Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Småviltstudsare
- Trådstartare Richie
- Start datum
Saxat från: Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om jakt och statens vilt
NFS 2002:18
Kulgevär; ammunitionens klassindelning
14 §
Kulpatroner indelas i fyra klasser, avsedda för jakt efter olika grupper
av viltarter. Följande minimivärden för kulvikt och anslagsenergi samt krav
på typ av kula (kulkonstruktion) gäller för respektive klass:
Klass 1.
Kulvikt minst 9 g (139 gr) eller minst 10 g (154 gr)
E 100 minst 2 700 J minst 2 000 J
Kulan skall vara konstruerad för att expandera,
t.ex. blyspets och hålspets.
Klass 2.
Kulvikt minst 3,2 g (50 gr)
E 100 minst 800 J
Kulan skall vara konstruerad för att expandera,
t.ex. blyspets och hålspets.
Klass 3.
Kulvikt minst 2,5 g (39 gr)
E 100 minst 200 J
Kulan får vara av valfri konstruktion.
Klass 4.
Kulvikt ingen begränsning
E 0 minst 150 J
Kulan får vara av valfri konstruktion.
15 §
För att kulpatroner (fabriks- eller hemladdade) skall tillhöra viss klass,
skall värden för såväl kulvikt som anslagsenergi (E) vara lika med eller högre
än de minimivärden som angivits för respektive klass. Därjämte skall kulan
vara av ovan angiven konstruktion.
För redovisning av klasstillhörighet svarar tillverkaren eller hemladdaren.
Exempel på klassificering av kulpatroner finns i
bilaga
till denna författning.
NFS 2002:18
Kulgevär; ammunitionens klassindelning
14 §
Kulpatroner indelas i fyra klasser, avsedda för jakt efter olika grupper
av viltarter. Följande minimivärden för kulvikt och anslagsenergi samt krav
på typ av kula (kulkonstruktion) gäller för respektive klass:
Klass 1.
Kulvikt minst 9 g (139 gr) eller minst 10 g (154 gr)
E 100 minst 2 700 J minst 2 000 J
Kulan skall vara konstruerad för att expandera,
t.ex. blyspets och hålspets.
Klass 2.
Kulvikt minst 3,2 g (50 gr)
E 100 minst 800 J
Kulan skall vara konstruerad för att expandera,
t.ex. blyspets och hålspets.
Klass 3.
Kulvikt minst 2,5 g (39 gr)
E 100 minst 200 J
Kulan får vara av valfri konstruktion.
Klass 4.
Kulvikt ingen begränsning
E 0 minst 150 J
Kulan får vara av valfri konstruktion.
15 §
För att kulpatroner (fabriks- eller hemladdade) skall tillhöra viss klass,
skall värden för såväl kulvikt som anslagsenergi (E) vara lika med eller högre
än de minimivärden som angivits för respektive klass. Därjämte skall kulan
vara av ovan angiven konstruktion.
För redovisning av klasstillhörighet svarar tillverkaren eller hemladdaren.
Exempel på klassificering av kulpatroner finns i
bilaga
till denna författning.
Löjligt överförmynderi om det stämmer
Tycker att det låter helsjukt att man inte skulle få använda klass 1 och 2 vapen för ripjakt på vintern om man nu skulle önska det. Klassningen är satt för att inte skjuta på för STORT villebråd med vapen som har för KLEN kaliber/anslagsenergi.
För övrigt så är det sjukt att man inte får använda kal. 22 LR för jakt på tjäder och orre. I min ungdom jagade jag bara med 22 LR med hålspets och jag kan inte minnas en enda gång som påskjuten tjäder flög från platsen.
Det var oftast knall och fallverkan. Det kunde finnas liv kvar i fågen men chocken från kulan gjorde att fågeln blev kvar(kulan avger mer energi inuti fågeln då den bromsas upp snabbare än en kula från 6,5x55, 222 osv).
Förutom ett femtiotal större skogsfåglar har jag även skjutit ett tiotal rävar med kal. 22 LR (åteljakt) och även dessa blev kvar på platsen - något som inte alltid är fallet om man skjuter med älgstudsaren. Detta gäller både tjäder/orre på toppjakten och rävar som jag skjutit på senare år.
Tycker att det låter helsjukt att man inte skulle få använda klass 1 och 2 vapen för ripjakt på vintern om man nu skulle önska det. Klassningen är satt för att inte skjuta på för STORT villebråd med vapen som har för KLEN kaliber/anslagsenergi.
För övrigt så är det sjukt att man inte får använda kal. 22 LR för jakt på tjäder och orre. I min ungdom jagade jag bara med 22 LR med hålspets och jag kan inte minnas en enda gång som påskjuten tjäder flög från platsen.
Det var oftast knall och fallverkan. Det kunde finnas liv kvar i fågen men chocken från kulan gjorde att fågeln blev kvar(kulan avger mer energi inuti fågeln då den bromsas upp snabbare än en kula från 6,5x55, 222 osv).
Förutom ett femtiotal större skogsfåglar har jag även skjutit ett tiotal rävar med kal. 22 LR (åteljakt) och även dessa blev kvar på platsen - något som inte alltid är fallet om man skjuter med älgstudsaren. Detta gäller både tjäder/orre på toppjakten och rävar som jag skjutit på senare år.
runekargo; sa:Men må man så skyde rype med alle store rifler hvis der bruges ikke expanderende projektiler? Eller med kaliber 222 Rem hvis man bruger et prijektil der vejer mindre end 3,2 g?
Som jag tolkar det får man jaga ripa med valfri kaliber och kulkonstruktion så länge kulvikten understiger 3,2 g och E 100 understiger 800 J
Vapen, alltså!
