Slingor nylon/dyneema

[johnliungman]

Ska bli kul att lösa om testerna ovan som John refererar till. Jag har laborerat lite med liknande under den gångna veckan. Nu är detta med fallskyddsutrustning avsett för industribruk så inte vanlig klätterutrustning. Hur som.

En nylonliknande slinga gick av vid ett faktor1.5 fall (fritt fall 80kg viktplattor, inte docka) när den hade en överhandsknut på sig, den gick av vid knuten. När samma slinga(!) senare utsattes för samma fall utan överhandsknut men med en dubbelåtta med låskarbin som infästningspunkt klarade den sig galant.

Varning trådkapning och nörderi!

Våra försök till halvseriösa tester ( faktor 1-2 fall från falltorn men ingen dynamisk kraftmätare, 80kg docka alt 80kg viktplattor) har framförallt fått mig att undra huruvida det i en verklighet situation uppstår några fantastiska krafter överhuvudtaget. Vi har försökt att få fallrycksdämpare (screamers på klättersvengelska) att lösa ut men lyckades inte föränn i faktor 2 fallet och då endast med max 10cm av 1.5 möjliga meter. Vi gjorde 3 fall, faktor 1,1.5,2 med tre olika tillverkares fallskyddsystem.
Alla löste däremot ut fullt i faktor 2 fall med 80kg viktplattor.


Detta som en liten passning till bland annat dmm testet där en stel oformlig massa till vikt användes. Det blir helt enkelt en jävla skillnad om man har något mer människolikt. Men för att säga något säkert så behövs såklart en kraftmätare och en ännu mer realistisk dummy. Vi använde en brandövningsdocka i full storlek.

För att fortsätta nörderiet så provdrog vi två av falldämparna statiskt, den ena löste vid 800 sen vid 4-500kg, den andra redan vid 300kg. Nu går ju inte statiskt drag att direkt jämföra med chockbelastning men något säger det kanske? Eller? (Jag är varken fysiker, matematiker eller något åt det hållet, bara nyfiken nörd...)

Enligt tillverkarna ska falldämparna lösa vid chockbelastning av 200kg,600kg och typ 600. Ingen av dessa dämpare löste alltså vid faktor 1.5 fall, två av dom släppte 10cm av 1.5meter vid faktor 2. Jag är jävligt nyfiken på vilka krafter vi egentligen genererade!

Helt korrekt. En människa i en sele, som dessutom inte faller genom att marken öppnar sig utan troligen mindre häftigt, kommer aldrig att ge upphov till de krafter dmm visar i droptornet. Dessutom är det som sagt storvskillnad på dragtestboch snabbare belastningar, särskilt vid dyneema.

Å andra sidan slår det på andra hållet också. Knutar, gamla slingor, dåliga säkringar - verklighetn bjuder ofta på många negativa faktorer, och det är därför vi behöver marginalerna med oss.

 

[lobo2me]

jag undrade om referenser eftersom friktion ju är ganska magisk.

(och nu ska jag ge mig till att påstå saker igen )

syntetmaterial kan ge upphov till väldigt hög friktion trots att de upplevs som hala när man känner på dem.
man bränner sig lättare på syntetrep än på naturrep, till exempel.

hade nån slags "hjulsockor" som alternativ till snökedjor en vinter, och de var gjorda i något som liknade samma material som säkerhetsbälten, alltså ganska glatta i ytan.

funkade väldigt bra, och det skulle till stor del bero elektrostatiska fenomen.

 

[Mezzner]

Hm...
Nej. Friktion är inte magiskt. Frikton är ett mycket mätbart och påtagligt mått på en egenskap som ger upphov till krafter i ytor mellan material, och friktionskoefficienten gäller just mellan två specifika material, med givna ytbeskaffenheter. För denna kombination så skiljer man sedan på friktionskoefficienten i vila och rörelse, och ev torr eller smord.
Vad man menar är mycket klart, men däremot måste man genom experiment ta reda på koefficienten i de materialkombinationer man avser att räkna på.

 

[lobo2me]

Hm...
Nej. Friktion är inte magiskt.

nåja, "icke oempiriskt beräkningsbar", då? fast det var så långt att skriva.

jag kan tänka mig att friktionen i en knut slagen i en dyneema-slinga kan bli ganska hög om den belastas hastigare än i provet med vattenknoparna.

min erfarenhet av avknytningar är inte att de skulle glida, snarare har det blivit en liten jvla ärta som har varit helt asjobbig att få upp, vilket är ett vardagspraktiskt skäl att undvika dem.

och det har varit med semistatisk belastning.

men det som har redovisats hittills verkar peka på att avkortningsknutar är störst risk som brottanvisning, snarare än att de skulle glida.

finns det mer?

