Jag har faktiskt inget som helst problem med pälsuppfödning.
Med det sagt menar jag inte att jag stödjer alla former av djurhållning.
Här är vi inne på etik och inte juridik. Så länge djuren mår bra och har en bra levnadsstandard så ser jag ingen skillnad i att föda upp dem för den ena eller andra produkten.
Alla argument om att pälskläder är "onödiga" biter inte heller på mig. För det första, vem ska bestämma vad som är nödvändigt eller inte? För det andra, var ska gränsen dras?
Är det mer nödvändigt att producera tält, sovsäckar eller "stormkök"? Behöver vi verkligen dessa prylar i dagens samhälle? Behöver vi ens dagens samhälle? Här på utsidan tycker nog alla att friluftsliv är nödvändigt och gör själen glad. Någon annanstans finns det säkert människor som anser att "lyxkonsumtion" av pälsvaror får dem att må bra. Vem ska sitta och raljera över vem?
Strikta lagar och fungerande kontroll säger jag ja till. Men ett förbud säger jag blankt nej till, det hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle!
En annan aspekt av det hela är ju att många här på utsidan generellt och i den här tråden specifikt verkar tycka att pälsuppfödning är något dåligt, och det har till och med uttalats åsikter om att pälsuppfödare är "extremt onda människor". Men hur många av oss köper inte gladeligen dunprodukter för att spara lite vikt i ryggsäcken? Vad är det som skiljer djurhållning för dun ifrån djurhållning för päls, egentligen?
Jag försöker inte påskriva någon mina åsikter, och jag accepterar inte inhuman djurhållning; Men jag vill belysa att när man börjar kräva förbud utav vissa branscher rör man sig farligt nära utkanten av demokratin...