När jag går solo använder jag en kaffepanna i titan, mugg i titan och en kastrull i Duossal (alu utsida, stål insida). När vi går två används numera nämnda grytan i stål, Duossalkastrull, kaffepanna i stål, och ibland titanmuggen.Hmmm...Menar du att du använder Stål och Titan och Duossal,eller en legering som borde heta Duossti?
Hursomhelst,jovisst kör jag som jag vill,har ingen ambition att upprepa andras misstag.Det är ju mitt friluftsliv det handlar om.Metallerna förtjänar givetvis inte att kallas 'prutt',det är bara det att tillverkarna är så enkelspåriga att de skapar problem istället för funktion.Kanske överambitiösa eller underpresterande,lagom mittemellan skulle vara nog.Lagar man mat ute och inte bara kokar vatten bränner det ju fast,hur kan det vara bra?
peter
Mina misstag ser jag i mitt skåp. Där står fd. teflonkastruller. Tyckte det var smidigt att det lossnade så fint och varje gång teflon börjat lossna eller repas tänkte jag att nästa kastrull ska vårdas bättre. Men fyra sabbade får räcka. Passar inte mig.
Som jag nämnde blev jag förvånad över Duossalkastrullen. Det bränner inte vid i den under matlagning, om man nu inte öser på med hetta men det kan man ju aldrig göra. Och då snackar jag om grötkok, fisksoppa, egentorkat, all möjlig riktig mat. En gång gjorde jag bryllépudding i den. Gick nästan inte. Caramelsåsen fäste ju knappt på kastrullväggen. När jag vände kastrullen kom först puddingen, sen karamellsåsen. Gryllig grej att hålla på med, men inte pga kastrullen. Vet inte varför, men stålet på insidan är mycket glattare än stålet i min stålkastrull eller kaffepanna. Vatten bränner inte heller vid.
Raskesven