. De senaste åren har jag varit där rätt mycket under i princip årets alla månader och det är bara under en kort period under vårvintern jag reagerat på många skotersläp. När det gäller siffrorna från besöksnäringen så kan jag inte vidimera att "90% kommer från turismen" i Kvikkjokk eftersom de siffror jag har tillgång till inte är nedbrutna på byarna i Jokkmokk, men jag tror definitivt att det är en rätt stor andel och att nog många jokkmokkare inte heller har så bra koll på den väldigt stora betydelse besöksnäringen har för kommunen. Vi får väl se hur det blir i framtiden men två jokkmokksentreprenörer; Leif Öhlund från Jokkmokks Tenn och Tony Sundberg från Lapplands eltjänst har ju i gemensamt bolag presenterat planer för Kvikkjokk. De äger väl sedan tidigare stugor i byn, så visst stannar inkomsterna lokalt och förhoppningsvis även återinvesteras.

 

[skogsjonte]

Jag kan fascineras av att vårt avlånga land rymmer en sådan rikedom av olika naturtyper och att det finns så många olika sätt att uppleva dem på.
Uppvuxen på bohuskusten, nära både skog och hav, och uppflyttad till norra Lappland, med både den samiska och tornedalska kulturen i grannskapet, har jag fått ta del av så många olika sätt att uppleva och vara i naturen. För mig är det inte så mycket frågan om "vi mot dom" utan "både och".
Just nu består mitt friluftsliv mest av kaffebrasor vid sjöar dit jag kan köra bil, av olika anledningar.
Men fjällvandring, fjällfiske, kanotfärder, skärgårdspaddling med kajak, snorkling på Bohusläns kust om sommaren, att bara vandra i ängsmark någon annan stans i landet... Allt har sin tjusning.
Jag förstår den som kommer upp till våra bygder för att uppleva det vi ser omkring oss varje dag. Och jag lär mig mycket av olika diskussioner här på forumet om utrustning och annat, saker som man sedan får testa själv och utvärdera vad som fungerar bäst för mig. Så jag tycker vi ska fortsätta diskutera och lyssna på varandra, jag tror att det berikar att kunna ta in lite olika perspektiv på saker och ting.

 

[Still Alive]

Trådens rubrik är väldigt intressant och jag har tänkt i flera dagar på allt som skulle kunna sägas om detta. Men sedan blev det inte mer förrän nu, för det är svårt att formulera. Visst är det som skrivs och hörs och syns om friluftsliv dominerat av ett slags stadsperspektiv men så klart finns det inte bara ett enda sådant (flera i tråden har redan skrivit kloka saker om det).

Jag kan till viss del förstå att det ibland kan bli för mycket för folk som bor på plats, t ex ifråga om tolkningsföreträde. Som när besökare använder ord och begrepp fel, exempelvis "träsk" som har helt skilda betydelser beroende på i vilken landsända man bor. Eller ännu tydligare i STF:s tidning Turist där man i vintras skrev om "Gällivarefjällen" när det handlade om Jokkmokksområdena Padjelanta, Sarek och västra Stora Sjöfallet. Redaktionen menade att "Gällivarefjällen" var det mest användbara för läsarna eftersom det är till den orten de allra flesta långväga besökare åker för sedan ta sig vidare till dessa nationalparker. Alltså fick ett "reseperspektiv" företräde framför sakförhållanden och man kan undra hur många tillresande som därefter betraktar dessa områden som Gällivarefjäll. Detta kan tillämpas på många sätt - är exempelvis Sarek vildmark eller kulturmark? Det beror på vem man pratar med och beroende på vilken syn personen har så beskrivs och upplevs Sarek på olika sätt.

I Turist för några år sedan stod att Luleå ligger i landskapet Lappland!! Vilken research skribenten gjorde!