Stam eller gren?

[bogart]

Tänkte kapa till ett par pinnar att använda som handtag i ett par gamla timmerborrar.
Men så slog det mig, vad är starkast, stammen på ett yngre träd eller en lika grov gren från ett äldre?

Leif...

 

[KLAGER]

VAd jag vet har grenar bara använts när man sökt en naturligt formad träbit, annars tror jag inte att det är någon skillnad i hållbarhet. Däremot kan det skilja i hållbarahet mellan olika träslag, och framförallt skilja mellan torrt och färskt virke. Färskt virke är ju väldigt segt och håller ofta mycket bättre. Men det är tyngre och måste bytas när det torkar.

 

[norpan_]

Har gjort handtag till sora navare i ask som fungerar. Stam eller gren i samma diameter tror jag inte spelar så stor roll. Då är det nog mer tillväxthastighet och var materilet växer som spelar roll.

/mattias

 

[bogart]

å andra sidan så inbillar jag mig att en 4cm tjock gren är betydligt äldre än en 4 cm tjock stam (eller?), vilket kanske gör grenen starkare?

Vet också att det är skillnad på undersida och ovansida på grenar (tryck och dragvirke) och att det skall ha betydelse vid båtbygge. (spelar ingen roll i mitt fall iofs).


Träslag ja, vad anses starkast/segast av vanlig svensk skog?


Leif...

 

[-Patric-]

naturligtvis så är den äldre grenen av två grenar i samma diameter mer tätvuxen och naturligtvis starkare och tåligare mot röta.. om jag inte missminner mig så använde man väl ask till yxskaft förr, detta för att det är tåligt och flexibelt.

 

[Danne W]

Träslag ja, vad anses starkast/segast av vanlig svensk skog?

Leif...

Om vanlig skog är tall, gran och björk så är björk ett bra val, dess bästa egenskap är just det att det är väldigt segt. Dessutom så är det starkare än tall och gran. En bra kombination alltså.
/Danne

 

[j_stellan]

Tänkte kapa till ett par pinnar att använda som handtag i ett par gamla timmerborrar.
Men så slog det mig, vad är starkast, stammen på ett yngre träd eller en lika grov gren från ett äldre?

Leif...

Vad jag har foer mig saa aer en gren betydligt haardare och starkare. Har foer all del aldrigt gjort ett riktigt test paa det men aarsringarna aer mycket taetare paa en gren. Om man jaemnfoer braennvaerdet paa en gren jaemnfoert med en stam i samma tjocklek saa vinner aeven grenen i detta fall.

Vilket traedslag som aer baest fraan den svenska skogen beror till stor del var i Sverige skogen vaexer. I soeder saa finns det mer att vaelja paa men sammtidigt saa vaexer traeden saktare i norr saa de blir haardare av den anledningen. Jag tror att jag skulle ha testat ek om du har den moejligheten. Men foer all del saa laer det finnas foervildad valnoet paa vissa staellen i Västra Götaland och det aer baettre... Vill du ha ett segt traedslag saa kan du testa med en eller idegran.

/Stellan

 

[-Patric-]

Vad jag har foer mig saa aer en gren betydligt haardare och starkare. Har foer all del aldrigt gjort ett riktigt test paa det men aarsringarna aer mycket taetare paa en gren. Om man jaemnfoer braennvaerdet paa en gren jaemnfoert med en stam i samma tjocklek saa vinner aeven grenen i detta fall.

Vill du ha ett segt traedslag saa kan du testa med en eller idegran.

/Stellan

jepp.. det finns något som kallas vimmerbyfura, eller det fanns.. det är virke med minder än 1mm mellan årsringarna detta användes till bla, fönster för att virket var extremt tåligt. Ang idegran så undrar jag om inte det blir för flexibelt, men till engelska långbågar så är det optimalt ;-)

 

[KLAGER]

Idegranen är fridlyst

 

[-Patric-]

Idegranen är fridlyst

och den blir sämre som material till engelska långbågar för det?

(naturligtvis så skall man inte kapa ner fridlysta idegranar..)

 

[j_stellan]

jepp.. det finns något som kallas vimmerbyfura, eller det fanns.. det är virke med minder än 1mm mellan årsringarna detta användes till bla, fönster för att virket var extremt tåligt. Ang idegran så undrar jag om inte det blir för flexibelt, men till engelska långbågar så är det optimalt ;-)

Vimmerbyfura kaenner jag inte till men visst kan man faa tag i virke fraan barrtraed som aer segt.

Gran:
Foerr anvaendes oftas gran naer man ville ha ett haallbart virke som ska haalla laenge. Inte fraan vilken gran som hellst utan det ska var fraan de granar som som vaexer i skuggan under de stoerre traeden. Traedet man tar ska vara i samma aalder som traeden som skymmer det. Dvs en gran paa tre meter och en stamdiameter paa under 10 cm och minst 50 aar. Oftast laemnas dessa traed vid kallhuggning men de vaexer aldrig upp tillstora traed.

Tall
Foersoek leta upp en tall som vaexer uppe paa en haell med vaeldigt lite jord och oftast ser halvdoed ut. Dessa traed har ett vaeldigt haart virke och aer oftast gamla. Ett annat alternativ aer att taa virket fraan en tall som vaexer ute paa en myr och har av den anledningen vaext vaeldigt sakta. Vill man ha ett vaeldigt starkt virke saa ska man skrapa bort barken paa ena sidan av stammen och sedan vaenta i ca 20 aar innan man tar ned traedet...

Laerk
Har ingen bra koll paa styrkan i virket men det aer haardare aen baade tall och gran. Ska man saaga upp en stoerre maengd plankor av laerk saa behoevs det special klingor till saagen foer att det ska bli bra. Ett haart virke som laett splittras vid fel bearbetning. Foer all del det perfekta virket om man ska bygga naagot foer utomhusbruk ex stolpar till staket, traedgaardmoebler och golv till uteplatsen.

Det finns en plantering av japansk Kryptomeria utanfor Aengelholm i Skaane och det laer oxaa vara vaeldigt bra virke... Finns aeven naagra traed planterade i Goeteborgs botaniska traedgaard...

/Stellan

 

[j_stellan]

Idegranen är fridlyst

Aer det inte tillaatet att kapa ner idegran som vaexer inne paa betesmark foer att skydda djuren? Idegran aer vaeldigt giftig och det haender ganska ofta att haestar doer naer de aeter av den. Jag kaenner till flera haestaegare som har kapat ner idegran som vaexer i hagarna speciellt om naagon haest har doett.

Om man odlar idegran i sin egna traedgaard saa aer det tillaatet att kapa ner den. Oftast saeljs idegran under namnet Taxus och aer oftst av hybridursprung mellan den europeiska och den japanska arten. Om dessa hybrider sprids ut i den svenska naturen saa aer de inte fridlysta...

/Stellan