-
Om "Fritt Forum"
Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.
OBS!
Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Stam eller gren?
- Trådstartare bogart
- Start datum
VAd jag vet har grenar bara använts när man sökt en naturligt formad träbit, annars tror jag inte att det är någon skillnad i hållbarhet. Däremot kan det skilja i hållbarahet mellan olika träslag, och framförallt skilja mellan torrt och färskt virke. Färskt virke är ju väldigt segt och håller ofta mycket bättre. Men det är tyngre och måste bytas när det torkar.
å andra sidan så inbillar jag mig att en 4cm tjock gren är betydligt äldre än en 4 cm tjock stam (eller?), vilket kanske gör grenen starkare?
Vet också att det är skillnad på undersida och ovansida på grenar (tryck och dragvirke) och att det skall ha betydelse vid båtbygge. (spelar ingen roll i mitt fall iofs).
Träslag ja, vad anses starkast/segast av vanlig svensk skog?
Leif...
Vet också att det är skillnad på undersida och ovansida på grenar (tryck och dragvirke) och att det skall ha betydelse vid båtbygge. (spelar ingen roll i mitt fall iofs).
Träslag ja, vad anses starkast/segast av vanlig svensk skog?
Leif...
bogart; sa:Träslag ja, vad anses starkast/segast av vanlig svensk skog?
Leif...
Om vanlig skog är tall, gran och björk så är björk ett bra val, dess bästa egenskap är just det att det är väldigt segt. Dessutom så är det starkare än tall och gran. En bra kombination alltså.
/Danne
bogart; sa:Tänkte kapa till ett par pinnar att använda som handtag i ett par gamla timmerborrar.
Men så slog det mig, vad är starkast, stammen på ett yngre träd eller en lika grov gren från ett äldre?
Leif...
Vad jag har foer mig saa aer en gren betydligt haardare och starkare. Har foer all del aldrigt gjort ett riktigt test paa det men aarsringarna aer mycket taetare paa en gren. Om man jaemnfoer braennvaerdet paa en gren jaemnfoert med en stam i samma tjocklek saa vinner aeven grenen i detta fall.
Vilket traedslag som aer baest fraan den svenska skogen beror till stor del var i Sverige skogen vaexer. I soeder saa finns det mer att vaelja paa men sammtidigt saa vaexer traeden saktare i norr saa de blir haardare av den anledningen. Jag tror att jag skulle ha testat ek om du har den moejligheten. Men foer all del saa laer det finnas foervildad valnoet paa vissa staellen i Västra Götaland och det aer baettre... Vill du ha ett segt traedslag saa kan du testa med en eller idegran.
/Stellan
j_stellan; sa:Vad jag har foer mig saa aer en gren betydligt haardare och starkare. Har foer all del aldrigt gjort ett riktigt test paa det men aarsringarna aer mycket taetare paa en gren. Om man jaemnfoer braennvaerdet paa en gren jaemnfoert med en stam i samma tjocklek saa vinner aeven grenen i detta fall.
Vill du ha ett segt traedslag saa kan du testa med en eller idegran.
/Stellan
jepp.. det finns något som kallas vimmerbyfura, eller det fanns.. det är virke med minder än 1mm mellan årsringarna detta användes till bla, fönster för att virket var extremt tåligt. Ang idegran så undrar jag om inte det blir för flexibelt, men till engelska långbågar så är det optimalt ;-)
KLAGER; sa:Idegranen är fridlyst
och den blir sämre som material till engelska långbågar för det?
(naturligtvis så skall man inte kapa ner fridlysta idegranar..)
-Patric-; sa:jepp.. det finns något som kallas vimmerbyfura, eller det fanns.. det är virke med minder än 1mm mellan årsringarna detta användes till bla, fönster för att virket var extremt tåligt. Ang idegran så undrar jag om inte det blir för flexibelt, men till engelska långbågar så är det optimalt ;-)
Vimmerbyfura kaenner jag inte till men visst kan man faa tag i virke fraan barrtraed som aer segt.
Gran:
Foerr anvaendes oftas gran naer man ville ha ett haallbart virke som ska haalla laenge. Inte fraan vilken gran som hellst utan det ska var fraan de granar som som vaexer i skuggan under de stoerre traeden. Traedet man tar ska vara i samma aalder som traeden som skymmer det. Dvs en gran paa tre meter och en stamdiameter paa under 10 cm och minst 50 aar. Oftast laemnas dessa traed vid kallhuggning men de vaexer aldrig upp tillstora traed.
Tall
Foersoek leta upp en tall som vaexer uppe paa en haell med vaeldigt lite jord och oftast ser halvdoed ut. Dessa traed har ett vaeldigt haart virke och aer oftast gamla. Ett annat alternativ aer att taa virket fraan en tall som vaexer ute paa en myr och har av den anledningen vaext vaeldigt sakta. Vill man ha ett vaeldigt starkt virke saa ska man skrapa bort barken paa ena sidan av stammen och sedan vaenta i ca 20 aar innan man tar ned traedet...
Laerk
Har ingen bra koll paa styrkan i virket men det aer haardare aen baade tall och gran. Ska man saaga upp en stoerre maengd plankor av laerk saa behoevs det special klingor till saagen foer att det ska bli bra. Ett haart virke som laett splittras vid fel bearbetning. Foer all del det perfekta virket om man ska bygga naagot foer utomhusbruk ex stolpar till staket, traedgaardmoebler och golv till uteplatsen.
Det finns en plantering av japansk Kryptomeria utanfor Aengelholm i Skaane och det laer oxaa vara vaeldigt bra virke... Finns aeven naagra traed planterade i Goeteborgs botaniska traedgaard...
/Stellan
KLAGER; sa:Idegranen är fridlyst
Aer det inte tillaatet att kapa ner idegran som vaexer inne paa betesmark foer att skydda djuren? Idegran aer vaeldigt giftig och det haender ganska ofta att haestar doer naer de aeter av den. Jag kaenner till flera haestaegare som har kapat ner idegran som vaexer i hagarna speciellt om naagon haest har doett.
Om man odlar idegran i sin egna traedgaard saa aer det tillaatet att kapa ner den. Oftast saeljs idegran under namnet Taxus och aer oftst av hybridursprung mellan den europeiska och den japanska arten. Om dessa hybrider sprids ut i den svenska naturen saa aer de inte fridlysta...
/Stellan
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg