2, 3 eller 4 vad tycker ni är bäst och vilken teknik använder ni?
Stegar
- Trådstartare chrille_krokodil
- Start datum
Klätterleden bestämmer...
Jag kör med 1, 2, 3, eller 4 stegar.
Hur många jag tar med mig beror på klätterleden och hur fort eller bekvämt jag vill ha det.
Klättrar jag A3 (new wave) eller svårare har jag alltid fyra stegar...
PEACE!
Jag kör med 1, 2, 3, eller 4 stegar.
Hur många jag tar med mig beror på klätterleden och hur fort eller bekvämt jag vill ha det.
Klättrar jag A3 (new wave) eller svårare har jag alltid fyra stegar...
PEACE!
1?
Pierre, hur ser systemet ut för en stege? Hänger du upp dig i en fifi i nästa position och flyttar sedan din enda stege, eller? Måste ju vara bara bomers då, typ bultstege eller liknande? Du får ju inte möjlighet att testa placeringarna ordentligt. Förklara gärna
Personligen använder jag uteslutande två stegar.
Pierre, hur ser systemet ut för en stege? Hänger du upp dig i en fifi i nästa position och flyttar sedan din enda stege, eller? Måste ju vara bara bomers då, typ bultstege eller liknande? Du får ju inte möjlighet att testa placeringarna ordentligt. Förklara gärna
Personligen använder jag uteslutande två stegar.
1!
Jag tror Pierre menar att han ibland tar med en stege på långturer som går i stort sett fritt men med en mkt kort passage aid. Passagen kan ju också bli varierande lång beroende på dagsform och vädrets makter...
Med en stege och ev en 120 skarvad med en 60-slinga kan man någorlunda bekvämt aida en kort passage.
Jag tror Pierre menar att han ibland tar med en stege på långturer som går i stort sett fritt men med en mkt kort passage aid. Passagen kan ju också bli varierande lång beroende på dagsform och vädrets makter...
Med en stege och ev en 120 skarvad med en 60-slinga kan man någorlunda bekvämt aida en kort passage.
En stege...
Visst, så är det!
På långa friturer, som för oss är krävande d.v.s 6:a och runt 20 replängder, använder vi (har med oss) oftast 1 stege som försteman.
MEN:
Egentligen är det så att vi har tre stegar med oss eftersom andreman har två stegar i sina repklämmor när han/hon följer.
Ofta väljer vi att följa frireplängder (de svåra) på repklämma eftersom det spar tid och kraft.
1 STEGE!
Vi använder oss av en lättviktsstege som är upprullad i en liten packpåse, finns flera varianter men den vi använder är BD Alpine Aider 5 Step.
Det fina är att man har riggat påsen så att den sitter fast längst upp på stegen, med klipp-in-loopen utanför!
På det viset så kan man ha stegen i selen eller på rackslingan utan att det trasslar sig...
När man sen behöver stegen så är det bara att klippa in den lilla påsen (stor som en tennisboll) i säkringen och dra ut stegen.
Mycket praktiskt på turer där man då och då inte kan friklättra en kort passage, vilket kan bero på att man inte är bra nog, det kanske är lite blött just på det friktionssteget, man är trött, man har bråttom eller vad som helst!!!
Givetvis så funkar det med vanliga slingor också, men jag tycker det är otroligt praktiskt.
Glöm inte bort att det är klätterleden som bestämmer vilken utrustning/strategi man använder sig av!
Det är upp till klättaren att utifrån sin egen teknik och sitt kunnande att bedömma vad som behövs på en specifik led...
Ett klart klätterexempel med denna taktik/teknik borde bli Regular North West Face Route på Half Dome i Yosemite. 24 replängder med mest 6:a klättring, och en del kort aid. När det blir långa aidpassager så tar man en stege av andreman och kör med två istället. Andreman klarar sig fint även med bara en stege och en slinga.
PEACE!
[Ändrat av spacemonkey 2004-10-13 kl 12:56]
Visst, så är det!
På långa friturer, som för oss är krävande d.v.s 6:a och runt 20 replängder, använder vi (har med oss) oftast 1 stege som försteman.
MEN:
Egentligen är det så att vi har tre stegar med oss eftersom andreman har två stegar i sina repklämmor när han/hon följer.
Ofta väljer vi att följa frireplängder (de svåra) på repklämma eftersom det spar tid och kraft.
1 STEGE!
Vi använder oss av en lättviktsstege som är upprullad i en liten packpåse, finns flera varianter men den vi använder är BD Alpine Aider 5 Step.
Det fina är att man har riggat påsen så att den sitter fast längst upp på stegen, med klipp-in-loopen utanför!
På det viset så kan man ha stegen i selen eller på rackslingan utan att det trasslar sig...
När man sen behöver stegen så är det bara att klippa in den lilla påsen (stor som en tennisboll) i säkringen och dra ut stegen.
Mycket praktiskt på turer där man då och då inte kan friklättra en kort passage, vilket kan bero på att man inte är bra nog, det kanske är lite blött just på det friktionssteget, man är trött, man har bråttom eller vad som helst!!!
Givetvis så funkar det med vanliga slingor också, men jag tycker det är otroligt praktiskt.
Glöm inte bort att det är klätterleden som bestämmer vilken utrustning/strategi man använder sig av!
Det är upp till klättaren att utifrån sin egen teknik och sitt kunnande att bedömma vad som behövs på en specifik led...
Ett klart klätterexempel med denna taktik/teknik borde bli Regular North West Face Route på Half Dome i Yosemite. 24 replängder med mest 6:a klättring, och en del kort aid. När det blir långa aidpassager så tar man en stege av andreman och kör med två istället. Andreman klarar sig fint även med bara en stege och en slinga.
PEACE!
[Ändrat av spacemonkey 2004-10-13 kl 12:56]
Re: En stege...
Det där var anledningen att jag själv började men en aidkurs en gång, jag ville ha kunskap om system för att ta mig förbi passager jag var för klen, trött mm för. Sedan är det ju kul också, men jag har långt till Yosemiteklass.
Tack Pierre för en bra utläggning. Jag fortsätter med ytterligare en fråga, hur använder du tre eller fyra stegar då?
spacemonkey; sa:
Det där var anledningen att jag själv började men en aidkurs en gång, jag ville ha kunskap om system för att ta mig förbi passager jag var för klen, trött mm för. Sedan är det ju kul också, men jag har långt till Yosemiteklass.
Tack Pierre för en bra utläggning. Jag fortsätter med ytterligare en fråga, hur använder du tre eller fyra stegar då?
Flera stegar...
Hmm...
Grundsystemet för fyra (4) stegar:
En sittsele med två Daisychains fastknytna direct i selen (belayloopen t.ex). I änden på vardera Daisychain en karbinhake med två stegar. Avståndet till stegarna justeras med en Fifikrok som även den sitter fast i belayloopen på sittselen.
Detta är det grundsystem som de flesta utgår ifrån oavsett om man använder sig av justerbara Daisys, justerbara stegar eller justerbara Fifikrokar.
Fördelen är att man hela tiden har stegarna inkopplade i systemet vilket betyder att man inte tappar någon stege så lätt!
Vid klättring med tre (3) stegar så använder man sig av "lösa" stegar, alltså stegar som har sin egen karbin och kan flyttas omkring oberoende av varandra vilket också medför att det blir lättare att tappa en stege i den förvirring som lätt kan uppstå vid aidklättring...
Systemet med tre (3) stegar använder jag bara om det har blivit så att vi har råkat tappa stegar på något vis.
---
På en åttadagars tur uppför El Capitan så råkade en dåligt knuten slinga brista för andreman när han gick på repklämma, replängden var mycket överhängande och vi fick se två splitternya stegar segla iväg några hundra meter. Andreman var lämnad med inga stegar alls och hade ett smärre äventyr att rensa replängden med fötterna uppbundna i diverse slingor!
Försteman var tvungen att avvara en stege för resten av klättringen...
---
Fyra stegar är att föredra vid långa aidturer eftersom man då har lite marginal om något skulle hända, fyra stegar är också definitivt det mest effektiva sättet att klättra på när det gäller svår aid.
Peace!
[Ändrat av spacemonkey 2004-10-14 kl 11:25]
Hmm...
Grundsystemet för fyra (4) stegar:
En sittsele med två Daisychains fastknytna direct i selen (belayloopen t.ex). I änden på vardera Daisychain en karbinhake med två stegar. Avståndet till stegarna justeras med en Fifikrok som även den sitter fast i belayloopen på sittselen.
Detta är det grundsystem som de flesta utgår ifrån oavsett om man använder sig av justerbara Daisys, justerbara stegar eller justerbara Fifikrokar.
Fördelen är att man hela tiden har stegarna inkopplade i systemet vilket betyder att man inte tappar någon stege så lätt!
Vid klättring med tre (3) stegar så använder man sig av "lösa" stegar, alltså stegar som har sin egen karbin och kan flyttas omkring oberoende av varandra vilket också medför att det blir lättare att tappa en stege i den förvirring som lätt kan uppstå vid aidklättring...
Systemet med tre (3) stegar använder jag bara om det har blivit så att vi har råkat tappa stegar på något vis.
---
På en åttadagars tur uppför El Capitan så råkade en dåligt knuten slinga brista för andreman när han gick på repklämma, replängden var mycket överhängande och vi fick se två splitternya stegar segla iväg några hundra meter. Andreman var lämnad med inga stegar alls och hade ett smärre äventyr att rensa replängden med fötterna uppbundna i diverse slingor!
Försteman var tvungen att avvara en stege för resten av klättringen...
---
Fyra stegar är att föredra vid långa aidturer eftersom man då har lite marginal om något skulle hända, fyra stegar är också definitivt det mest effektiva sättet att klättra på när det gäller svår aid.
Peace!
[Ändrat av spacemonkey 2004-10-14 kl 11:25]
Fler frågor spacemonkey!?
Med risk för att du blir uttröttad.
Har själv testat en del aid på mindre berg. Nåt jag inte blir klok på är hur andremannen följer på jumar. Jag har testat att jumra i det rep som förstemannen har som säkringsrep, detta går bra om repet löper någorlunda lodrätt, men böjer leden av diagonalt förstår jag inte hur man kommer förbi säkringarna som då är belastade av kroppstyngden.
Jumrar man på ett fritt hängande rep blir det ju också problem om förstemannens säkringar börjar dra iväg diagonalt.
Hoppas du förstår min fråga.
Med risk för att du blir uttröttad.
Har själv testat en del aid på mindre berg. Nåt jag inte blir klok på är hur andremannen följer på jumar. Jag har testat att jumra i det rep som förstemannen har som säkringsrep, detta går bra om repet löper någorlunda lodrätt, men böjer leden av diagonalt förstår jag inte hur man kommer förbi säkringarna som då är belastade av kroppstyngden.
Jumrar man på ett fritt hängande rep blir det ju också problem om förstemannens säkringar börjar dra iväg diagonalt.
Hoppas du förstår min fråga.
Russian Aiders
Vill slå ett slag för det ryska aidsystemet! Efter att ha trasslat in mig i mina stegar en gång för mycket gick jag över till det ryska systemet. Har kört tre storväggar med det och tycker det funkar fantastiskt bra.
Hur funkar det då? Jo, stegarna består av plattband med i sydda metallringar. Hur många "stegar" man vill ha avgörs av precis samma parametrar som för vanliga stegar (lutning, svårighet, personlig smak, etc... ). På varje fot har man en slinga som går under fotsulan och som i knähöjd avslutas med en metallkrok (som används för att klättra på stegarna) och en rem runt knävecket. (Bild: http://www.gearreview.com/russian_aid.asp ).
Fördelarna med detta system är:
1. Trasselfaktorn. Mycket mindre risk för stegar som fastnar i sprickor, i dig eller i din utrustning.
2. Räckvidden. Dels kan krokarna sättas direkt i karbinen i din sista säkring och dels gör momentet mellan foten ock knäet att det är lättare att "sträcka ut".
3. Vikten. Väger betydligt mindre än vanliga stegar.
4. Lätt att gå över från fritt till aid.
5. Jumarering. Vid jumarering fästes fotslingan med en karbin direkt i stegen. Ingen risk att foten trillar ur "steget" således.
Nackdelar:
1. Är du van vid hopptestning får du lära om till sitt eller kroppstestning.
2. Svåra att få tag på. Trango gjorde den variantent jag har men har slutat med det. Dock är det inga avancerade grejor. En händig person med bra symaskin borde lätt kunna fixa en uppsättning själv.