Ska du köpa ett vapen för småviltjakt , och bara småvilt så ska du ha en 222. Suverän bössa för rådjur och fågel(glöm inte ett hyfsat kikarsikte). En 22 är alltid bra att ha, mag eller inte spelar ingen roll för det är up close and personal som gäller då.
Ska du däremot jaga alla djur på listan(här i swe) så tycker jag att du ska satsa på en 6,5x55, gärna med pinciati skena(stavning?) med en rödpunkt och en kikare att växla mellan.
appropå ripjakt:
enda andledningen till att jag inte skulle ta 222 är
1: köttförstöring vid användandet av halvmantlad
2: den stackars frilufsare som står på fjjället i bakrunden (helmantlad kula går långt)
Andledningen till att jag inte skulle ta 22
1: Stor variation mellan sommar/vinter i träffläge
Ska du köpa ett vapen för småviltjakt , och bara småvilt så ska du ha en 222. Suverän bössa för rådjur och fågel(glöm inte ett hyfsat kikarsikte). En 22 är alltid bra att ha, mag eller inte spelar ingen roll för det är up close and personal som gäller då.
Ska du däremot jaga alla djur på listan(här i swe) så tycker jag att du ska satsa på en 6,5x55, gärna med pinciati skena(stavning?) med en rödpunkt och en kikare att växla mellan.
appropå ripjakt:
enda andledningen till att jag inte skulle ta 222 är
1: köttförstöring vid användandet av halvmantlad
2: den stackars frilufsare som står på fjjället i bakrunden (helmantlad kula går långt)
Andledningen till att jag inte skulle ta 22
1: Stor variation mellan sommar/vinter i träffläge
Kanske aningen gammal tråd men, som bäfver sa så är anledningen till att man inte får jaga ripa på fjället med annat än klass 3 &4 följande:
1. För att försvåra illegala jakten på stora rovdjuren, vilket är ett klent argument för att det inte hjälper saken ett dyft.
2. Om man inte har kulfång så kan en ex en 6,5 kula flyga uppemot 5km i jämn terräng och rätt vinkel, tänk då hur långt de kan flyga ned från fjället? Visserligen jägarens ansvar att använda kulfång, men om man glömmer eller att somliga skiter i det så kan de bli tråkigheter. Verkar dock funka i Norge så varför inte egentligen.
Men begrunda då också, vad är då klass 1, 2, 3, 4? Jo, klass 1, 2 är kulkalibrar som används med expanderande kula mot vilt som rådjur och uppåt. Klass 3 får användas emot räv, hare, tjäder, orre och nedåt. Kräver ingen expanderande kula, helmantlad kula är laglig, vanliga kalibrar i klass 3 är 22hornet och 22WM. Klass 4, 22lr är allra vanligaste kalibern med det finns även några andra lite mer ovanliga kalibrar, med denna får du skjuta ripa, duva, nötskrika m.m
För att få skjuta djur som tillhör klass 1 & 2 måste som sagt kulan vara expanderande, sen finns det också bestmmelser hur hög effekt(joule) patronen måste ha. Man får alltså inte skjuta rådjur med 22h även fast man använder expanderande kula, på grund av avsakna effekt.
Men vad händer om man trycker en helmantlad kula i ex en 375 H&H eller en 300WinMag? Jo, du får bara skjuta klass 3-4 vilt på grund utav att de är de enda som får skjutas med helmantlad kula.
En polis eller naturbevakare är förmodligen inte klar på samma punkt om ni möts på fjället, du med en 375;a i famnen. Men det är vad lagen säger, om man får skjuta på djur i olika klasser bestäms inte av kalibern, utan av av patronen du använder.
Tänker dock inte prova, men så är det faktiskt.
1. För att försvåra illegala jakten på stora rovdjuren, vilket är ett klent argument för att det inte hjälper saken ett dyft.
2. Om man inte har kulfång så kan en ex en 6,5 kula flyga uppemot 5km i jämn terräng och rätt vinkel, tänk då hur långt de kan flyga ned från fjället? Visserligen jägarens ansvar att använda kulfång, men om man glömmer eller att somliga skiter i det så kan de bli tråkigheter. Verkar dock funka i Norge så varför inte egentligen.
Men begrunda då också, vad är då klass 1, 2, 3, 4? Jo, klass 1, 2 är kulkalibrar som används med expanderande kula mot vilt som rådjur och uppåt. Klass 3 får användas emot räv, hare, tjäder, orre och nedåt. Kräver ingen expanderande kula, helmantlad kula är laglig, vanliga kalibrar i klass 3 är 22hornet och 22WM. Klass 4, 22lr är allra vanligaste kalibern med det finns även några andra lite mer ovanliga kalibrar, med denna får du skjuta ripa, duva, nötskrika m.m
För att få skjuta djur som tillhör klass 1 & 2 måste som sagt kulan vara expanderande, sen finns det också bestmmelser hur hög effekt(joule) patronen måste ha. Man får alltså inte skjuta rådjur med 22h även fast man använder expanderande kula, på grund av avsakna effekt.
Men vad händer om man trycker en helmantlad kula i ex en 375 H&H eller en 300WinMag? Jo, du får bara skjuta klass 3-4 vilt på grund utav att de är de enda som får skjutas med helmantlad kula.
En polis eller naturbevakare är förmodligen inte klar på samma punkt om ni möts på fjället, du med en 375;a i famnen. Men det är vad lagen säger, om man får skjuta på djur i olika klasser bestäms inte av kalibern, utan av av patronen du använder.
Tänker dock inte prova, men så är det faktiskt.
Liknande trådar
Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
---|---|---|---|---|
Mer småviltstudsare | Jakt | 7 |
Liknande trådar
Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter
Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg