Enligt Groom & Vynne (2006) ökar den agrara landarealen med 0,3 % per år, motsvarande ytan av Grekland. Vad gäller Europa och södra Asien är 70 % av landytan uppodlad. Betänker man att det tidigare varit ekosystem där med en mångfald av arter inser man hur stor påverkan jordbruket har.
Jordens befolkning ökar i snitt omkring 80 miljoner per år, eller med USAs befolkning vart tredje år om man så vill. Tänk ut vilken stad som helst med en befolkning av "bara" en miljon, som Stockholm. Tänk också att där tidigare var ett ekosystem som försvinner p.g.a. mänsklig expansion - där var hem åt fåglar, reptiler, insekter, växter osv. Betänk också att städers arealbehov inte stannar innaför stadsgränserna. Enligt Groom & Vynne (2006) har t.ex. London ett ekologiskt fottryck av 125 ggr stadens yta. Det motsvarar all produktiv landsyta i U.K. bara för att försörja 12 % av befolkningen. Städer i den fattigare deln av världen har ett mindre fotavtryck, men ändå större än deras yta.
Det är också mycket riktigt som någon skribent skrev att inte särskilt många människor skulle kunna överleva om vi återgick till jägar- och samlarsamhället. Vi måste ha ett högavkastat jordbruk för att försörja den ständigt ökande befolkningen, samtidigt som animaliekonsumtionen drastiskt måste decimeras för att inte ytterligare ta habitat i anspråk och omvandla dem.
Referens
Groom, M. J. and Vynne, C. H. (2006). Habitat loss and degration. Principles of Conservation Biology - third edition. Sinauer Associates, Inc, Massachussets, U.S.A.