Erik
Vill slå ett slag för det ryska aidsystemet! Efter att ha trasslat in mig i mina stegar en gång för mycket gick jag över till det ryska systemet. Har kört tre storväggar med det och tycker det funkar fantastiskt bra.
Hur funkar det då? Jo, stegarna består av plattband med i sydda metallringar. Hur många "stegar" man vill ha avgörs av precis samma parametrar som för vanliga stegar (lutning, svårighet, personlig smak, etc... ). På varje fot har man en slinga som går under fotsulan och som i knähöjd avslutas med en metallkrok (som används för att klättra på stegarna) och en rem runt knävecket. (Bild: http://www.gearreview.com/russian_aid.asp ).
Fördelarna med detta system är:
1. Trasselfaktorn. Mycket mindre risk för stegar som fastnar i sprickor, i dig eller i din utrustning.
2. Räckvidden. Dels kan krokarna sättas direkt i karbinen i din sista säkring och dels gör momentet mellan foten ock knäet att det är lättare att "sträcka ut".
3. Vikten. Väger betydligt mindre än vanliga stegar.
4. Lätt att gå över från fritt till aid.
5. Jumarering. Vid jumarering fästes fotslingan med en karbin direkt i stegen. Ingen risk att foten trillar ur "steget" således.
Nackdelar:
1. Är du van vid hopptestning får du lära om till sitt eller kroppstestning.
2. Svåra att få tag på. Trango gjorde den variantent jag har men har slutat med det. Dock är det inga avancerade grejor. En händig person med bra symaskin borde lätt kunna fixa en uppsättning själv.
Erik
Har inte petzl gjort en steglös stege?!?! =)
Ngn som har testat?
Själv har jag aidat med 4 och 2 stegar bara på små klippor. Tycker att 4 är smidigare.
En till fråga till SpaceMonkey. Du har stegarna fast satta i belayloopen, det lärde jag mig på min aidkurs att man inte skulle ha... utan man skulle sätta fast stegarna i ngt som skulle gå sönder, så att man inte får ett statiskt fall i en daisy. Tänker jag rätt? Är inte det andra sättet bättre? Ganska tråkigt att ta statiska fall.
Gustaf
Ngn som har testat?
Själv har jag aidat med 4 och 2 stegar bara på små klippor. Tycker att 4 är smidigare.
En till fråga till SpaceMonkey. Du har stegarna fast satta i belayloopen, det lärde jag mig på min aidkurs att man inte skulle ha... utan man skulle sätta fast stegarna i ngt som skulle gå sönder, så att man inte får ett statiskt fall i en daisy. Tänker jag rätt? Är inte det andra sättet bättre? Ganska tråkigt att ta statiska fall.
Gustaf
Re: Fler frågor spacemonkey!?
Rensa tak/överhäng eller traverserande aid är lite mer krävande. Problemet är som bekant att man belastar den punkt som skall rensas och det går inte smidigt att backa repet genom en jumar. Bästa sättet är att repklättra med en jumar och en grigri nedtill.
Koppla jumarn förbi punkten som skall rensas, skjut upp den så långt du kan på repet och belasta den. Fira dig sakta ut från säkringspunkten med grigrin. Då är säkringen obelastad och lätt att rensa.
Gustav
Man brukar precis som du antyder koppla stegarna via en screamer på svår aid. Känns knappast motiverat på lättare leder dock.
JohnnyL; sa:
Rensa tak/överhäng eller traverserande aid är lite mer krävande. Problemet är som bekant att man belastar den punkt som skall rensas och det går inte smidigt att backa repet genom en jumar. Bästa sättet är att repklättra med en jumar och en grigri nedtill.
Koppla jumarn förbi punkten som skall rensas, skjut upp den så långt du kan på repet och belasta den. Fira dig sakta ut från säkringspunkten med grigrin. Då är säkringen obelastad och lätt att rensa.
Gustav
Man brukar precis som du antyder koppla stegarna via en screamer på svår aid. Känns knappast motiverat på lättare leder dock.
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
Knyta egna stegar och daisychains | Alpin / Bigwall | 18 | |
|
|
Beal A8 stegar | Alpin / Bigwall | 0 |
Liknande trådar
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg