Bra fråga
Roligt att du bryr dig Rubstep!!
Du har fått många svar men de berör inte din fråga. Att man inte ska topprepa i fast utrustning har klätterkollektivet god konsensus kring. Detta säger du ju själv och motiverar inte tusen påpekanden, vilket du fått.
Frågan är hur man ska göra när man är klar med en led och ska rensa ankaret. Precis som du säger sliter det på på den fasta utrustningen om man trär repet och blir nedsänkt. Alternativet, att koppla in sig i ankaret, trä repet så att båda ändarna når backen och fira av, innebär ytterligare ett riskmoment viket Polarnatt påpekade i sitt i övrigt förvirrade inlägg. Det är även mycket svårare att rensa kortslingor på leden om man firar jämfört med om man blir nedsänkt på leder som är branta eller traverserar.
Det absolut vanligaste och i det närmaste svensk praxis, är att man blir nedsänkt. Slitaget av detta är i de flesta fall acceptabelt. Det är bara en typ av ankare då slitaget blir problematiskt och det är när ankaret består av två limbultar. Alla typer av ankare där bultarna är expander är slitagedelarna utbytbara utan att man måste borra nya hål. Är det limbultar försedda med snabblänk och stålring, vilket är vanligt i Göteborg, är slitagedelarna utbytbara.
Är slitagedelarna utbytbara får det nog anses vara acceptabelt att bli nedsänkt. Vinsten av mindre meck och att man undviker ett ytterligare riskmoment överväger slitaget. Betala tillbaka detta genom engagemang och tid i din lokala bultkommitté.
Hur ska man då agera då man hänger vid ett ankare bestående av två limbultar utan snabblänk, stålring eller kedja? Här råder det delade meningar om hur man ska agera. Inte många orkar bry sig om detta problem, men det gör du eftersom du ställer frågan! Jag bryr mig, så du förstår att jag blir glad. Lättjan att skita i problemet och bara bli nedsänkt trots att ankaret endast är två limbultar har två följder. Man överför i onödan mer arbete på dem som engagerar sig ideellt (de som bryr sig), som ska inspektera, dokumentera och byta ut. Man skapar också mer åverkan, fler borrade hål och rester från gamla bultar. Jag tycker att det är mycket fult med bultrester, jag tycker även det är respektlöst att inte sträva efter att minimera åverkan.
Jag tycker därför att man ska fira om det går. I andra hand blir du nedsänkt och så kommer du tillbaka och sätter dit utbytbara slitagedelar.
Vad är då problemet med att ha snabblänkar bak på selen utifall man stöter på denna typ av ankare? Att blanda två olika ståltyper gör att stålet med sämre korrosionsresistens rostar mycket fort. Oftast är detta inget problem för bulten då snabblänken oftast är av sämre kvalité. Problemet är bara snabblänken rostar och blir omöjlig att skruva upp då man ska byta ut den. Då måste ideella krafter dit med bultsax (=onödigt merarbete). Många av snabblänkarna ute på bergen inte klassade för fallskydd. Sätter man dit en snabblänk av högre kvalitet än bulten är det bulten som rostar! Nackdelarna med att sätta dit karbiner är ett kapitel för sig.
Man måste alltså ta reda på vilket stål det är i bultarna innan sätter dit snabblänkar. Fördelen med limbult-snabblänk-stålring där alla delar har samma stål är många (ANSI 316 är bra och lätt att få tag i alla delar med limbult, snabblänk och stålring). Repet hamnar på ett bra sätt i ankaret, det visuella intrycket är litet och det är förhållandevis billigt. Största fördelen är dock att livslängden på slitagedelarna blir mycket lång. Repet träs i ringen och eftersom ringen snurrar varierar slitagepunkten. =Avlastade för de ideella krafterna.
Åter till din fråga, minimera slitaget men låt dig själv bli nedsänkt då du resar (om det är två ensamma limbultar firar du om det går, vilket är sällan). Betala tillbaka denna tidvinst med ideellt arbete då du ser till att rätt saker sätts på rätt sätt på rätt plats i bergen.