 

[Mezzner]

Det kanske är så att de blir en effektiv brottanvisning just för att de glider och därmed blir så hårt åtdragna?

 

[Crimper]

Lekmannatankar. Om knuten glider så att den blir den lilla hårda ärtan, kan man då anta att den också "bryter" så mycket på sig själv att slingan lättare brister just där? Och då slingorna inte är 100% statiska så kanske också en hårt åtdragen knut tar bort en del dynamik och därmed ökar krafterna på knuten. Visserligen elimineras även en del friktion om knuten är hårt dragen och därmed borde risken för att slingan brinner av minska. Eller?

 

[pecall]

1993 gjorde Crux i Uppsala och jag en del dragtester för Bergsports räkning på kamsäkringar. En del av dessa, bl.a. Wired Bliss, hade hemknutna slingor av 5,5 mm Spectrasnöre, knutet med trippel fiskarknop.
Det intressanta med dessa var att även om knutarna var rejält hårt åtdragna så brast ofta slingan i knuten. Jag vet inte hur jämförbart det är med ett verkligt fall eftersom vi inte hade möjlighet att chockbelasta, utan ökade belastningen gradvis under några sekunder tills något gick sönder. Men det som hände var att Spectrakärnan (alt. Dyneema) i repsnöret smälte av värmeutvecklingen inne i knuten och sedan slets manteln av nylon av. Spectra har betydligt lägre smältpunkt än nylon och när en knut tajtas åt utvecklas en del värme. Uppenbarligen var det i detta fall tillräckligt för slingbrott.
Att tänka på att knyta Spectra-/dyneemaslingor även om friktionen bara skulle vara marginellt sämre än för nylon tycker jag känns rätt onödigt. Men jag är ju ingen materialfysiker, utan försöker bara ha en hygglig marginal när jag klättrar.

 

[Mezzner]

Att knyta Spectra/Dyneema verkar vara potentiellt dåligt.

Lite förvånande nog så hörde jag av en kamrat att en ny klätterinstruktionsbok innehåller många bilder av ankare där slingorna på bilden är Dyneema, och försedda med diverse knutar.

Jag äger själv en Cordelette av fabrikat Wild Country. En lång och dyr rackare, i Dyneemaband. Jag har faktiskt aldrig använt den och faktum är att man kanske borde låta bli även i framtiden.

 

[lobo2me]

Det kanske är så att de blir en effektiv brottanvisning just för att de glider och därmed blir så hårt åtdragna?

de är väl en effektiv brottanvisning genom att vara en diskontinuitet på materialet, oavsett åtdragenhet.

men frågeställningen som jag har uppfattat den är huruvida en stoppknut i t.ex. en avknuten sliding-x skulle glida på det sättet att den rör sig längs slingan och alltså förfelar sitt syfte.

och det skulle jag vilja se mer belägg för.

 

[lobo2me]

Jag äger själv en Cordelette av fabrikat Wild Country. En lång och dyr rackare, i Dyneemaband. Jag har faktiskt aldrig använt den och faktum är att man kanske borde låta bli även i framtiden.

men om det var särskilt riskabelt att göra ett två- eller trepunktsankare med en dyneemacordelette, där enda knuten är den flerpartshistoria man gör för centralpunkten, så borde det vara väl bekräftat vid det här laget, rimligen?

 

[GustavOh]

Jag äger själv en Cordelette av fabrikat Wild Country. En lång och dyr rackare, i Dyneemaband. Jag har faktiskt aldrig använt den och faktum är att man kanske borde låta bli även i framtiden.

Om du inte vill använda den kanske du ska offra den till ett experiment?

 

[Mezzner]

Ja, om jag betraktar den som värdelös så vore det ingen stor uppoffring...

Jag har samtidigt ett minne av en test (som jag för många år sen också länkat till...) där man provdrar bl a cordeletter av den typen och i det arrangemanget, och där man konstaterar att Dyneema är betydligt känsligare än bl a nylon för ålder och UV. Däremot verkade dock inte knuten för centralpunkten vara kritisk. Eller så var det just där det hela gick sönder...
Jag tror dock att en nyare Dyneemaslinga höll bra även med knut.

Ska se om jag hittar testet. (Eftersom dagspriset på en Cordelette på en känd webbutik i STHLM är högre än dagspriset på en Ballnutz på en webbutik i Malmberget, så känns det ju ändå som ett slöseri att dra sönder den oanvända slingan! )