Stam eller gren?

[norpan_]

Gran och tall får ett hårdare virke om det växer långsamt och därmed tätare årsringar. Tryckved (tjurved) förekommer på barrträd. Det har bredare årsringar, är mörkare i färgen och innehåller mycket lignin. Tryckved är väldigt hårt (fast det har breda årsringar) men ganska skört. Undertryckta granar d.v.s. sådana som står i skuggan får täta årsringar och har använts i gärdsgårdar mm. Att ringbarka en tall förutom en liten livssträng (katning) gjordes förr om man ville ha kådainpregnerat virke. Trädet fick stå så i flera år. Det användes även till tjärbränning.

Dragved förekommer på lövträd. Det innehåller mycket cellulosa och är därför ljust till färjen.

Bandporiga träd (alm, ask och ek) får hårdare virke om de växer fort (bredare årsringar).

Ströporiga träd är skillnaden inte så stor mellan snabt och långsamt växande träd.

Till ditt handtag passar det nog bra med t.ex. alm, ask eller björk.

Svävade ut lite kanske

/mattias

 

[thureb]

Träslag och senvuxenhet

Tänkte kapa till ett par pinnar att använda som handtag i ett par gamla timmerborrar.
Men så slog det mig, vad är starkast, stammen på ett yngre träd eller en lika grov gren från ett äldre?

Leif...

Instämer att senvuxna träd med täta årsringar är starkare och mer röttåliga.

För ditt ändamål så torde ett hårt träslag vara lämpligare än en senvuxen gran eller tall.

T ex borde masurbjörk eller ek av god kvalitet kunna vara bra. Päronträ m fl hårda träslag går säkert också bra.

Beträffande gren eller stam så är min erfarenhet att grenar ofta har glesare årsringar än stammar men det finns naturligtvis variationer beroende på växtplats mm som berörts i tidigare inlägg.

Vad menar du förresten med timmerborr? Är det spiralborren som man sätter in en träpinne i hålet i och där träpinnen fungerar som hävstång?

I så fall så håller jag med om att träslag som används som yxskaft passar. Amerikansk hickory brukar användas till yxskaft. Eneträ går nog också bra. Ask är segt men inte så hårt.

Thure

 

[bogart]

Nu börjar vi komma någon vart, olika trädslags egenskaper samt hur de påverkas beroende på uppväxt är mycket intressant.

Satte för många år sedan upp ett gäng granstörar vars spetsar hade fått dra i sletolja flera veckor, detta skulle vara mycket bra mot röta påstod lärde män. Det tricket ger jag dock inte mycket för då de ruttnade av på rekordtid. (Synpunkter på miljövänligheten kan man också ha).

Såg ett stort inhägn nyligen där man kluvit relativt grova träd (ca 25cm diameter) på längden i fem-sex delar och använt dessa kluvna/spräckta (ej sågade) delar som stolpar, kunde dock inte avgöra trädslaget. Men detta kanske är listigt då varje stolpe innehåller mer kärnvirke än en tunnare solid stam/stolpe.

Med timmerborr menar jag precis som du gissat en grov spiralborr med ett T handtag överst av trä. I princip korkskruv modell extra large.

Nåja, det lutar väl åt vanlig björk (masurbjörk växer inte på träd precis), lätt att hitta och förhoppningsvis tillräckligt starkt.


Leif...

 

[Sarvi]

Satte för många år sedan upp ett gäng granstörar vars spetsar hade fått dra i sletolja flera veckor, detta skulle vara mycket bra mot röta påstod lärde män. Det tricket ger jag dock inte mycket för då de ruttnade av på rekordtid. (Synpunkter på miljövänligheten kan man också ha).

Använd eneträ istället! Spetsade, barkade stammar där delen som står i jorden har svetts i eld så att ett lager av kol bildats håller bättre - kolskiktet skyddar veden innanför.

Med timmerborr menar jag precis som du gissat en grov spiralborr med ett T handtag överst av trä. I princip korkskruv modell extra large.

Nåja, det lutar väl åt vanlig björk (masurbjörk växer inte på träd precis), lätt att hitta och förhoppningsvis tillräckligt starkt.

Navare är termen, precis som Mattias skriver ovan.

Termen används också för skedborr med samma handtagsprincip. Varför inte kolla med närmsta länsmusuem, dom brukar ha drivor av gamla verktyg. Finns säkert någon som vet det traditionella materialvalet.

 

[BAX]

Fjällbjörk...

...eller myrtall eller -gran.
Även undertryckt gran som nämnts tidigare är bra.

Sådan hage du såg gjorde man förut då man inte hade lämpligt (smågran) hagvirke att tillgå.

Trädslagen söderut vet jag inget om, men inbillar mig att ek inte är helt fel.

Tänker du använda navaren till nåt eller är det bara roligt att restaurera den?

/BAX

 

[ala]

Om du har gott om tid så kan du ju göra som de gjorde förr i tiden. Ofta gjorde man stamskador på träd (tex björk) som trädet sedan försökte övervalla. Övervallningen får mycket täta runtgående årsringar och materialet blir således utmärkt för verktygsskaft. Men det kräver ganska rejäl framförhållning som sagt .

En lite sökning i frågelådan på http://www.skogssverige.se ger tips om att använda avenbok, björk, bok, lönn, ask, alm och ek.

http://www.skogssverige.se/skog/fragaomskog/swe/detail.cfm?1998

http://www.skogssverige.se/skog/fragaomskog/swe/detail.cfm?8281

http://www.skogssverige.se/skog/fragaomskog/swe/detail.cfm?8067

Värt att tänka på är att de innersta årsringarna på träden utgörs av så kallad juvenilved (ungdomsved typ) som har helt andra (oftast sämre) vedegenskaper än trädet i övrigt. Därför är jag tveksam till om ett ungtäd med "rätt" diameter egentligen är särskilt väl lämpat.

Om juvenilved:
http://www.skogssverige.se/skog/fragaomskog/swe/detail.cfm?7523

Jag bifogar en bild på en björk som håller på att övervalla en skada. Denna skada är dock uppkommen pga brand och inte av männsklig "åverkan". Principen för övervallning är dock samma.

/Andreas
[Ändrat av ala 2005-04-11 kl 20:14]

 

[bogart]

Ja att eneträ skall vara röttåligt kände jag till (främst med tanke på enepinnade skrov) dock är det alldeles för ont om en i mina trakter så de tar jag inte gärna ner.

Ok, navare. Svår term, ger mig inte den minsta koppling att hänga upp ordet på.


Jag har inget omedelbart projekt där navaren behövs men någonstans i bakhuvudet lurar planer på framtida försök inom timmring (eller stolpbyggen som iofs känns än mer lockande). Har också mer jordnära och närmare planer på robusta utemöbler av modell tung och stabil. dvs ex sitsen på en kortare soffa består av en kluven stock eller en rejält tjock (>10cm) okantad planka.


Leif...

 

[Pask]

Trädslag

Tänkte kapa till ett par pinnar att använda som handtag i ett par gamla timmerborrar.
Men så slog det mig, vad är starkast, stammen på ett yngre träd eller en lika grov gren från ett äldre?

Förmodligen är grenar starkare än en ung stam. En ung stam har, som tidigare nämnts, sågot som kallas för juvenilved längst in och denna är svagare än resten. Veden i grenar har i allmänhet högre densitet och hållfasthet än stamved (även än icke-juvenil ved).

Det svenska trädslag som ger det hårdaste virket är avenbok följt av ek. Vilket som är "starkast" är dock inte lika lätt att besvara, det beror på vilken typ av påfrestningar man tänker utsätta det för.

Ask ger ett relativt hårt virke som också är segt. Det användes förr i vektygsskaft och bandyklubbor och skulle nog passa bra. Björk skulle också vara bra, kanske lättare att få tag i?

Peter

 

[norpan_]

Juvenilved sträcker sig från stambasen och uppåt. Snabbt växande träd får Juvenilved högre upp i stammen än långsamt växande träd. Juvenilved finns således inte i hela trädet. Veden som försöker valla över en skada på trädet kallas även svallved.

Precis som Sven nämner är ene bra som pålar i marken därför är det i huvudak det som används vid gärdsgårdsbyggen.

Som info kan det nämnas att Syren är hårdare än Avenbok. Men vill man ha det får man nog nalla det i någons trädgård

/mattias

 

[ala]

Re: Trädslag

Ask ger ett relativt hårt virke som också är segt. Det användes förr i vektygsskaft och bandyklubbor och skulle nog passa bra.

Det var ju oväntat att jägmästare Ask skulle tipsa om just detta träslag...

/Andreas