Det går förstås utmärkt att springa på framfötterna även utan tå-skor (antar att du avser Vibram Fivefingers?) Termen är egentligen lite felaktig, det handlar om vilken del av foten som först träffar marken, dvs fotisättningen. Ofta sätter en framfotslöpare/framfotslandare i även de bakre delarna av foten någon gång under stegcykeln, men på korta distanser och för vissa löpare passar det bättre att stanna på tå hela tiden. Det blir däremot väldigt svårt att landa på fram-/mellanfoten om man har en tjock häluppbyggnad, som många moderna löpskor har, och framfotslöpare kör därför generellt med tunnare och "plattare" (dvs mindre kilformade sett från sidan, med en mindre hög häluppbyggnad) skor.
Själv har jag inte köpt framfotstrenden rakt av (mest för att det är så j*la bökigt att lära sig springa på nytt, efter massor massor massor med mil på mitt "vanliga" sätt. Men det har varit roligt att prova, och har gett mig en helt ny känsla för underlaget när jag springer (kom in i det tidigt via terränglöpningen, där man gärna har tunnare skor som gör att man kommer närmare marken och på så vis minskar risken att trampa snett). Har de senaste 5-6 åren dragit på mig rätt mycket traditionella löparskador (benhinneinflammation, stressfraktur och nåt slags subpatellär smärta hö sida), och ifall ett annat löpsteg (framfot eller inte) kan hjälpa mig så är jag beredd att testa, hellre än att ge upp löpningen.