Spegelsyftkompass
- Trådstartare lucky
- Start datum
ökar noggrannheten
Hej!
Om du har en vanlig kompass är det svårt att göra en exakt syftning då du inte kan sikta noggrannt samtidigt som du ska kunna se kursen (ovanifrån). Är man två kan ju en sikta och den andra vrida in ringen / läsa av kursen. Med en spegelkompass så kan du hålla plattan med nålen plan framför dig och sikta med hjälp av det sikte som brukar finnas samtidigt som du med hjälp av spegeln kan vrida in ringen och se det så att säga ovanifrån. locket ska öppnas ca 50 grader och kompassen ska hållas horisontellt.
Det brukar gå bra att syfta med 1 grads noggrannhet. Silva eller suunto kanske har beskrivning på nätet.
Håkan
Hej!
Om du har en vanlig kompass är det svårt att göra en exakt syftning då du inte kan sikta noggrannt samtidigt som du ska kunna se kursen (ovanifrån). Är man två kan ju en sikta och den andra vrida in ringen / läsa av kursen. Med en spegelkompass så kan du hålla plattan med nålen plan framför dig och sikta med hjälp av det sikte som brukar finnas samtidigt som du med hjälp av spegeln kan vrida in ringen och se det så att säga ovanifrån. locket ska öppnas ca 50 grader och kompassen ska hållas horisontellt.
Det brukar gå bra att syfta med 1 grads noggrannhet. Silva eller suunto kanske har beskrivning på nätet.
Håkan
alltså 4 gånger bättre
Vill bara komplettera Håkans svar med att man brukar räkna med att en normal spegelkompass är ungefär 4 gånger exaktare än en vanlig kompass utan speciellt "sikte". Man måste alltså räkna med ett mätfel på totalt 4 grader (+/- 2 grader) med en vanlig kompass. Spegelkompasser är klumpigare, krångligare och känsligare än vanliga kompasser, men Silva ska ha en kompass där man kan syfta genom kompasshuset och därmed få ungefär samma noggrannhet som med spegelkompasser.
Själv har jag svårt att se något praktiskt behov av en spegelkompass vid ordinär fjällvandring. Speciellt som man ändå inte kan vara riktigt säker på skillnaden mellan kart- och kompassnorr förrän man jämfört karta, kompass och terräng.
Vill bara komplettera Håkans svar med att man brukar räkna med att en normal spegelkompass är ungefär 4 gånger exaktare än en vanlig kompass utan speciellt "sikte". Man måste alltså räkna med ett mätfel på totalt 4 grader (+/- 2 grader) med en vanlig kompass. Spegelkompasser är klumpigare, krångligare och känsligare än vanliga kompasser, men Silva ska ha en kompass där man kan syfta genom kompasshuset och därmed få ungefär samma noggrannhet som med spegelkompasser.
Själv har jag svårt att se något praktiskt behov av en spegelkompass vid ordinär fjällvandring. Speciellt som man ändå inte kan vara riktigt säker på skillnaden mellan kart- och kompassnorr förrän man jämfört karta, kompass och terräng.
Spegelsyft
+ högre noggrannhet
+ bra rakspegel/kolla köldskador
+ skyddat kompasshus
- högre vikt
- lite klumpigare
Jag har aldrig hört talas om att spegelsyftkompasser skulle vara känsligare än andra kompasser. Snarare tvärtom eftersom kompasshuset ligger skyddat under ett lock.
Men på fjällvandring behöver man knappt ens kompass, ännu mindre spegelkompass för att hitta rätt. Att jag kånkar runt på en beror mest på att jag gillar kompasser och navigation
. Och på spegeln som ju särskilt vintertid har alternativa användningsområden.
/J.
+ högre noggrannhet
+ bra rakspegel/kolla köldskador
+ skyddat kompasshus
- högre vikt
- lite klumpigare
Jag har aldrig hört talas om att spegelsyftkompasser skulle vara känsligare än andra kompasser. Snarare tvärtom eftersom kompasshuset ligger skyddat under ett lock.
Men på fjällvandring behöver man knappt ens kompass, ännu mindre spegelkompass för att hitta rätt. Att jag kånkar runt på en beror mest på att jag gillar kompasser och navigation
. Och på spegeln som ju särskilt vintertid har alternativa användningsområden./J.
visst kompass i fjällen
Jag skulle inte lämna kompassen hemma på en fjällvandring som Rundberg tycker. Visst behövs den oftas inte då landskapet är öppet och kartan bra. Dock kan dimman komma plötsligt och då får man gå på kompasskurs, spegel eller inte. Speciellt om man går utanför lederna. Dessutom finns det ju områden med hög fjällbjörkskog.
Själv använder jag en av silvas minsta kompasser utan spegel. Den är så liten och nätt att den alltid slinker ner i fickan.
Skillnaden mellan kartnorr, verklig norr och kompassnorr blir påtaglig i nordliga breddgrader. I nordnorge handlar det om ett par tre grader.
Anders V
Jag skulle inte lämna kompassen hemma på en fjällvandring som Rundberg tycker. Visst behövs den oftas inte då landskapet är öppet och kartan bra. Dock kan dimman komma plötsligt och då får man gå på kompasskurs, spegel eller inte. Speciellt om man går utanför lederna. Dessutom finns det ju områden med hög fjällbjörkskog.
Själv använder jag en av silvas minsta kompasser utan spegel. Den är så liten och nätt att den alltid slinker ner i fickan.
Skillnaden mellan kartnorr, verklig norr och kompassnorr blir påtaglig i nordliga breddgrader. I nordnorge handlar det om ett par tre grader.
Anders V
Tycke och smak
Hej,
Att man måste ha med karta och kompass på fjällvandring är det visst fortfarande "lag" på ( Den oskrivna som kallas fjällvett). Däremot råder det ju skilda meningar om hur mycket den behöver användas, eller hur långt ned i ryggsäcken den skall ligga.
Jag undrar om inte den slitna klyschan ändå håller, att det finns olika tycke och smak, och att var och en bör få göra som han eller hon vill i denna angelägenhet ute på tur.
Två ytterligheter:
Det sades t. ex för ett antal år sedan att vissa elitorienerare t. ex Kent Olsson (tror jag var en) inte hade kompass med sig på vissa tävlingar. Detta därför att kartorna i vissa fall var så detaljerade och terrängen så varierande och lätt alternativt känd(Det är tyvärr oundvikligt ibland), att det snabbaste sättet att ta sig fram var att hålla en absolut kartkontakt.
Det kann ju också vara så att terrängen och därmed kartan är extremt enformig eller att det är mörkt eller dimma.
Den andra ytterligheten skulle då vara en väldigt enformig terräng, t. ex. Tykarpsgrottan (den gamla kalkgruvan) utanför Hässleholm där jag har haft förmånen att orientera. Den består av ett nätverk av nästan exakt likadana rum. Av naturliga skäl är det också mörkt därinne. dessa faktorer gör att kompassen är mycket användbar.
Något liknande kanske det är emellan rösena (De är dock inte så feta som pelarna i Tykarpsgr. Området är väl också betydligt mindre.) på Vierranvarri i mörker eller extrem dimma. Det vore kanske därför intressant att göra en karta över dessa och hänga upp små skärmar däruppe någon gång. Jag har dock en känsla att man kanske inte skall förvänta sig att det alltid är kring 1 meters sikt där när man kommer dit. Undrar om det är så ofta som det hävdas. I annat fall kanske 3-5 m sikt duger.
Jag har full respekt för en fjällvandrares rätt att använda sitt sunda förnuft och själv avgöra hur han skall göra i olika situationer. Vissa kanske föredrar att använda andra hjälpmedel som sol och klocka (han kan ju slå upp sitt tält om det är för molningt), stjärnorna, myrstackar eller kanske rent av GPS.
Ha det bra!
Anders Malmqvist
Hej,
Att man måste ha med karta och kompass på fjällvandring är det visst fortfarande "lag" på ( Den oskrivna som kallas fjällvett). Däremot råder det ju skilda meningar om hur mycket den behöver användas, eller hur långt ned i ryggsäcken den skall ligga.
Jag undrar om inte den slitna klyschan ändå håller, att det finns olika tycke och smak, och att var och en bör få göra som han eller hon vill i denna angelägenhet ute på tur.
Två ytterligheter:
Det sades t. ex för ett antal år sedan att vissa elitorienerare t. ex Kent Olsson (tror jag var en) inte hade kompass med sig på vissa tävlingar. Detta därför att kartorna i vissa fall var så detaljerade och terrängen så varierande och lätt alternativt känd(Det är tyvärr oundvikligt ibland), att det snabbaste sättet att ta sig fram var att hålla en absolut kartkontakt.
Det kann ju också vara så att terrängen och därmed kartan är extremt enformig eller att det är mörkt eller dimma.
Den andra ytterligheten skulle då vara en väldigt enformig terräng, t. ex. Tykarpsgrottan (den gamla kalkgruvan) utanför Hässleholm där jag har haft förmånen att orientera. Den består av ett nätverk av nästan exakt likadana rum. Av naturliga skäl är det också mörkt därinne. dessa faktorer gör att kompassen är mycket användbar.
Något liknande kanske det är emellan rösena (De är dock inte så feta som pelarna i Tykarpsgr. Området är väl också betydligt mindre.) på Vierranvarri i mörker eller extrem dimma. Det vore kanske därför intressant att göra en karta över dessa och hänga upp små skärmar däruppe någon gång. Jag har dock en känsla att man kanske inte skall förvänta sig att det alltid är kring 1 meters sikt där när man kommer dit. Undrar om det är så ofta som det hävdas. I annat fall kanske 3-5 m sikt duger.
Jag har full respekt för en fjällvandrares rätt att använda sitt sunda förnuft och själv avgöra hur han skall göra i olika situationer. Vissa kanske föredrar att använda andra hjälpmedel som sol och klocka (han kan ju slå upp sitt tält om det är för molningt), stjärnorna, myrstackar eller kanske rent av GPS.
Ha det bra!
Anders Malmqvist
Det jag svarade på
var den allmänna attityd som finns hos en del att genast hugga mot den som skriver att en viss sträcka är lätt och att man har föjt en led med rösen så att man har "råkat" hitta rätt utan att en kompass har behövts användas.
Är det för att ovana "Stockholmare" utan "rätt" utrustning och utan fysiska och mentala förberedelser riskerar att lockas ut i vildmarken för att sedan gå vilse och aldrig mer komma tillbaks igen?
I sådana fall skulle ju varje inlägg behöva en tag med en radda fjällvettsregler på.
Då hade kanske joru sluppit svara på Villunmsens inlägg ovan.
Jag ÄR ingen arrogant person i verkliga livet, och jag ber om ursäkt om jag har verkat hånfull mot någon här på utsidan.
Jag undrar bara om det är nödvändigt att alla skriver ned dessa regler i sina inlägg. Det finns ju så många som gör detta ändå. Dessutom så måste det finnas andra fora också för dessa. Och böcker mm.
Egentiden är det väl också de lite skrytiga personerna som ger färg åt debatterna. varesig de skryter om utrustning, längder, tider, eller upplevelser.
Hej så länge
Anders Malmqvist
var den allmänna attityd som finns hos en del att genast hugga mot den som skriver att en viss sträcka är lätt och att man har föjt en led med rösen så att man har "råkat" hitta rätt utan att en kompass har behövts användas.
Är det för att ovana "Stockholmare" utan "rätt" utrustning och utan fysiska och mentala förberedelser riskerar att lockas ut i vildmarken för att sedan gå vilse och aldrig mer komma tillbaks igen?
I sådana fall skulle ju varje inlägg behöva en tag med en radda fjällvettsregler på.
Då hade kanske joru sluppit svara på Villunmsens inlägg ovan.
Jag ÄR ingen arrogant person i verkliga livet, och jag ber om ursäkt om jag har verkat hånfull mot någon här på utsidan.
Jag undrar bara om det är nödvändigt att alla skriver ned dessa regler i sina inlägg. Det finns ju så många som gör detta ändå. Dessutom så måste det finnas andra fora också för dessa. Och böcker mm.
Egentiden är det väl också de lite skrytiga personerna som ger färg åt debatterna. varesig de skryter om utrustning, längder, tider, eller upplevelser.
Hej så länge
Anders Malmqvist
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg