Det här med teflonrädslan får mig att minnas ett fenomen som jag märkt hos vissa "söndags-friluftare" i min bekantskapskrets. Detta är lite OT men ändå.
Folk verkar ha nån sorts inövat trangia-spritbrännarbeteende där de liksom kör igång köket innan de ens plockat fram maten eller vattnet som ska i kastrullen/pannan, ungefär som att köket ska "förvärmas" och komma igång innan de börjar laga mat. Detta beteende verkar sitta i även om de gått över till gasol, och ofta står pannan/kastrullen redan på från början. Detta blir särskilt tydligt på såna där "längre än man trott"-vandringar där koman sätter in redan man ställer ner ryggsäcken, men det är en för tydlig trend för att förbise. Är detta vanligt eller har jag bara en samling ovanligt material- och bränsleekonomi-okänsliga individer omkring mig?
Det är i alla fall en praxis som borde ta rätt hårt på teflonbeläggningar eftersom det inte finns nån mat i kärlet som kyler teflonet.
Folk verkar ha nån sorts inövat trangia-spritbrännarbeteende där de liksom kör igång köket innan de ens plockat fram maten eller vattnet som ska i kastrullen/pannan, ungefär som att köket ska "förvärmas" och komma igång innan de börjar laga mat. Detta beteende verkar sitta i även om de gått över till gasol, och ofta står pannan/kastrullen redan på från början. Detta blir särskilt tydligt på såna där "längre än man trott"-vandringar där koman sätter in redan man ställer ner ryggsäcken, men det är en för tydlig trend för att förbise. Är detta vanligt eller har jag bara en samling ovanligt material- och bränsleekonomi-okänsliga individer omkring mig?
Det är i alla fall en praxis som borde ta rätt hårt på teflonbeläggningar eftersom det inte finns nån mat i kärlet som kyler teflonet.