/Calle Martins
Roligt att du bryr dig Rubstep!!
Du har fått många svar men de berör inte din fråga. Att man inte ska topprepa i fast utrustning har klätterkollektivet god konsensus kring. Detta säger du ju själv och motiverar inte tusen påpekanden, vilket du fått.
Frågan är hur man ska göra när man är klar med en led och ska rensa ankaret. Precis som du säger sliter det på på den fasta utrustningen om man trär repet och blir nedsänkt. Alternativet, att koppla in sig i ankaret, trä repet så att båda ändarna når backen och fira av, innebär ytterligare ett riskmoment viket Polarnatt påpekade i sitt i övrigt förvirrade inlägg. Det är även mycket svårare att rensa kortslingor på leden om man firar jämfört med om man blir nedsänkt på leder som är branta eller traverserar.
Det absolut vanligaste och i det närmaste svensk praxis, är att man blir nedsänkt. Slitaget av detta är i de flesta fall acceptabelt. Det är bara en typ av ankare då slitaget blir problematiskt och det är när ankaret består av två limbultar. Alla typer av ankare där bultarna är expander är slitagedelarna utbytbara utan att man måste borra nya hål. Är det limbultar försedda med snabblänk och stålring, vilket är vanligt i Göteborg, är slitagedelarna utbytbara.
Är slitagedelarna utbytbara får det nog anses vara acceptabelt att bli nedsänkt. Vinsten av mindre meck och att man undviker ett ytterligare riskmoment överväger slitaget. Betala tillbaka detta genom engagemang och tid i din lokala bultkommitté.
Hur ska man då agera då man hänger vid ett ankare bestående av två limbultar utan snabblänk, stålring eller kedja? Här råder det delade meningar om hur man ska agera. Inte många orkar bry sig om detta problem, men det gör du eftersom du ställer frågan! Jag bryr mig, så du förstår att jag blir glad. Lättjan att skita i problemet och bara bli nedsänkt trots att ankaret endast är två limbultar har två följder. Man överför i onödan mer arbete på dem som engagerar sig ideellt (de som bryr sig), som ska inspektera, dokumentera och byta ut. Man skapar också mer åverkan, fler borrade hål och rester från gamla bultar. Jag tycker att det är mycket fult med bultrester, jag tycker även det är respektlöst att inte sträva efter att minimera åverkan.
Jag tycker därför att man ska fira om det går. I andra hand blir du nedsänkt och så kommer du tillbaka och sätter dit utbytbara slitagedelar.
Vad är då problemet med att ha snabblänkar bak på selen utifall man stöter på denna typ av ankare? Att blanda två olika ståltyper gör att stålet med sämre korrosionsresistens rostar mycket fort. Oftast är detta inget problem för bulten då snabblänken oftast är av sämre kvalité. Problemet är bara snabblänken rostar och blir omöjlig att skruva upp då man ska byta ut den. Då måste ideella krafter dit med bultsax (=onödigt merarbete). Många av snabblänkarna ute på bergen inte klassade för fallskydd. Sätter man dit en snabblänk av högre kvalitet än bulten är det bulten som rostar! Nackdelarna med att sätta dit karbiner är ett kapitel för sig.
Man måste alltså ta reda på vilket stål det är i bultarna innan sätter dit snabblänkar. Fördelen med limbult-snabblänk-stålring där alla delar har samma stål är många (ANSI 316 är bra och lätt att få tag i alla delar med limbult, snabblänk och stålring). Repet hamnar på ett bra sätt i ankaret, det visuella intrycket är litet och det är förhållandevis billigt. Största fördelen är dock att livslängden på slitagedelarna blir mycket lång. Repet träs i ringen och eftersom ringen snurrar varierar slitagepunkten. =Avlastade för de ideella krafterna.
Åter till din fråga, minimera slitaget men låt dig själv bli nedsänkt då du resar (om det är två ensamma limbultar firar du om det går, vilket är sällan). Betala tillbaka denna tidvinst med ideellt arbete då du ser till att rätt saker sätts på rätt sätt på rätt plats i bergen.
/Calle Martins
